Synen på män och kvinnor inom rättssystemet och äktenskapet

Generellt kan man säga att män betraktas som en grad högre än kvinnor, eftersom de är familjens överhuvud och det är på dem plikten att försörja familjen vilar. Det medför i teorin att om en kvinna skaffar sig ett arbete utanför hemmet behöver hon inte använda sina personliga inkomster till familjens försörjning. De flesta muslimer lever dock i fattiga länder och det en kvinna kan bidra med används också till familjens försörjning.

I många muslimska länder innebär familjers patriarkala strukturer även att kvinnor undertrycks. Det kan vara värt att notera att i de flesta muslimska länder finns en sekulär lagstiftning och sharia-rätt har framför allt påverkat utformningen av familjelagstiftningen. Det religiösa rättssystemet kan också påverka hur såväl stater som enskilda troende muslimer förhåller sig till frågor som rör mänskliga rättigheter. Ett exempel är just tanken på jämställdhet mellan könen, något som vissa religiöst lärde inte accepterat och inte heller stater som Iran och Saudiarabien. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att det i muslimska länder finns aktiva kvinnorörelser som verkar för jämställdhet, och att sätta likhetstecken mellan muslimska män och kvinnoförtryck är fel.

Arvsreglerna är olika för män och kvinnor. De står i allt väsentligt att finna i Koranen, framförallt i sura 4. Vid arv tilldelas släktingar fasta delar av arvet enligt ett reglerat system. Lagarna förutsätter ett patriarkaliskt samhälle och gynnar i arvsfrågor den manliga sidan av släkten som, enligt rätten, också har ansvaret för familjens försörjning.

Islamiska reformrörelser har under senare år hävdat att arvsreglerna kan ses som en förbättring för kvinnor i den historiska situation som rådde när islam framträdde. I rörelsernas resonemang krävs en annan tolkning i vår tid - en jämlik fördelning av arv.

Det är stora skillnader på kvinnors status och situation inom det enorma geografiska område som den muslimska världen utgör. Det blir tydligt om man jämför en muslimsk överklasskvinnans liv i Kairo med hur livet gestaltar sig för en fattig kvinna från landsbygden i östra Turkiet eller hur en muslimsk kvinna kan leva i Sverige. En annan aspekt är att mångfalden av tolkningar på specifika områden idag har medfört att sharia - tydligare än tidigare - blir till något lokalt, dvs, en tolkning av sharia gäller för ett begränsat geografiskt område.

En fråga som aktualiserats under de senaste åren är relationen mellan islam och hedersrelaterat våld. Frågor om våld mot kvinnor har diskuterats i flera muslimska länder och är alltså inte aktuella bara i Sverige. Även internationella människorättsorganisationer har drivit kampanjer mot våld mot kvinnor. Kontroll av kvinnor, sexualitet och tankar om att bevara en kultur eller ett samhälle kan motiveras utifrån religiös ideologi. På det sättet kan religionen ses som att den bidrar till att bevara samhällsstrukturer som accepterar våld mot kvinnor. I vissa fall har de som utfört hedersmord även refererat till den religiösa traditionen för att rättfärdiga sina handlingar. I flera andra fall har de inte gjort det. Bland muslimska lärde finns både de som stöder bevarandet av en struktur som bejakar våld mot kvinnor och de som är motståndare till våld och förespråkar ett jämlikt samhälle. I Iran är det t.ex. tillåtet enligt lag för en man att döda sin hustru om han finner henne i sexuellt umgänge med en annan man. I andra muslimska länder är detta inte tillåtet.

I de senaste årtiondenas debatter om hur islam ska tolkas har diskussionen om kvinnors status varit en viktig fråga och frågor om jämlikhet mellan könen har diskuterats flitigt. Ett resultat av debatten är att det blir allt svårare för religiöst lärde att vara könsblinda och ignorera frågor som rör t.ex. våld mot kvinnor.