Svarta hål
Det finns "svarta hål" i universum. Det är himlakroppar med enorm dragningskraft. De slukar allt som kommer i deras väg: kometer, hela stjärnor ... inte ens ljuset orkar stå emot dragningskraften.
Solen och planeterna
För fem miljarder år sedan föddes den stjärna som vi kallar solen. Den uppstod ur material från andra, gamla utbrända stjärnor. Tala om återvinning!
Andra gas- och stoftmoln i närheten bildade glödheta klot som var mycket mindre. De fångades in av solens dragningskraft och började snurra runt den. De kallas planeter. En av planeterna är vår egen jord som bildades för ca 4,6 miljarder (4 600 miljoner) år sedan.
Det skapades också mindre himlakroppar. Några av dem fångades in av planeternas dragningskraft. De kallas månar. Jorden lyckades fånga en egen måne.
Galaxer
I universum finns det kanske 100 miljarder galaxer, stora stjärnhopar, som rör sig bort från varandra med svindlande fart. I varje galax finns många miljarder stjärnor. Vår galax heter Vintergatan. Den roterar sakta medan den rusar bort mot det okända. Det ta 200 miljoner år för vår galax att snurra ett helt varv.
Jorden finns i utkanten av Vintergatan. Solen är bara en av dess hundratals miljarder stjärnor. En solstråle färdas i över åtta minuter innan vi kan se den här på jorden - men det tar 30 000 år för strålen att nå in till Vintergatans centrum.
Miljoner år gammalt ljus
Avstånd i universum räknas i ljusår. Ett ljusår är den sträcka som ljuset färdas på ett år - ofattbara 9 460 000 000 000 kilometer, eller med andra ord 9,46 miljoner miljoner kilometer. Vi kan se stjärnhopar som ligger flera miljarder ljusår från oss. Den stjärna som blinkar så vackert och tryggt på himlen kanske dog och svartnade för flera miljoner år sedan.
LÄS MER: Några viktiga begrepp inom astronomin
Enorma avstånd i vårt solsystem
Avstånden i planetsystemet kan jämföras med proportionerna på en fotbollsplan.
Om solen är en fotboll i målet, ligger jorden som ett litet kartnålshuvud på två millimeter hela 23 meter ut på planen.
Sex centimeter från jorden cirklar det knappnålshuvudstora månen.
På solens egen planhalva finns i tur och ordning Merkurius, Venus, Jorden och Mars.
Asteroiderna ligger strax utanför ”motståndarlagets” straffområde.
Men Jupiter, med en diameter av 2 centimeter, finns långt utanför planen - 130 meter bortom ”motståndarnas” mål.
Och Pluto ligger en hel kilometer bakom ”motståndarnas” mål!
Mellan Jupiter och Pluto placerar sig i tur och ordning Saturnus, Uranus och Neptunus.
Den allra närmaste stjärnan i Vintergatan ligger hela 7 000 kilometer längre bort ...
|
Text: Kalle Güettler (f.d. lärare, nu författare av läromedel, facklitteratur och ungdomsböcker) och Kristina Güettler (läromedelsförfattare och SO-lärare i bl.a. geografi)
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i läromedlet "Mellan himmel och jord", (geografibok för åk 4-9), tidigare utgiven av Studentlitteratur AB.
