När enkammarriksdagen var på plats fortsatte arbetet med att modernisera statsskicket. 1974 beslutade riksdagen om en helt ny regeringsform. Först då skrevs den allmänna rösträtten, parlamentarismen och alla människors fri- och rättigheter in i Sveriges grundlag. Kungens och kyrkans makt avskaffades även formellt.
Det låter som dramatiska förändringar. Men i praktiken hade många reformer skett långt tidigare, utan att då skrivas in i grundlagarna. Till slut blev 1809 års regeringsform för omodern. Den gamla regeringsformen ersattes med en ny, som på ett mer korrekt sätt beskrev Sveriges statsskick.
Kärnan i ett föränderligt statsskick
Vårt nuvarande statsskick sammanfattas i regeringsformens första paragraf. Lagtexter kan lätt kännas torra och lite tråkiga. Men bakom nästan varje ord ligger hundratals år av politisk historia:
- All offentlig makt i Sverige utgår från folket.
- Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse.
- Den offentliga makten utövas under lagarna.
Sedan 1974 har större delen av regeringsformen omarbetats. Språket har moderniserats. Nya bestämmelser om Sveriges relation till EU har tillkommit, liksom stärkta rättigheter för minoriteter och ett tydligare skydd mot diskriminering. Även våra andra grundlagar, tryckfrihetsförordningen och successionsordningen har delvis skrivits om. Sedan 1992 finns dessutom en ny grundlag, yttrandefrihetsgrundlagen, som bland annat reglerar vad som får uttryckas i teve och på internet.
Sveriges statsskick kommer förstås att ändras även i framtiden. Ändrade livsmönster, digitalisering och AI (artificiell intelligens), globalisering och många andra faktorer ställer nya krav på demokratin och statens styrelse. Men även om vi får uppleva många nya lagparagrafer och bestämmelser så består demokratins hårda kärna:
- allmän rösträtt,
- fria och regelbundna val med flera partier att välja mellan,
- åsikts- och yttrandefrihet och alla medborgares rättssäkerhet.
Hur bra är dagens demokrati?
Svårt att säga, inte sant? Men vi är nästan skyldiga att försöka besvara frågan, med tanke på alla resurser som samhället satsar på folkstyret.
Politiker, tjänstepersoner och väljare lägger massor av tid och pengar på val, debatter, utredningar och omröstningar. Det sker dagligen i EU, riksdagen och i Sveriges 21 regioner och 290 kommuner. Demokratins idéer genomsyrar även skolan, förenings- och arbetslivet.
Så, hur ligger vi till? Fungerar folkstyret?
För att kunna bedöma det svenska folkstyret måste vi först veta vad som kännetecknar väl fungerande demokratier. Det är inte så lätt att avgöra, eftersom demokratier kan utformas på så många olika sätt. Se till exempel på USA: de har en vald president med stor verkställande makt, endast två stora partier i kongressen och 50 delstater med rätt att stifta egna lagar. Ett helt annat system än i Sverige, med andra ord. I Schweiz fattar folket regelbundet lokala beslut genom folkomröstningar. Folkomröstning förekommer sällan i Sverige, och när så sker är de endast rådgivande.
Demokratins kännetecken
Trots skillnaderna finns gemensamma drag i Sverige, USA, Schweiz och andra demokratiska stater. Några exempel på egenskaper som bör finnas i väl fungerande demokratier:
- Folket ska kunna påverka landets politiska utveckling, exempelvis genom att rösta fram eller avsätta regeringen. Möjligheterna att påverka ska vara jämlika. Alla röster ska ha samma värde och varje medborgare ska ha en likvärdig yttrandefrihet, rätt att demonstrera, bilda föreningar med mera.
- Väljarna måste kunna göra välinformerade val. Människor måste ha korrekt information och goda kunskaper för att kunna rösta på ett parti eller alternativ som stämmer med deras egna åsikter och värderingar. Falsk information eller bristande kunskaper hos väljarna kan leda till riktigt dåliga val.
- Folket behöver engagera sig. Ju fler som röstar eller på andra sätt deltar i folkstyret, desto bättre. Ett lågt valdeltagande kan leda till beslut som kanske endast en minoritet av folket står bakom.
Mått på demokrati
Går det att mäta demokrati? Ja, det finns åtminstone forskare som försöker göra det. Ett demokratiindex består av sammanvägda värden på egenskaper (variabler) som kännetecknar demokratiska stater. Forskarna analyserar exempelvis rösträtten, valsystemet, yttrandefriheten, pressfriheten, domstolarna och mycket annat. Via länkarna här nere kan du se hur Sverige placerade sig vid de senaste mätningarna:
Styrkor och hot
Forskning visar att Sveriges demokrati står stark. Det gäller inte minst folkets möjlighet till politiskt inflytande, väljarnas utbildnings- och kunskapsnivå, politiska intresse och valdeltagande.
Dessutom är rättssäkerheten hög, liksom medborgarnas förtroende för att myndigheter och domstolar gör ett bra jobb. Inte bara forskarna är nöjda: de flesta svenskar ger också demokratin höga betyg.
Samtidigt finns flera brister och hot. Några exempel:
- Extrema politiska rörelser och populister sprider falska nyheter, lögner och hatfulla budskap. Det försämrar våra möjligheter att göra välinformerade val.
- Globaliseringen gör att mer makt flyttas till den internationella arenan. Riksdagens inflytande minskar när fler frågor avgörs på internationella finansmarknader och i handelsavtal som sluts mellan regeringschefer i världens största ekonomier.
- Få medlemmar i partierna innebär att endast en procent av folket numera arbetar aktivt med att utforma och genomföra de politiska alternativ som väljarna sedan får rösta på.
- Hat och hot mot de förtroendevalda blir vanligare. 20-30 procent av våra valda politiker har upplevt hotfulla situationer eller våld, kopplat till deras uppdrag. Det gör det ännu svårare att få medborgare att ställa upp i valen.
- Ökade ekonomiska klyftor gör att vissa lever i överflöd, medan andra inte ens har tak över huvudet. Undersökningar från andra länder visar att fattiga avstår från att rösta - inte av ointresse, utan för att de har gett upp hoppet om att samhället ska hjälpa dem.
- Mindre folkstyre, mer marknad och experter: Många menar att privatiseringar och marknadstänkande har tagit över sjukvården, skolan och andra verksamheter som tidigare drevs i offentlig regi. Folkstyrets kraft urholkas även när fler samhällsfrågor avgörs av forskare, byråkrater och jurister istället för folkvalda politiker.
LÄS MER: Demokratins grunder
LÄS MER: Sveriges politiska system
LÄS MER: Demokratiska system och olika statsskick
LÄS MER: Demokratisk påverkan och demokratiska modeller
LÄS MER: Demokrati
LÄS MER: Diktatur
FÖRFATTARE
Text: Riksdagsförvaltningen
Texten har tidigare ingått i materialet Fira demokratin från Riksdagens demokratijubileum under åren 2018-2022, då riksdagen uppmärksammade demokratins genombrott i Sverige.