Vad som skapade inflationen i Tyskland på 1920-talet är forskarna inte helt överens om. Men många anser att inflationen delvis orsakades av det stora krigsskadestånd som Tyskland dömdes att betala efter första världskriget 1914-1918. Hyperinflation har gång på gång visat sig leda till finanskriser, alltså att människor och företag förlorar förtroendet för det ekonomiska systemet och därmed för landets valuta.
Tulpankraschen
Bristande tilltro och oro för framtiden kan också orsaka börskrascher, alltså att något som handlas på börser plötsligt förlorar snabbt i värde. Vanligast är att vi hör om aktiebörser, men det finns även börser för bland annat valutor och råvaror.
En av de tidigaste börskrascherna inträffade i Nederländerna på 1630-talet. Där uppstod en rusch efter tulpanlökar. Priserna steg till summor som motsvarade flera normala årslöner för en enda lök. Plötsligt kollapsade marknaden och ingen ville ha lökarna längre. De som köpt lökar i förhoppningen att kunna sälja dem dyrt förlorade alla pengar de satsat. Många hade lånat pengar för att kunna köpa lökar. Nu var lökarna värdelösa, men lånen skulle ändå betalas vilket gjorde att en mängd personer blev ruinerade.
Panik på Wall Street
Den mest kända börskraschen ägde på Wall Street i USA 1929. Under flera år hade aktiekurserna stigit och stigit. Privatpersoner, företag och banker satsade allt mer pengar på börsen. Många lånade pengar för att kunna köpa ännu fler aktier.
Men plötsligt rasade priset på aktier. Tusentals människor stormade aktiebörsen för att kunna sälja så fort som möjligt. Många misslyckades med att sälja i tid. Personer som varit miljonärer blev ruinerade på några dagar och en del begick självmord. Kraschen ledde till en lång ekonomisk kris som i den efterföljande historieskrivningen blivit känd som den stora depressionen. Ekonomin återhämtade sig inte helt förrän efter andra världskrigets slut 1945.
När priserna stiger (för) snabbt på något, exempelvis tulpanlökar, aktier eller bostäder, bildas vad som kallas en bubbla. Förr eller senare brukar bubblan spricka och priserna faller snabbt. De som då inte har sålt sina tillgångar i tid gör stora förluster.
Finanskrisen 2008
Två nyckelord inom den ekonomiska världen är förtroende och osäkerhet. Ett exempel på detta är den ekonomiska kris som drabbade världen 2008. Krisen började i USA. Där hade många som egentligen inte hade råd lockats att ta lån för kunna köpa bostäder. När allt fler hade råd att köpa ökade efterfrågan på bostäder och priserna steg.
Så började huspriserna att falla och till slut sprack bubblan. Precis som i Nederländerna på 1630-talet och i USA 1929 tvingades många att sälja vad de köpt för lånade pengar. I det här fallet alltså bostäder. Men eftersom priserna fallit måste ägarna sälja för mindre än vad de betalat. Ofta gick bostäderna inte att sälja alls.
Många banker hade sålt sina lån till andra banker. Nu blev det osäkerhet i finansvärlden. Vem ägde egentligen lånen? Många banker hade köpt lån som det nu visade sig att låntagarna inte skulle kunna betala tillbaka. Det gjorde att många banker hotades av konkurs eftersom de inte fick in alla pengar de räknat med. Även banker och finansbolag har ofta investerat i fastigheter, exempelvis kontorsbyggnader och industrilokaler. Nu sjönk också värdet på dessa vilket ledde till miljardförluster.
Krisen sprids över världen
Till en början hjälpte USA:s riksbank till och utsatta banker kunde köpas upp av andra banker. Men den stora banken Lehman Brothers ville ingen ha. Banken gick i konkurs i september 2008. Då tvärbromsade hela världsekonomin. Förtroendet var borta. Bankerna litade helt enkelt inte på att de kunde få tillbaka sina pengar om de lånade ut till en annan bank. Därmed kunde inte heller företag eller hushåll få lån.
Krisen spred sig över hela världen eftersom världens ekonomi är så sammanlänkad. Tillväxten sjönk i land efter land. Börserna rasade och människor förlorade sina besparingar. Efterfrågan på varor och tjänster minskade när människor och företag hade mindre pengar än tidigare. Företag tvingades avskeda många anställda. Arbetslösheten ökade och det blev ännu sämre tider. Produktionen och exporten minskade. Det var den värsta ekonomiska krisen i världen på över 70 år.
Börsras i Sverige
Stockholmsbörsen rasade nästan 60 procent på ett år. Den svenska kronan tappade nästan 40 procent i värde från april 2008 till mars 2009. Arbetslösheten sköt i höjden och de svenska exportföretagen kunde inte sälja sina varor.
Centralbanker och regeringar satsade tusentals miljarder kronor för att få igång ekonomin igen. Men länder som redan hade stora statsskulder drog på sig ännu större skulder. De fick problem när förtroendet för deras ekonomi sänktes vilket ledde till stigande räntor på deras nya lån.
2010 kunde flera länder inte längre få nya lån för att finansiera sina dagliga verksamheter och de tvingades begära krislån. Europeiska unionen (EU) gav enorma lån till åtta medlemsländer. Lånen hade låga räntor, men de länder som fick lånen måste lova att genomföra ekonomiska reformer och hålla igen på utgifterna. Till slut gav lånen resultat, men det tog ungefär tio år innan krisen var övervunnen.
LÄS MER: Samhällsekonomi
LÄS MER: Internationell ekonomi och handel
LÄS MER: Ekonomisk historia
LÄS MER: Den stora depressionen
LÄS MER: Börskraschen 1929
LÄS MER: Oljekrisen 1973
LÄS MER: Orsaker till hyperinflationen i Tyskland 1923
LÄS MER: Kreugerkraschens myter och offer
LÄS MER: Holland får tulpanfeber - världens första finansbubbla
