Sufismen - islams mystik

Sufiordnar (darwishordnar)

Sufier betonade redan tidigt att det finns ett behov av andliga ledare, s.k. shaykher. Kring framstående sufi-shaykher uppstod olika ordnar. De kallas ibland för darwishordnar. Det är ett persiskt ord som betyder fattig och syftar på det asketiska liv som ordensmedlemmar lever.

Idag finns en lång rad olika ordnar med stor spridning bland muslimer världen över. Under vissa perioder och på olika platser har rörelserna varit förbjudna, men förbud har inte kunnat stoppa ordnarnas spridning och verksamhet. Darwishordnar är t.ex. förbjudna i Turkiet sedan 1925, men idag är rörelserna aktivare än någonsin, och döljer sig ofta bakom täckmantlar som "Föreningen för bevarandet av turkisk dans och musik" eller som en hjälporganisation. Sufism har haft stor betydelse i ickearabiska muslimska länder som Pakistan och bland de cirka 120 miljoner muslimerna i Indien.

Andliga ledare inom sufismen

Shaykhens anseende inom sufismen medförde att många ordensledare kom att betraktas som heliga personer med övernaturliga krafter och förmåga att åstadkomma under eller mirakel. De kallades wali ("vän - här i betydelsen vän med gud"). Deras gravar har i många fall blivit populära vallfärdsmål, utan att alltid vara accepterade som sådana av religiöst lärde.

En stor andel av de vallfärdande till dessa helgongravar är kvinnor, eftersom kvinnornas ställning i samhället kan göra det svårt för dem att resa till Mekka. Det är vanligt att t.ex. en mor som vill ha del av den kraft shaykhen äger - för att hennes sjuka barn ska bli friskt - offrar något vid graven.

Inom sufismen finns kvinnor som är sufi-shaykher och inom minst en gren av sufismen utför män och kvinnor ritualer tillsammans.

Populär som mytisk gestalt och helgon är al-Khadir, "den gröne". I traditionen kopplas "den gröne" samman med berättelser om Musa (Moses) i Koranens sura 18, men rötterna till legenden står att finna ända tillbaka till Gilgamesheposet. Den anses också influerad av bl.a. judiska legender. När islam expanderade följde legenden med. Ett verk i den hinduiska traditionen säger att han är den gud som härskar över odödlighetens källa.

I den folkliga fromheten är Muhammed den främste av sufismens helgon och hans födelsedag har blivit en stor religiös högtid. De religiöst lärde kritiserar ibland firandet med utgångspunkt i trosbekännelsens tanke om en gud och Muhammeds roll som sändebud. Det är t.ex. därför förbjudet att fira profetens födelsedag i Saudiarabien. I många fall firas också shaykhernas födelsedagar, men i en mindre skala. Vid dessa religiösa fester firas sufi-shaykher vid vad som närmast kan liknas vid karnevaler med processioner, religiösa riter, tivoli och religiös musik. Sufismen är t.ex. intimt förknippad i turkisk kultur med neyflöjten och i Pakistan och Indien med den musikform som kallas qawwali.