M
Tagg
Galileo
Galilei spelade en viktig roll i den vetenskapliga revolutionen under 1600-talet.

Vetenskapliga revolutionen

1600-talet var det århundrade i Europa då naturvetenskapliga metoder och idéer om hur världen fungerade började växa fram och spridas. Man tog avstånd från den gamla medeltida religiösa världsbilden och skapade istället en ny syn på Gud, människan och naturen. Detta brukar ibland kallas för den naturvetenskapliga eller vetenskapliga revolutionen. Men ännu räknade de flesta vetenskapspersonerna med Guds existens. Både Galileo Galilei och Isaac Newton var troende kristna och såg ingen motsättning mellan gudstro och vetenskap.

En del formade om sin gudstro och menade att Gud visserligen måste vara den yttersta orsaken till allt, men att Gud efter att ha satt igång utvecklingen helt enkelt dragit sig undan och låtit världen utvecklas på egen hand. Denna lära kallas deism och uppstod under 1600-talet i England. Därifrån spreds den vidare.

ANNONS

1600-talets vetenskapspersoner och deras nya sätt att undersöka världen empiriskt med hjälp av vetenskapliga iakttagelser och experiment banade väg för upplysningen och en vetenskaplig forskning där man inte räknade med Gud som en förutsättning. Istället för att utgå från trosläror och religiösa berättelser utforskade man hädanefter verkligheten med hjälp av förnuftet och experiment för att undersöka om teorier stämde med verkligheten. Tidigare hade det räckt att enbart med trons hjälp (den rätta tron dessutom) förklara hur verkligheten var beskaffad.

I början ställde detta till problem för forskare inom naturvetenskapen när det de såg inte stämde med den dåvarande katolska kyrkans lära. När Galileo Galilei 1632 gav ut en bok där han hävdade att jorden snurrade runt solen och inte tvärt om som kyrkans lärda ansåg, hamnade han i skarp konflikt med den katolska kyrkan och tvingades till slut ta tillbaka sina påståenden och be om förlåtelse.

Med tiden ändrade de stora trossamfunden sig angående relationen till vetenskapen. Men det dröjde tills långt in på 1700-talet, och i vissa fall ända fram till senare delen av 1800-talet innan vetenskapen helt hade trängt undan religionens inverkan på vetenskaplig forskning.

LÄS MER: Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776

LÄS MER: En ny världsbild - den heliocentriska

LÄS MER: Isaac Newton och den moderna matematiska vetenskapens födelse

LÄS MER: Galileo Galilei - den moderna vetenskapens fader

LÄS MER: Upplysningen

LÄS MER: Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria

LÄS MER: Upplysning och pietism satte igång sekulariseringen redan på 1700-talet

LÄS MER: Teknikhistoria

FÖRFATTARE

Text: Hanna Hägerland, leg. gymnasielärare i religionskunskap

Här nedan hittar du material som kan relateras till den vetenskapliga revolutionen.

Uppdaterad: 3 juni 2024
Publicerad:
28 oktober 2018

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Vetenskapliga revolutionen

L
Copernicus världsbild

En ny världsbild - den heliocentriska

av: Lars Hildingson
2023-09-10

Alla har väl funderat över hur universum egentligen är uppbyggt. Tar det slut någonstans? Vad kommer i så fall sedan? I äldre tider visste människor inte mycket om världen de levde i. De visste inte att vår jord är ett klot som går i en bana runt solen...

+ Läs mer

S

Upplysning och pietism satte igång sekulariseringen redan på 1700-talet

av: Åke Magnusson och Börje Andersson
2021-09-28

Under 1700-talet fick människor större kunskaper och frigjorde sig efter hand från olika auktoriteter. Allt fler började ifrågasätta kyrkans lära. Istället för Gud och kyrkan kom människan alltmer i centrum för intresset. Det var framförallt två strömningar som bidrog till sekulariseringen, upplysningen och pietismen...

+ Läs mer

M

Galileo Galilei - mekanikens och astronomins banbrytare

av: Kaj Hildingson
2020-09-29

När listorna på tidernas största forskare ska göras upp brukar italienaren Galileo Galilei (1564-1642) räknas till de främsta. Han har kallats den moderna vetenskapens fader och gjorde en lång rad upptäckter inom astronomi, fysik och många andra områden. Galilei insåg att teorier måste bevisas genom noggranna experiment. Trots alla sina lysande upptäckter och experiment är Galilei mest känd för ett försök han aldrig genomförde och några ord han aldrig sa...

+ Läs mer

M

William Harvey och upptäckten av blodomloppet

av: Kaj Hildingson
2020-09-24

Fram till 1600-talet var forskarna osäkra på hur blodet färdades runt i kroppen. Läkarna trodde att vissa ådror sög upp blodet och att nytt blod ständigt bildades i levern. Den som kartlade blodomloppet var engelsmannen William Harvey, en hetlevrad forskare som i yngre dagar drog fram sin kniv vid minsta anledning. Harveys upptäckter sågs med misstro av andra läkare i Europa och godtogs inte förrän omkring femtio år efter det att de lagts fram. Det fanns också ett stort problem med Harveys upptäckt, ett problem han inte kunde lösa...

+ Läs mer

M

Andreas Vesalius - den moderna anatomins fader

av: Kaj Hildingson
2020-09-20

För oss låter det overkligt att en läkare en mörk natt är i färd med att stjäla ett lik på en avrättningsplats. Men sådana scener kunde förekomma under 1500-talet, då allt fler läkare på allvar ville studera människokroppens inre. Föregångsman för sådana studier var Andreas Vesalius (1514-1564) som räknas som den moderna anatomins grundare. Vesalius egna berättelser om hur han gav sig ut på natten för att skaffa lik att undersöka är som hämtade ur en skräckfilm - och ingen läsning för lättskrämda personer.

+ Läs mer

M

Isaac Newton - mannen som upptäckte universums lagar

av: Kaj Hildingson
2020-09-11

Miljoner människor har under årtusendenas lopp sett och hört äpplen falla till marken. Men bara en enda har enligt legenden lyckats räkna ut vad det beror på och samtidigt förklara varför himlakropparna rör sig som de gör. Det är en av de största vetenskapliga upptäckterna genom tiderna. Men när Isaac Newton, som var den som gjorde upptäckten, räknat ut alltihop lade han sina anteckningar i en låda, glömde bort var de fanns och fortsatte att fundera på annat. Han hittade aldrig sina anteckningar igen...

+ Läs mer

Länkar om Vetenskapliga revolutionen

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS