Det finns även köldöknar (eller polaröknar) på Antarktis och de nordligaste delarna av Arktis. Här råder permafrost varför öknarna utgörs av snöfält och glaciärer som smälter obetydlig under sommaren.
Antarktis består av flera olika köldöknar. Räknar man ihop dessa så bildar de tillsammans världens största ökenområde på ca 13 800 000 km² (enl. Nationalencyklopedin). Detta kan jämföras med Sahara (se nedan) som har en areal på ca 9 000 000 km².
Varför finns det öknar?
Den främsta orsaken till att öknar bildas är klimatet. Varm, fuktig luft stiger ständigt upp vid ekvatorn, den avkyls i de högre luftlagren och ger tropikerna rikligt med regn. Den torra luften förs vidare över vändkretsarna där den ger klart och fint väder men inget regn.
En annan orsak kan vara det stora avståndet till havet, eftersom inga fuktiga vindar då når fram till kontinenternas inre. Ett exempel på detta är Gobiöknen i Kina.
Kustöknar som Atacama har bildats därför att vindarna oftast blåser bort från land, men också därför att den kalla havsströmmen utanför kusten kyler av de vindar som blåser mot land och skulle kunna ha gett regn. Dessa vindars fuktighet bildar istället dimma över havet.
Sahara - jordens största varma öken
Sahara är jordens största varma öken. Sahara är drygt 20 gånger större än Sverige. Endast 20-30 procent av Saharas yta är täckt av sanddyner. Världens högsta sanddyner finns i Algeriet. De kan bli omkring 430 meter höga. Sahara har också berg som är upp till 3400 meter ö.h., där det kan falla snö.
Oaser
En oas är ett fruktbart område i öknen. De största oaserna ligger längs floder som Rio Grande i Mexiko och Nilen i Egypten. Mindre oaser bildas där grundvattnet kommer upp till markytan i form av källor. Det inträffar t.ex. längs randen av gamla berg. Saharas största oas är hela 800 kilometer lång.
Ökenspridning
Många av jordens öknar växer snabbt. Den främsta orsaken till detta är människans verksamhet. Den ökande befolkningen har djur som betar bort det tunna växttäcket och människor använder träd till bränsle vilket medför ökad ökenspridning. För att stoppa detta krävs återplantering av träd, bevattning och bättre användning av jorden.
Men det finns också modern forskning som tyder på motsatsen - åtminstone i Saharaområdet (se bl.a. Vetenskapsradion, P1).
Litteratur:
Loretta Barnard, Geologica - klimat, kontinenter, vulkaner, floder, öknar, H. F. Ullmann, 2008
Michael Allaby och Per-Olof Staberg, Jorden - väder, skogar, glaciärer, öknar, berg, floder, oceaner, vulkaner, Globe förlaget, 2006
Bra Böckers lexikon 2000, band 25, Bra Böcker AB, 1999
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red) och Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare
