Begreppet källvärdering har en mer positiv klang än begreppet källkritik och beskriver samtidigt vad källkritiken handlar om; att bedöma värdet av en eller flera källor och därefter göra ett urval.
Begreppet "källkritik" speglar dock bättre den analytiska processen som sker innan källvärderingen.
Vi har därför här på SO-rummet valt att använda "källvärdering" istället för "källkritik" som ett samlingsbegrepp för den källkritiska processen.
Källvärdering (eller källkritik som det ofta kallas) är en metod för att undersöka källors karaktär och innehåll i syfte att fastställa deras användbarhet som underlag för studier eller forskning.
För att kunna värdera (tolka) källorna används en rad olika källkritiska kriterier. Dessa används inte för att att avgöra om källan är bra eller dålig utan snarare för att veta hur källorna kan användas.
För att avgöra det behöver man först veta om källan är en kvarleva eller berättande källa.
För källvärderingen används ofta följande källkritiska kriterier:
Ur ett källvärderingshänseende är det alltså viktigt med urvalet, dvs vad man väljer för källor om man t.ex. ska skriva en uppsats, utföra ett arbete, skapa sig en oberoende syn eller ta ett beslut och ge svar på en frågeställning. Detta gäller inte minst när man väljer källor på internet.
Checklista för källvärdering på internet:
LÄS MER: Media och påverkan
LÄS MER: Historiekultur och historiemedvetande
LÄS MER: Historia (huvudtexten i avsnittet Historia)
LÄS MER: Historieteori
LÄS MER: Historiebruk
LÄS MER: Historisk analys och begrepp
LÄS MER: Historiesyn
LÄS MER: Desinformation
PODCAST: Historiesyn - olika perspektiv på historia
PODCAST: Historiebruk
PODCAST: Historisk källkritik
Litteratur och referenser:
Louise Berglund & Agneta Ney, Historikerns hantverk: om historieskrivning, teori och metod, 1. uppl., Studentlitteratur, 2015
Torsten Thurén, Källkritik, Liber, 2005
Internetstiftelsen, Källkritik på internet: https://internetstiftelsen.se/guide/kallkritik-pa-internet/ [2020-09-10]
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red) och Mikael Bruér, SO-lärare, universitetsadjunkt, författare och föreläsare
Webbplats: gothiafortbildning.se
Boken SO-ämnena i blickfånget av Mikael Bruér innehåller konkreta tips på hur du kan utveckla din undervisning. Tillsammans med lektionsförslag och didaktiska reflektioner presenteras en tydlig och nytänkande modell för användningen av Lgr 11 i arbetet med de fyra SO-ämnena.. Med utgångspunkt i författarens eget förhållningssätt till SO-ämnet behandlas historik, styrdokument och bedömning.
SO-ämnena i blickfånget är i första hand inriktad mot lärare på högstadiet, men även lärare på mellanstadiet och gymnasiet kan ha nytta av boken. Den har en tydlig koppling till skolans styrdokument och är skriven för att passa alla som jobbar med SO.
Här nedan hittar du material som kan relateras till källvärdering och källkritik.
Digitala spår, källkritik online, AI, bedrägerier på internet, starka lösenord är bara några av de aktuella teman som tas upp i denna kurs för lärare. Efter genomförd kurs har du som lärare stärkt både din egen säkerhet online och har med dig nya kunskaper och verktyg att de med dig tillbaka in i klassrummet.
Våra gator och torg är öppna för alla. De fungerar som stadens skyltfönster ungefär. Deras namn är valda med omsorg. Så varför heter de som de gör, tror du?
"Möt källorna" är Riksarkivets digitala läromedel för skolan. Här finns unika källor till den svenska historien, anpassade för högstadiet och gymnasiet.
Vad var orsakerna till att Sverige införde allmän och lika rösträtt för kvinnor och män 1918-1919? Och vilka faktorer var viktigast?
Barn och unga möts av en ström av budskap i allt fler kanaler. Media Smart är läromedlet för källkritik, reklam och media.
Fartygskatastrofen den 28 september 1994, då 852 personer omkom, är fortfarande ett öppet sår för många. I det här materialet har vi undvikit att ta ställning till olika teorier. Utgångspunkterna har varit tre officiella rapporter.
Vi översköljs varje dag av floder av information. Mobilen, datorn, surfplattan, radio, TV, tidningar är fulla av den. En del information är sann, en del är falsk, så kallad desinformation. Desinformation kan vara farlig både för dig och Sverige. Därför gäller det att lära sig känna igen den...
Källorna till vikingarnas färder från Grönland till Vinland, det vill säga Amerika, namnger två kvinnor som deltog i expeditionerna - och inte bara deltog, utan hade centrala och drivande roller. Vad kan vi säga om dem idag, drygt tusen år senare? Går det att lita på dessa källor? Hur mycket verklig kunskap om Gudrid Torbjörnsdotter och Frejdis Eriksdotter har överlevt?
