Presidentialism är ett statsskick som har sitt ursprung i USA. Inom presidentalism är den verkställande makten åtskild från den lagstiftande makten samtidigt som statschefen är valbar och benämns president.
Presidenten är regeringschef och bestämmer över hela sin administration. Oftast utgör den lagstiftande församlingen av en kongress som består av två kammare med folkvalda representanter.
Omfattningen av presidentens makt skiljer sig dock inom ett presidentialistiskt styrelseskick. I en full presidentialism (som i USA) har statschefen (presidenten) stor makt. Trots att presidenten är avskild från lagstiftningen (utifrån Montesquieus maktdelningsprincip) och att Högsta domstolen är överordnad både presidenten och regeringen, kan presidenten ändå lägga in sitt veto (nejröst/förbud) mot lagförslag. Presidenten har därtill ett övergripande ansvar för landets säkerhet och den förda utrikespolitiken.
Semipresidentialism är ett statsskick där det både existerar en president som har rollen som statschef, och en premiärminister som är chef för regeringen. Makten ligger dock indirekt hos parlamentet (riksdagen), vilket gör att presidentens makt är begränsad och i många fall mer ceremoniell. Exempel på denna närmast ceremoniella roll för presidenten kan ses i Tyskland, men även numera i Finland, Kroatien, och Portugal. I Frankrike, Polen, och Ryssland (som också har semi-presidentialism) har dock presidenten långt mer långtgående och omfattande befogenheter.
Frågan är dock om den nuvarande politiska situationen i Ryssland, trots det officiella statsskicket, fortfarande kan betecknas som ett demokratiskt intakt styrelseskick eftersom så många demokratiska inslag i det politiska livet, såsom press- och mötesfrihet i landet har kringgåtts och begränsats. Ett förhållande som nästan gett presidenten enväldig makt.
LÄS MER: Demokratiska system och olika statsskick
LÄS MER: Så styrs USA (artikelserie)
FÖRFATTARE
Text: Johnny Poetzsch, SO-lärare och författare
Webbplats: Poetzsch Historica
Här nedan hittar du material som bland annat fokuserar på presidentialism och semipresidentialism.
Del 1 av 4 i en artikelserie om politik i USA. USA:s president är en av världens mäktigaste personer. Han eller hon är landets statschef och utser landets regering. Presidenten är dessutom överbefälhavare för USA:s militära styrkor...
Del 2 av 4 i en artikelserie om politik i USA. USA:s riksdag heter Kongressen. Den består av Representanternas hus med 435 ledamöter samt Senaten med 100 ledamöter...
Del 3 av 4 i en artikelserie om politik i USA. USA:s högsta domstol (Supreme Court) har stor politisk makt i USA. Domstolen har nio ledamöter som sitter där på livstid...
Del 4 av 4 i en artikelserie om politik i USA. USA består av 50 delstater. Dessa delstater har ett stort mått av självständighet men lyder i vissa frågor under federala lagar (på riksnivå)...
Berlinmuren restes 1961 runt Västberlin för att hindra östtyska medborgare att fly till väst. Under det kalla kriget blev muren en symbol för ofrihet och kommunistiskt tvång. När sedan Berlinmuren föll den 9 november 1989 gick startskottet för de östeuropeiska kommunistregimernas sönderfall och det kalla krigets avveckling...
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om hur Tysklands politiska system fungerar.
Julia, Mattias och Kristoffer fördjupar sig i hur olika länder styrs, t.ex. skillnaden mellan demokrati och diktatur, skillnaden mellan parlamentarism och presidentstyre och varför det finns olika typer av partier.
Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det franska politiska systemet med president, parlament och partier fungerar.
Genomgång (13:21 min) av gymnasieläraren Johan Wiman som i den här videon går igenom USA:s politiska system och dess historiska förutsättningar.
Genomgång (15:17 min) där SO-läraren Anders Larsson berättar om USA:s statsskick
Kortfattad genomgång (4:49 min) om USA:s styrelseskick. Filmen är gjord av Studi.se.
