Idéerna har också fått stöd från bland andra Internationella Naturvårdsunionen, påven Franciscus och många gröna partier världen över. Hösten 2019 föreslogs även att naturens rättigheter skulle skrivas in i Sveriges grundlag.
Många urfolk har också haft ett stort inflytande på rörelsen genom sin långa tradition av att se naturen som ett större samhälle där människan ingår som en del. Naturens rättigheter blir ett sätt att anpassa urfolkens världsbild och respekt för naturen till ett modernt samhälle.
Skyddet måste förbättras
Rörelsen menar att naturen i dagsläget inte har tillräckligt bra skydd mot att skadas. Världen över finns det många fall där till exempel floder förgiftas av utsläpp eller där berg sprängs för att öppna gruvor. Ibland har det lett till miljökatastrofer som ställer till med stor skada och blir extremt dyra att städa upp.
Vårt nuvarande system har satt människan som härskare och resten av naturen som något som vi kan äga. Vi kan till exempel köpa och sälja en skog eller en ö. Naturens rättigheter vill att vi ska bygga upp ett nytt samhälle där människan inte längre sätts över andra djur utan ses som en del av naturen. Istället för att utnyttja och skövla naturen så anser rörelsen att vi måste börja leva i harmoni med den.
Idag finns lagar som ska hindra alltför grov miljöförstöring. Dessa miljölagar avgör dock framför allt hur hårt vi får utnyttja exempelvis djur, skogar och sjöar. Om vi istället skulle ge naturen rättigheter blir det lättare att både hindra miljöförstöring och att ställa de ansvariga inför rätta i en domstol om det trots allt skulle ske.
Då blir det också mänsklighetens ansvar att föra naturens talan eftersom den inte kan göra det själv. Naturens rättigheter vill att staten utser en ombudsman som har som sitt jobb att värna om naturen och dess rättigheter. Även engagerade medborgare ska kunna företräda naturen i domstol.
Inte förbjudet att fiska
Att ge andra arter rättigheter innebär inte att det blir förbjudet att fånga en fisk eller hugga ned ett träd. Rörelsen menar att det viktiga är att inte naturen som helhet förstörs. Vi får fiska, men inte så mycket att vi riskerar att utrota fiskar eller förstöra haven. Vi får hugga ned träd, men inte så många att djuren som lever i skogen inte längre kan leva i den.
Det innebär inte heller att ett berg eller en isbjörn får samma rättigheter som en människa. Tanken är att de anpassas efter deras behov. Alla rättigheter som vi människor har är inte viktiga för ett berg och tvärtom. I grunden handlar det dock om rätten att få finnas till.
Vi vet vad naturen behöver
Ett möjligt problem med att ge levande varelser rättigheter är att vi inte kan vara säkra på vad den vill ha. De kan ju inte berätta det för oss. Men rörelsen menar att det redan finns ett system för att hantera detta. Idag kan till exempel barn eller personer som inte kan kommunicera företrädas i domstol. Vi kan veta ungefär vad de vill (och inte vill) utan att de behöver kunna uttrycka sig. På samma sätt kan vi ha en aning om vad en skog eller ett djur vill. Djuret vill kanske till exempel leva och slippa lida. Ett fjäll vill kanske slippa sprängas i bitar.
Naturens rättigheter handlar i grunden om att väga vad som är bra för människor mot vad som är bra för andra arter och planeten i stort. Ibland kanske det är nödvändigt med ett ingrepp i naturen för att andra fördelar överväger. Men grundtanken är att vi måste bli bättre på att tänka att allt liv och alla ekosystem hör ihop. Om vi förstör naturen förstör vi också för oss själva.
LÄS MER: Hållbar utveckling
LÄS MER: Naturkatastrofer, miljöhot och samhällets sårbarhet
LÄS MER: Globala målen
Text: Erik Hansson, journalist och chefredaktör för Natursidan.se
Webbplats: www.natursidan.se
Texten är framtagen på uppdrag av Naturskyddsföreningen i samarbete med SO-rummet.
