Delstatsförsamlingarna är i allmänhet kopior av kongressen. De flesta stater har ett tvåkammarsystem med senat och representanthus, undantaget är Nebraska som har ett enkammarsystem.
En skillnad i delstaterna jämfört med riksnivå är att de högsta ämbetsmännen, liksom domare och åklagare är folkvalda.
Delstatssenatorerna väljs för fyra år och medlemmarna i representanthusen som regel för två år.
Delstaterna lyder under USA:s konstitution (grundlagar) och USA:s högsta domstol. Enligt grundlagarna ska den federala regeringen ta hand om nationella frågor som utrikes och försvarspolitik, tullar och internationell handel. Medan delstaterna ska sköta övriga frågor, av vilka de viktigaste rör undervisning, socialpolitik och välfärd.
Delstatsförsamlingarna har både lagstiftnings- och beskattningsrätt.
Lagarna varierar en hel del mellan de olika staterna. I ett trettiotal delstater är dödsstraff tillåtet, medan det är förbjudet i andra stater.
Även skolsystemet, social omsorg, trafikbestämmelser och regler för rattonykterhet varierar från stat till stat.
USA:s delstater omfattar de 50 administrativa enheter som tillsammans utgör Amerikas förenta stater. Staterna delar sin suveränitet (självstyranderätt) med USA:s federala regering. Amerikaner är därför medborgare både i den federala republiken och i den delstat där han eller hon bor.
Delstaterna får ekonomiskt stöd från den federala budgeten, men delstaternas representanter anser oftast att de federala myndigheterna tar ut för mycket skatt och bestämmer för mycket. Eftersom de federala myndigheterna inte längre ställer upp på samma sätt som tidigare har delstaterna tvingats ta ut högre lokala skatter.
Delstaterna är mycket måna om sin självständighet och är beredda att betala ett högt pris för detta. Förmodligen är systemet med stor självständighet för delstaterna en förutsättning för att USA ska kunna hålla samman.
Den amerikanska flaggan med de 50 stjärnorna som representerar delstaterna och de 13 ränderna som representerar de ursprungliga kolonierna.
Guvernören är delstaternas motsvarighet till presidenten. Han eller hon är folkvald och är statens främste representant. Guvernörsposten kan vara ett etappmål på vägen mot presidentämbetet.
Guvernören väljs oftast för en fyraårsperiod. Han eller hon har bland annat rätt att utnämna högre tjänstemän och att benåda eller förkorta straffet för brottslingar.
Guvernören biträds av en ”Lieutenant Govenor” eller viceguvernören, som är delstatens motsvarighet till Amerikas vicepresident.
Vanligtvis finns det spänningar mellan delstaterna och de federala myndigheterna i Washington.
LÄS MER: USA idag
LÄS MER: Så styrs USA: Kongressen
LÄS MER: Så styrs USA: Högsta domstolen
LÄS MER: Så styrs USA: Presidenten
PODCAST: USA:s politiska system
PODCAST: Politiska partier i USA
PODCAST: Presidentvalet i USA
Frågor till texten:
Källor:
Rutger Lindahl, Utländska politiska system, SNS Förlag, 2007
https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/nordamerika/usa/inrikespolitik-och-forfattning/
FÖRFATTARE
Text: Carsten Ryytty, författare och SO-lärare
Läs mer om
Lyssna på podcast om
I Sverige har vi en representativ demokrati. Det innebär att vi väljer våra representanter till...
Vad kommer det att stå om vår tids demokrati i framtidens historieböcker? Det vet förstås ingen. Vi...
Mycket har förändrats sedan ståndssamhällets tid. Kungens och kyrkans politiska makt är borta....
Europeiska unionen (förkortat EU) har fyra viktiga grupper som hjälper till att fatta beslut inom...
Eleverna ska i kursen samhällskunskap 1b arbeta med komplexa samhällsfrågor och analysera dem...
Del 1 av 4 i en artikelserie om politik i USA. USA:s president är en av världens mäktigaste...
Här presenteras några statsskick och styrelseskick i världen. Vi ska också titta på maktfördelning och...
Aktuell samhällsfakta om USA. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del annat...
Begreppet statsskick utgår från det sätt som ett land (en nation) styrs. Det handlar bland annat om...
PresidentialismPresidentialism är ett statsskick som har sitt ursprung i USA. Inom presidentalism...
I veckans avsnitt går Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) igenom hur en ny statsminister väljs i Sverige.
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) om hur valet till det tyska parlamentet går till och vad det tyska parlamentet har för uppgifter.
I veckans avsnitt förklarar gymnasieläraren Mattias Axelsson vad som menas med det tyska ämbetet förbundskansler.
I veckans avsnitt går Mattias Axelsson (gymnasielärare) igenom vad riksrätt i USA handlar om.
Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a.samhällskunskap) förklarar hur presidentvalet i USA fungerar och vad som händer om det blir oavgjort.
