Jöran Persson (1530-1568) var Erik XIV:s så småningom både förmögne och inflytelserike rådgivare. Han är en av den svenska historiens mest förtalade män.
Efter juridikstudier i Wittenberg tjänstgjorde prästsonen Jöran först hos Gustav Vasa och därefter hos hertig Erik (XIV). Han fick ett starkt inflytande över tillsättningar av ämbeten (högre statliga tjänster/yrken ) och förläningar (utdelning av jord), något som enligt tidens sed kom att berika honom själv.
Sedan kung Erik 1562-1563 brutit med hertig Johan (III) fick Jöran som prokurator (åklagare) i Höga nämnden (Erik XIV:s högsta domstol) en nyckelroll i repressalierna (bestraffningen) mot oppositionella adelsmän och försumliga ämbetsmän.
Han symboliserade Vasatidens "sekreterarregemente" som kungamakten skapat och kommit att förlita sig på. Sekreterarna (1500-talets statssekreterare) utnämndes av kungen och kom från lågadeln eller var ofrälse istället för att rekryteras bland högadelns män. Sekreterarna stod därmed i personligt beroendeförhållande till kungen som därför ansåg dem vara mer pålitliga. Dessa ofrälse uppkomlingar hatades av högadeln.
Jöran Persson adlades 1568 under namnet Tegel, men hans tid var snart ute. Sedan Erik XIV besegrats av hertigarna - hans båda bröder Johan (III) och Karl (IX) - dömdes Jöran till döden av sitt tidigare maktorgan, Höga nämnden. Han avrättades efter utdragen tortyr.
Sonen Erik Jöransson Tegel gick i tjänst hos hertig Karl (IX).
Det är vinnarna som skriver historien
Jöran Perssons eftermäle har färgats av hans adliga fiender. Han blev syndabock för kung Eriks agerande, bland annat då han under perioder drabbades av sinnesförvirring - Erik ansågs vara vilseledd av sina dåliga rådgivare.
Denna uppfattning har också förmedlats i konsten, främst genom Georg von Rosens målning "Erik XIV" (1871) [se bild], där kungen slits mellan den goda Karin Månsdotter och den ondskefulle Jöran Persson i färd med att iscensätta Sturemorden. I själva verket mildrade Jöran Persson en del av kungens åtgärder.
LÄS MER: Erik XIV
LÄS MER: Sturemorden
FÖRFATTARE
Text: Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