Berättelserna om trojanska kriget har påverkat oss i flera tusen år. Trojanska hästen, akilleshäl, odyssé och det vackra namnet Helena - det finns mycket i vårt kulturarv som kommer från Homeros diktverk. Än idag kan man i somliga historieböcker läsa om kriget som om det verkligen ägt rum. Frågan är om det har det...
Om det skulle hända något allvarligt likt en kris eller ett krig behöver du ha hemberedskap. Det innebär att du kan klara dig i en vecka utan samhällets hjälp. Även vid kortare kriser som till exempel strömavbrott är det bra att ha det viktigaste hemma. Vatten, mat, värme och kommunikation är fyra ledord för att ha en bra hemberedskap...
Det handlar om makt, våld och rasism. Det nya undervisningsmaterialet Sverige, slavhandeln och slaveriet dyker ner i en för många okänd historia om Sverige som kolonialmakt i Karibien...
Att styra människors åsikter brukar vi kalla propaganda. Propaganda kommer av ett latinskt ord som betyder utvidga eller utsträcka. Egentligen betyder propaganda att systematiskt påverka människors åsikter, värderingar och handlingar. Det går alltså egentligen att bedriva propaganda både för sådant som är bra och sådant som är dåligt. Men idag har ordet propaganda fått en negativ klang. För det mesta används ordet när någon vill föra fram något som är dåligt. Propaganda behöver heller inte vara osann. Men idag ligger det i ordets betydelse att propagandan, i alla fall delvis, är lögnaktig...
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om aktör- kontra strukturperspektiv, om genusperspektiv och om postkoloniala perspektiv på historia.
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om vad historiebruk är och ger en rad exempel på historiebruk (både i nutid och dåtid).
Julia, Kristoffer och Mattias pratar om den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Epoker som nämns är flodkulturerna, antiken, medeltiden, tidigmodern tid och modern tid. De förklarar varför tidsbegreppet vikingatid infördes i Sverige under 1800-talets slut och jämför med tidsindelningar i Kina.
Genomgång (19:46 min) där SO-läraren Fredrik Andersson går igenom några metoder för att fastställa historiska händelser. Här berörs DNA-tester, arkeologi och skriftliga källor.
På webbplatsen Vrak.se (som är en del av Statens maritima och transporthistoriska museer) kan du läsa om det svenska krigsfartyget Resande Man. 1660 hade diplomaten greve Christoph Carl von Schlippenbach bråttom till Polen för att förhandla om en allians mellan Sverige och Polen mot den gemensamma fienden Ryssland. Skeppet förliste i en snöstorm bland skären vid Landsort. 38 personer omkom. Anders Bjugg, grevens sekreterare, överlevde och skrev ner en berättelse av den dramatiska förlisningen...
Media Smart är ett kostnadsfritt läromedel som riktar sig till barn i grundskolan och gymnasiet. Syftet är att ge barn och unga ett verktyg för att utveckla förmågan att förstå och tolka reklam och information på ett effektivt sätt. Detta för att skapa konstruktivt kritiskt granskande konsumenter.
Vi beräknas ägna sex timmar per dag åt olika medier, det gäller även barnen. Därför är det viktigt att de tidigt får förmågan att skapa sin egen uppfattning. Reklam och media är en stor del av vårt dagliga liv och borde behandlas därefter även i skolan.
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om ett av antikens sju underverk - Babylons hängande trädgårdar. Grekiske Antipatriots från Sidon skrev under 100-talet f. Kr en lista på världens sju underverk. Ett av dem var Babylons hängande trädgårdar. Men än har arkeologer inte hittat något som visar att de legendariska trädgårdarna verkligen fanns...
I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. I det här avsnittet berättas om vikingar. Hör om varför vikingen inte nödvändigtvis var en hårig, stark man som bar hornhjälm – och om varför P3 Historia och vikingar är en så svårflörtad kombo.
Genomgång (19:42 min) där SO-läraren David Skvadern berättar om källkritik och dess fyra kriterier.
Genomgång (14:07 min) där gymnasieläraren Azita Miakhel förklarar källkritikens fyra kriterier: äkthet, närhet, beroende och tendens.
Genomgång (11:43 min) där gymnasieläraren Martin Lindström berättar om hur fem svenska arbetare kom att skjutas ihjäl i Ådalen år 1931. Genomgång inför övning i källkritik.
Genomgång (9:24 min) där gymnasieläraren Henrik Brehmer förklarar varför man ska vara källkritisk inom historia och andra ämnen.
Genomgång (10:05 min) där gymnasieläraren Fredrik Andersson går igenom och analyserar en bibeltext (en bit av Matteusevangeliet, kap 7).
Genomgång (14:13 min) av SO-läraren Fredrik Andersson som berättar om Jesus ur ett vetenskapligt perspektiv. Vem var han? Vad vet vi egentligen? Vilka källor kan vi lita på? Del 2 av 2.
