Vart fjärde år har vi val till riksdagen, regionerna och till kommunerna, det vill säga år 2026, 2030 och så vidare. Valdagen infaller alltid på den andra söndagen i september.
Alla svenska medborgare som fyllt 18 år får rösta i riksdagsvalet. Förenklat gäller att de politiska partier som har flest mandat (platser) i riksdagen (majoriteten av de 349 platserna) bildar regering.
Regeringen styr landet men granskas av riksdagen.
När riksdagen samlas för första gången efter ett val väljer ledamöterna talman och vice talmän (posterna kan innehas av både kvinnor och män).
Talmannen leder riksdagens arbete och kammarens sammanträden. Talmannen får inte delta i debatterna eller rösta när olika ärenden ska avgöras. Vid en eventuell regeringsbildning är det talmannen som leder förhandlingarna och lägger fram ett förslag för riksdagen om godkännandet.
Riksdagsledamöterna fattar tusentals beslut varje år. Naturligtvis kan ingen riksdagsledamot sätta sig in i alla dessa ärenden. Därför finns det 15 utskott för olika områden. De 349 riksdagsledamöterna delar in sig på dessa utskott. Vissa koncentrerar sig på frågor som handlar om miljön medan andra specialiserar sig på frågor som berör skolan. I varje utskott sitter ett udda antal riksdagsledamöter eftersom det ibland genomförs röstningar även där. Det måste vara minst 15 stycken och för närvarande har varje utskott av 17 ledamöter.
Utskottens sammansättning ska i princip spegla partiernas styrka i riksdagen. Stora partier får fler ledamöter i utskotten än mindre partier.
Exempel på utskott är utbildningsutskottet, skatteutskottet, försvarsutskottet, miljö- och jordbruksutskottet, kulturutskottet och arbetsmarknadsutskottet.
Det viktigaste riksdagsarbetet sker i utskotten. Det är där alla förslag ska bearbetas. När ett utskott ska komma med ett förslag hur en fråga ska lösas tar man först kontakt med experter och organisationer som kan detta ärende för att få idéer. I utskotten förekommer det ofta att man kompromissar med andra partier som sitter i utskottet. Kompromisser är viktiga i det politiska arbetet i Sverige, eftersom inget parti i riksdagen har en egen majoritet. Därför måste man göra upp och komma överens med politiska motståndare.
När utskottet har klarat av sitt arbete lämnar man ett förslag (betänkande) till riksdagen. Därefter diskuteras förslaget i kammaren (som också kallas plenisalen) som är den sal där de 349 riksdagsledamöterna har sina bestämda platser. Därefter sker en omröstning. Ett beslut som riksdagen tar utan omröstning kallas acklamation. Det innebär att alla, eller nästan alla svarar ja, när talmannen frågar om förslaget antas. I frågor där oenigheten är stor blir det någon som begär röstning, votering. Voteringen går till så att de ledamöter som säger ja till ett förslag reser sig i sina bänkar. Därefter reser sig de som röstar nej. Oftast blir det dock rösträkning. Vid varje sittplats finns röstknappar för ja eller nej eller avstår. På ljustavlor bakom talmannen visas snabbt resultatet av omröstningen. Säger en majoritet av ledamöterna ja till utskottets förslag får regeringen i uppdrag att genomföra förslaget.
Regeringen är de som styr landet, men det är riksdagen som beslutar.
Partiledaren som har fått i uppdrag att bilda en regering kallas för statsminister. Det är statsministern som utser vilka personer som ska ingå i regeringen. Regeringens medlemmar kallas statsråd eller ministrar.
Många av regeringens statsråd (ministrar) är ansvariga för var sitt departement. Ett departement har ansvar för ett speciellt samhällsområde. Exempel på departement är utbildningsdepartementet, bostadsdepartementet, försvarsdepartementet, utrikesdepartementet och miljö- och energidepartementet. Departementen ska hjälpa till att ta fram nya propositioner och se till att de beslut som riksdagen har tagit genomförs. De flesta personer som arbetar på departementen är anställda och har kvar sina arbeten även om regeringen måste avgå efter ett förlorat val.
LÄS MER: Vad är en regering?
LÄS MER: Sveriges riksdag - en representativ demokrati
LÄS MER: Sveriges politiska system - så styrs Sverige
PODCAST: Hur bildas en ny regering?
PODCAST: Riksdag och regering i Sverige
Källor:
https://www.riksdagen.se/sv/sa-fungerar-riksdagen/
https://www.regeringen.se/sa-styrs-sverige/arbetet-pa-nationell-niva/
Shirin Ahlbäck Öberg m.fl., Svensk författningspolitik, SNS förlag, 2008
Olof Petersson, Statsbyggnad: den offentliga maktens organisation, SNS förlag, 2007
FÖRFATTARE
Text: Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare
Här nedan hittar du material som kan relateras till riksdag och regering.
Hur går det till när riksdagen fattar beslut och hur är det att vara ledamot i Sveriges riksdag?
Pröva gärna rollspelet Demokrativerkstaden. I rollen som riksdagsledamöter får eleverna arbeta med olika förslag i partigrupper, utskott och kammare.
Från kungamakt till folkstyre är ett pedagogiskt material om riksdagens utveckling under 500 år. Det lyfter händelser och förändringar som skett, källor och historiebruk.
På riksdagens Youtube-kanal finns pedagogiska filmer som beskriver riksdagens uppgifter, de folkvaldas arbete och riksdagens roll i vår demokrati.
Demokrati pågår är en filmserie som handlar om riksdagens roll, funktion, arbete och beslut. De tre filmerna riktar sig till den som vill lära sig mer om riksdagen och framför allt till elever i åk 7–9 och gymnasiet. De tre filmerna Riksdagen och demokratin, Ledamotsuppdraget och Riksdagens fem grundläggande uppgifter kan användas i undervisningen om riksdagen och vår demokrati.
Upplev riksdagen är en digital rundvandring i riksdagens hus. Här kan man titta runt i kammaren, finansutskottet och andra rum i 360 grader och följa med på en guidad tur bakom kulisserna i riksdagen. Här möter vi ledamöter i deras vardag samt får en kortare introduktion till utskottsarbete och om rösträttens införande och rundvandringen ger en bra förståelse för hur riksdagen och den demokratiska processen fungerar.
Lästid 5 minuter
Talmannen kan sägas vara den som lyssnar mest på riksdagens debatter - och som talar minst. En talman, numera i könsneutral betydelse, är den som håller ordning, ger ledamöterna ordet, övervakar omröstningar och slår klubban i bordet när debatten avslutas. I skuggan av rösträttsreformerna förändrades också hur talmännen i de båda kamrarna utsågs...
Lästid 5 minuter
Strax efter halv fyra på eftermiddagen den 16 december 1970, slog första kammarens talman Erik Boheman klubban i bordet. Slaget avslutade inte bara riksdagsdebatten utan också riksdagsåret och därtill första kammarens 104-åriga historia. Andra kammaren avskaffades också. Den efterföljande riksdagen med bara en kammare hade mest gemensamt med den tidigare andra kammaren i fråga om hur den valdes. Dagens enkammarriksdag kan därför ses som en utbyggd variant av andra kammaren...
Lästid 3 minuter
I den tvåkammarriksdag som hade införts 1865-1866 bestämdes rösträtten och valbarheten av individens ekonomiska ställning. Borta var den gamla ståndsriksdagens indelning i adel, präster, borgare och bönder. Adeln hade då representerats av varje släkts överhuvud. Biskopar och andra av kyrkans män var självskrivna i prästeståndet. Nu skulle alla väljas. Ändå dominerades den nya riksdagen av samma grupper: adliga godsägare, ämbetsmän, företagare och självägande bönder. Krav på inkomst och förmögenhet uteslöt stora delar av befolkningen...
Lästid 6 minuter
Med tvåkammarriksdagens öppnande i januari 1867 blev det lättare för olika ledamöter och grupper att samarbeta. Även i ståndsriksdagen hade det funnits ”partier” i respektive stånd. Borgarståndet kunde exempelvis innehålla grupperingar som stod mot varandra i viktiga frågor. Men kontakterna mellan stånden var begränsade. Med tvåkammarriksdagen öppnades möjligheten för ett mer modernt partisystem...
Lästid 8 minuter
I Sverige har vi en representativ demokrati. Det innebär att vi väljer våra representanter till riksdagen, kommunerna, landstingen och Europaparlamentet. I regeringsformen står det att all offentlig makt utgår från folket och att riksdagen är dess främsta företrädare. Vart fjärde år är det val till riksdagen, kommunerna och landstingen. Vart femte år är det val till Europaparlamentet...
Lästid 6 minuter
Mycket har förändrats sedan ståndssamhällets tid. Kungens och kyrkans politiska makt är borta. Folkets politiska fri- och rättigheter skyddas i grundlagarna. Svenskarna är tillsammans med de flesta andra européer numera även EU-medborgare. En hel del har hänt. Ändå återstår många utmaningar...
I veckans avsnitt går Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) igenom vad riksdagens talman gör och hur hen utses.
Mattias Axelsson, gymnasielärare i samhällskunskap, går igenom vad som händer efter ett riksdagsval.
Genomgång (12:57 min) där SO-läraren Anders Lennmor berättar om svensk demokrati ur olika perspektiv.
Genomgång (9:36 min) där SO-läraren Anders Larsson berättar om regeringen och statsförvaltningen. Här berörs regeringens uppgifter, olika typer av regeringar, statlig förvaltning (myndigheter), m.m.
Informationsfilm (1:57 min) från Valmyndigheten som visar hur det går till att rösta i vallokalen på valdagen eller om du förtidsröstar.
Informationsfilm (1:19 min) från Valmyndigheten som beskriver hur fördelningen av mandat till riksdagen går till.