En flippad film (11:48 min) där SO-läraren Anders Larsson ger en introduktion till presidentvalet i USA. Här berättas om varför valet är viktigt för omvärlden, maktdelning, jämförelse mellan USA som republik och svensk parlamentarism, partierna, presidentvalet, valkretsar etc.
Genomgång (10:22 min) av gymnasieläraren Christian Ohlsson om olika begreppen inom statsskick: monarki - republik, enhetsstat - federation, enkammarriksdag - flerkammarriksdag, parlamentarism - presidentstyre, proportionella val - majoritetsval.
Genomgång (5:52 min) där du ges en översikt av hur demokratin ser ut i andra länder. Här jämförs bl.a. det svenska demokratiska systemet med de franska, brittiska, tyska och amerikanska systemen.
En fördjupande genomgång (6:28 min) där samhällskunskapsläraren Janne Mitterer tillsammans med en kollega redogör för hur ett majoritetsvalsystem (som t.ex. används i Storbritannien och USA) samt ett proportionellt valsystem (som man bl.a. har i Sverige) fungerar.
Genomgång (8:15 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om Vladimir Putin.
Kortfattad pedagogisk genomgång (5:19 min) där det berättas om hur valet i Tyskland går till. Materialet presenteras av Studi.se.
Pedagogisk genomgång (5:27 min) som handlar om fransk demokrati - om val i Frankrike och hur går till. Materialet presenteras av Studi.se.
Genomgång (11:31 min) där SO-läraren Anders Larsson berättar om presidentvalet USA 2016 och hur USA styrs.
Pedagogisk genomgång (7:23 min) där gymnasieläraren Mattias Axelsson reder ut hur presidenten i USA väljs.
Kort pedagogisk genomgång (5:08 min) där Björn Andersson (lärare) jämför Sveriges och USA:s statsskick. Här förklaras också vad ett statsskick är med hjälp av enkla exempel.
Artikel i tidningen Populär Historia där Erik Åsard berättar om hur USA, under Franklin Roosevelts ledarskap, tog sig ur den stora depressionen på 1930-talet med hjälp av en starkt statligt styrd ekonomisk politik. Innan börskraschen 1929 hade landet en arbetslöshet på 3,2 procent. I mars 1933, då Roosevelt tillträdde, uppgick siffran till 25 procent – 13 miljoner arbetslösa. Det rådde närmast ekonomiskt kaos...
Kort artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Ronald Reagan och hans tid som president under en tid då kalla kriget rasade och de båda supermakterna försökte vinna övertag mot varandra. Som USA:s president tvekade Ronald Reagan aldrig att använda okonventionella metoder. Hans fiende var framförallt kommunismen...
Aktuell samhällsfakta om Ryssland. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del...
Aktuell samhällsfakta om USA. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del annat...
Aktuell samhällsfakta om Finland. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del...
Aktuell samhällsfakta om Frankrike. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del...
Aktuell samhällsfakta om Polen. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del annat...
Aktuell samhällsfakta om Portugal. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del...
Aktuell samhällsfakta om Tyskland. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del...
Aktuell samhällsfakta om Kroatien. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del...
Här presenteras några statsskick och styrelseskick i världen. Vi ska också titta på maktfördelning och...
Franklin Delano Roosevelt (1882-1945) var USA:s 32:e president (1933-1945) och är en av landets...
Abraham Lincoln (1809-1865) är en av USA:s mest kända och populära presidenter genom historien....
George Washington (1732-1799) föddes 22 februari 1732 på Ferry farm i Virginia, inte speciellt lång...
När Sovjetunionens ledare Brezjnev dog 1982 och kriget i Afghanistan blev allt mer betungande för...
I hela världen har Nelson Mandela (1918-2013) hyllats för sin långvariga kamp mot apartheid och sin...
Begreppet statsskick utgår från det sätt som ett land (en nation) styrs. Det handlar bland annat om...
Parlamentarism är ett statskick med en folkvald församling i form av ett parlament (riksdag) som...