Genomgång (13:17 min) av SO-läraren Fredrik Andersson som berättar om Jesus ur ett vetenskapligt perspektiv. Vem var han? Vad vet vi egentligen? Vilka källor kan vi lita på? Del 1 av 2.
Avsnitt (8:52 min) från UR:s programserie Källkoll - kriget i Ukrina där du kan lära dig mer om medier och källkritik. Tiktok, Instagram, Dagens Nyheter, SVT eller Facebook, vilka kan man lita på? Källkritik handlar inte bara om att vara kritisk mot de budskap man möter, utan också att granska själva källan. Detta har blivit särskilt aktuellt i konflikten i Ukraina. Här får du konkreta exempel på hur du kan granska och bedöma källorna. Vi jämför sociala medier, fria etablerade medier och medier som är politiskt styrda. Det blir också samtal om medias roll och utmaningar. Hur gör journalisterna för att säkerställa att det de rapporterar är sant?
Avsnitt (8:27 min) från UR:s programserie Källkoll - kriget i Ukrina där du kan lära dig mer om desinformation. Båda sidor i en konflikt vill att just deras budskap och verklighetsbeskrivning ska nå ut. Hur avslöjar man desinformation? Hur ska man tänka och göra för att bli källkritisk i praktiken? Vi går bakåt i tiden och visar hur desinformation använts genom historien. Men vad utmärker informationsflödet i just den här konflikten? Och finns det desinformation som är riktad mot Sverige? Vi får konkreta exempel på vilseledande och falska nyheter, och handfasta tips på hur man kan bemöta dem.
Desinformation och propaganda är vanligt förekommande i konflikten i Ukraina. Vem och vad kan man lita på? Vi reder ut vad propaganda och desinformation är, och hur man kan skilja det från sann information. VI diskuterar begreppet källkritik och ger konkreta exempel på hur man kan tänka och agera. Vi träffar journalister som berättar hur de arbetar för att sprida en så sann bild som möjlig. Serien tar dessutom upp hur algoritmer och sociala medier fungerar, och hur vi själva reagerar när vi möter olika typer av budskap.
Avsnitt (7:22 min) från UR:s programserie Källkoll - kriget i Ukrina där du kan lära dig mer om betydelsen av sociala medier i krig. Sociala medier fyller en viktig funktion i krig, men källorna är ofta osäkra. Här kan vad som helst delas, rykten spridas och information förvanskas. Men det är inte bara människor som har makt över vad vi får se på TikTok, Facebook eller Instagram. Även algoritmer spelar en stor roll. Hur kan de sprida desinformation och se till att följarna blir fler? Och vad är trollfabriker och bottar? Det är en stor utmaning att vara källkritisk i dessa lägen, vi försöker svara på hur man kan hantera informationen i sociala medier.
Desinformation och propaganda är vanligt förekommande i konflikten i Ukraina. Vem och vad kan man lita på? Vi reder ut vad propaganda och desinformation är, och hur man kan skilja det från sann information. VI diskuterar begreppet källkritik och ger konkreta exempel på hur man kan tänka och agera. Vi träffar journalister som berättar hur de arbetar för att sprida en så sann bild som möjlig. Serien tar dessutom upp hur algoritmer och sociala medier fungerar, och hur vi själva reagerar när vi möter olika typer av budskap.
Historia om allt för alla. Innehållet är indelat i olika historiska perioder från stenåldern till nutid. Här finns...
Om historieämnets vetenskapliga och källkritiska bakgrund och de metoder som används för att framställa och betrakta...
Mediernas utveckling i ett historiskt perspektiv och om olika former av nyhetsmedier samt public service i dagens...
Medias uppgift, ansvar och påverkan.
Om vad media är, vilka uppgifter media har samt om vilka olika typer av media det finns i dagens samhälle.
Nyhetsvärdering och dess grundläggande principer. Vad utgör en nyhet och hur går urvalet i nyhetsflödet till?
Historiebruk som begrepp syftar till att tydliggöra hur historia används och varför. I det här avsnittet kan du läsa om...
För en historiker är källorna utgångspunkten och grunden för historieskrivandet. Med hjälp av olika analysverktyg...
Meddelanden i skriftlig form har funnits i tusentals år. En föregångare till våra dagars tidningar...
Propaganda är en form av politiska eller nationalistiska budskap vars syfte är att påverka ett...
Censur innebär motsatsen till yttrandefrihet och tryckfrihet. Om det råder censur, som till exempel...
I de historiska arkiven finns spåren kvar efter människorna som fanns här före oss. Genom att ta...
Tacitus, Gaius Cornelius (ca 55-ca 120), var en romersk historiker som år 97 blev konsul och...
All historia är vinklad Man brukar skilja mellan historia och det förflutna. Det förflutna...