Informationsfilm (1:19 min) från Valmyndigheten som beskriver det svenska valsystemets grunder med allmän och lika rösträtt och att valen ska vara fria, hemliga och direkta.
Genomgång (15:10 min) där gymnasieläraren Anders Larsson berättar om hur Sverige förvaltas.
Avsnitt (18:03 min) från UR:s programserie Samhällskunskap förklarad där du kan lära dig mer om Sveriges demokratiska nivåer. Demokratin i Sverige är ordnad i fyra olika nivåer: stat, region, kommun och EU. Utifrån begrepp som representativ demokrati, parlamentarism och decentralisering förklarar vi de svenska demokratiska nivåerna: hur de styrs, varför vi har dem och vilket ansvar som ligger på dem.
Om serien Samhällskunskap förklarad.
I kärnfulla avsnitt, som aldrig är längre än 20 minuter, förklaras allt från grunderna i svensk politik och internationella relationer till samhällets uppbyggnad och demokratiska nivåer. Innehållet är avstämt med verksamma lärare och utbudet fylls på löpande.
Informationsfilm (0:55 min) från Sveriges riksdag där du får lära dig hur det går till när en ny regering bildas. När statsministern väljer att avgå efter ett val behöver en ny regering bildas. Det är talmannens uppgift att ta fram ett förslag till ny statsminister.
Genomgång (9:40 min) där SO-läraren Anders Larsson berättar ingående om svensk parlamentarism - dvs hur Sveriges riksdag och regering fungerar..
Genomgång (11:33 min) där SO-läraren Anders Larsson berättar om demokrati och val i Sverige.
Läxhjälpsfilm (14:05 min) där SO-läraren Anders Larsson berättar om Sveriges riksdag och dess funktion, uppgifter och makt.
Informationsfilm (0:59 min) från Sveriges riksdag. I Sverige har vi en riksdag och en regering som är beroende av varandra för att styra landet. Det kallas parlamentarism och är vårt statsskick. I filmserien Demokratin pågår får du veta hur vår demokrati fungerar i praktiken – och vad folkstyre faktiskt innebär...
Informationsfilm (2:28 min) från Sveriges riksdag. Du har rätt att fritt uttrycka din åsikt, du ska gå i skolan i minst tio år och du som nybliven förälder har rätt till föräldrapenning. Men du får inte stjäla, du får inte diskriminera och du får inte använda narkotika. Det är riksdagen som bestämmer vilka lagar som ska gälla i vårt land. Det är en av riksdagens viktigaste uppgifter. Här får du på två minuter lära dig hur det går till när riksdagen stiftar de lagar som alla i Sverige måste följa.
Genomgång (24:56 min) av SO-läraren Mikael Erlandsson som i den här videon berättar om regeringen ur olika perspektiv.
Genomgång (35:32 min) av SO-läraren Mikael Erlandsson som i den här videon berättar om hur Sverige styrs med fokus på valen och vår riksdag.
En politisk ideologi är ett sammanhängande system av politiska idéer om hur samhället ska vara. Här presenteras några...
Konservatismen är en samhällsåskådning som bygger på devisen "frihet under ansvar", och som slår vakt om sådant som har...
Liberalismen är en samhällsåskådning som betonar vikten av personlig och ekonomisk frihet i samhället.
Socialismen är en politisk ideologi som till stor del grundar sig på filosofen Karl Marx idéer. Staten styr...
Om demokratins grunder, Sveriges politiska system, politiska partier i Sveriges riksdag, demokratisk påverkan,...
Avsnittet handlar om demokratins grundläggande principer. Vad är demokrati och vad får den att fungera?
Här kan du lära dig mer om svensk demokrati på rikstäckande nivå. Avsnittet handlar om hur Sverige styrs, med fokus på...
I avsnittet ska vi titta på den moderna partipolitikens uppkomst samt sambandet mellan de politiska ideologierna och...
Här presenteras några statsskick och styrelseskick i världen. Vi ska också titta på maktfördelning och...
Avsnittet handlar om individers och gruppers möjligheter att påverka politiska beslut på olika demokratiska nivåer. Här...
Ståndsriksdagen Det hölls flera så kallade herredagar och riksmöten från 1200-talet och framåt,...
Betalningsmedel eller pengar har funnits länge. Det krävde inga tekniska genombrott, utan var en...
Grundlagarna bildar tillsammans Sveriges författning eller konstitution. En grundlag är en extra...
Begreppet statsskick utgår från det sätt som ett land (en nation) styrs. Det handlar bland annat om...
Parlamentarism är ett statskick med en folkvald församling i form av ett parlament (riksdag) som...
Folkomröstningar är val då de röstberättigade tar ställning till en enskild politisk fråga. I...
I den här texten får du veta vad det svenska valsystemet består av och vilka olika politiska val...
Här nere har vi listat alla skolmaterial inom ämnet religionskunskap från externa svenska aktörer....
