Föreställningarna avlöste varandra och kom att pågå nonstop mellan kl 10 på förmiddagarna och kl 01.30 på nätterna. Dagskassorna uppgick till motsvarande ca 30 000 kronor i dagens penningvärde. På bara några år blev bröderna Lumière miljonärer. Nya filmer skapades. Inte bara dokumentärer utan även fantasieggande spelfilmer.
Från stumfilm till färgfilm
I filmens barndom fanns ingen talad dialog. Istället visades texter mellan filmsekvenserna och man spelade levande musik anpassad till filmsekvensernas rytm och handling.
Ljudfilmen slog igenom 1927 med Jazzsångaren som hade vissa sång- och replikinslag. Färgfilmen fick fotfäste med storfilmen Borta med vinden 1939.
Amerikanarnas intresse för underhållningsfilm väcktes tidigt. En förstad till Los Angeles - Hollywood - blev snabbt centrum för den amerikanska filmproduktionen. Redan 1920 fanns ett femtiotal studior som tillsammans skapade mer än nittio procent av alla amerikanska filmer. Miljontals ögonpar över hela världen tindrade inför den amerikanska drömfabrikens skapelser. Oändligt många fler dollar rullade in till filmbolagen i form av biljettintäkter.
Men tiderna förändras. Idag kommer det mesta av en films intäkter från annat än biobiljetter, t.ex. från streamingtjänster och leksaker.
Extern länk: Wikimedia Commons materialsidor om bröderna Lumière
LÄS MER: John Baird - televisionens uppfinnare
LÄS MER: Radio- och TV-historia
LÄS MER: Walt Disney - en amerikansk framgångssaga
Litteratur:
Peter Tallack (red.), The Science Book - 250 Milestones in the History of Science, Cassell and Co, 2001
Robert Freedman (red), The life millenium - The hundred most important events and people the past 1 000 years, Life Books, 1998
Rune Waldekranz, Så föddes filmen - ett massmediums uppkomst och genombrott, Nordsteds, 1976
Text: Göran Tivenius, författare och f.d. frilansmedarbetare i Sveriges Radio.
