I andra fall leder slumpen forskaren på rätt väg. En av vår egen tids största vetenskapliga upptäckter, penicillinet, gjordes genom att några skålar med bakterier inte diskades ur. Men forskaren förstod att dra rätt slutsats av vad de flesta andra skulle ha betraktat som ett misslyckande.
Uppfinnarna kan till synes ha det lättare. De har vanligen klart för sig vad som ska konstrueras, t ex ett flygplan. Men för att lyckas krävs uthållighet, tur och pengar. Många uppfinnare har varit nära att lyckas stupat strax innan målsnöret på grund av penningbrist. Sedan har de fått se någon annan förverkliga det de själva var så nära att lyckas med.
Forskning i motvind
Många forskare har drabbats av kritik, ja, rent av fientlighet från omvärlden. När Galilei lärde ut att jorden inte var universums centrum, väckte han den mäktiga katolska kyrkans vrede. Den olycklige Charles Goodyear, som ville finna ett sätt att göra gummi värmetåligt, ruinerade sin familj, och hans barn fick gräva upp potatis ur åkrarna för att familjen skulle få något att äta. När Ignaz Semmelweiss försökte förmå sina läkarkolleger i Wien att tvätta händerna innan de förlöste kvinnor, tvingades han lämna sin tjänst.
Det mesta av materialet om vetenskapshistoria handlar om män. Vetenskapen har fram till 1900-talet varit männens värld. Det beror givetvis inte på att kvinnor skulle vara sämre rustade att göra vetenskapliga upptäckter. Men högskolor och universitet har i många fall varit stängda för kvinnor. Kvinnorna har uppfostrats till att sköta hem och barn. Även sedan högre utbildning öppnats för kvinnor har de haft svårt att göra sig gällande långt in på 1900-talet.
Vetenskapen går ständigt framåt. Gamla teorier förkastas och ersätts av nya. Ingen vetenskapsperson påstår idag att vi vet allt som finns att veta.
Ju djupare forskarna trängt in i atomernas värld, desto gåtfullare och mer motsägelsefull har den verkat. Här synes alla normala begrepp upplösas. Eller är det kanske så att de naturlagar vi alltsedan Newton vant oss att betrakta som giltiga inte stämmer? De största upptäckterna återstår kanske att göra?
Litteratur:
Daniel J Boorstein, The Discoverers, Random House, 1983
Rom Harré, Great Scientific Experiments, Oxford University Press, 1983
Roy Porter (red.) Man Masters Nature, BBC Books, 1987
David Eliot Brody och Arnold R Brody, Upptäckterna som förändrade världen och människorna bakom dem, Wahlström & Widstrand, 1999
FÖRFATTARE
Text: Kaj Hildingson, journalist och läromedelsförfattare
