Halleys komet
Den 2 maj 1910 lyckades Stockholms observatorium observera Halleys komet. Denna komet har fått sitt namn efter den engelska astronomen Edmund Halley (1656-1742). Han hade stor framgång när det gällde att förutbestämma periodiska kometers återkomst. Kometen visar sig omkring vart 77:e år och är ett lysande snurrande klot, ungefär sex kilometer i diameter. Den består av stoft och ispartiklar och tunn gas av ammoniak, kolmonoxid och en del andra ämnen. Kometsvansen kan bli 60 till 150 miljoner kilometer lång. Det beror på satt solvinden och solstrålningen sveper bort gaser och stoft ur koman.
Förr i tiden ansåg många att Halleys komet var ett förebud om jordbävningar, pest och att jorden skulle gå under. När kometen passerade 1910 sålde smarta affärsmän ”kometpiller” till oroliga människor. Pillerna skulle skydda kunderna när kometens svans passerade jorden.
