Lättläst om EU
ANNONS
Artikelserie om Lättläst om EU
1EU bildades för att förhindra nya krig i Europa
När andra världskriget tog slut år 1945 hade miljontals människor dött. Städer i många länder var förstörda. Kriget var en mardröm som ingen ville vara med om en gång till. Folket ville ha fred. Alla hade sagt samma sak efter det första världskriget. Ändå hade det blivit ett nytt krig. Att vilja ha fred räckte inte. Länderna behövde samarbeta...
2Hur styrs EU?
Europeiska unionen (förkortat EU) har fyra viktiga grupper som hjälper till att fatta beslut inom organisationen. De kallas EU-kommissionen, ministerrådet, EU-parlamentet och Europeiska rådet. Dessa grupper jobbar tillsammans för att bestämma lagar och regler som påverkar människor i EU-länderna...
3Sverige och EU
1994 röstade svenska folket om att gå med i Europeiska unionen. Ja-sidan vann folkomröstningen och Sverige blev medlem i EU 1995. Nu påverkar EU många delar av vardagen, som vad som säljs i butiker och regler för resor och utbildning. Sverige betalar massor med pengar i medlemsavgift, men får också mycket tillbaka från EU...
4EU och medlemsländerna
I EU är det 27 länder som samarbetar. De använder 24 olika språk, inklusive svenska. EU har ingen riktig huvudstad, men många kontor finns i Bryssel. Det finns regler för nya medlemmar i EU, och flera europeiska länder (som idag står utanför) vill gå med. EU har en flagga med tolv stjärnor, och en sång. De använder många språk för att vara rättvisa, även om det kan vara krångligt...
5Euro - EU:s officiella valuta
Euro är EU:s valuta som idag används i 20 av EU:s medlemsländer. Sverige valde att inte införa euro som valuta efter en folkomröstning 2003, där majoriteten ville behålla svenska kronor. Argument för euro är att det underlättar handel och resande mellan länder där valutan används. Även företag slipper valutaväxling och prisskillnader. Argument mot euro är att det minskar euroländernas frihet eftersom EU:s bank får mer makt över deras ekonomi...
6EU:s regler, lagar och säkerhetspolitik
I EU finns regler och lagar som gäller för alla medlemsländer. EU har sin egen domstol i Luxemburg som ser till att lagarna följs. Böter kan ges till medlemsländer som bryter mot EU:s lagar. EU arbetar också för fred och hjälper länder i kris, både inom och utanför EU. EU har inga egna militära styrkor, men medlemsländerna kan skicka hjälp när det behövs. EU strävar efter säkerhet och samarbete i världen...
Liknande filmer och poddradio
Liknande artiklar
Sveriges riksdag - en representativ demokrati
I Sverige har vi en representativ demokrati. Det innebär att vi väljer våra representanter till...
Grundlagar och värderingar
Grundlagarna skyddar alla medborgares rätt att engagera sig och jobba politiskt. De innehåller även...
Demokratins kännetecken
Demokrati betyder folkmakt eller folkstyrelse. I demokratier ska människor få vara med och bestämma...
Dagens och morgondagens folkrörelser
Åtminstone sedan 1960-talet har man talat om ”folkrörelsernas kris”. Det råder ingen tvekan om att...
Demokrati på väg
Mycket har förändrats sedan ståndssamhällets tid. Kungens och kyrkans politiska makt är borta....
Demokratins globala vågor
Mänskligheten har under de senaste 100 åren firat segrar som få kunde föreställa sig innan...
Ämneskategorier
Internationell ekonomi och handel
Om världsekonomin och internationella handelsrelationer och hur länders och regioners ekonomier hänger samman i en...
Globalisering
Med globalisering menas att moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en...
Internationella relationer
Ämnet internationella relationer (IR) handlar om internationell säkerhetspolitik och om förhållandet mellan olika...
Nutidshistoria
Vår nutidshistoria från 1991 och framåt i form av utmärkande tidstypiska utvecklingslinjer och viktiga händelser.
Sveriges politiska system
Här kan du lära dig mer om svensk demokrati på rikstäckande nivå. Avsnittet handlar om hur Sverige styrs, med fokus på...
Liknande Podcasts
Vad har riksdagens talman för uppgifter?
I veckans avsnitt går Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) igenom vad riksdagens talman gör och hur hen utses.
Vad händer efter ett riksdagsval?
Mattias Axelsson, gymnasielärare i samhällskunskap, går igenom vad som händer efter ett riksdagsval.
Vad är NATO?
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap och historia) om NATO och dess historia. Vad är NATO?
Bakgrunden till konflikten om Krimhalvön
I veckans avsnitt (inspelat i slutet av januari 2022) pratar Mattias Axelsson, gymnasielärare i historia och samhällskunskap, om Krimhalvöns historia och bakgrunden till konflikten mellan Ryssland och Ukraina.