Propaganda är en form av politiska eller nationalistiska budskap vars syfte är att påverka ett stort antal människors åsikter och värderingar.
Begreppet propaganda kan både användas i positiv och negativ mening, men det är den negativa innebörden som flertalet människor förknippar med propaganda. Propaganda behöver heller inte vara osann. Men idag ligger det i ordets betydelse att propagandan, i alla fall delvis, är lögnaktig.
Alla former av propaganda har som syfte att påverka människors känslor och tankegångar i en viss riktning. Det är vanligt att propaganda används i krig och konflikter för att smutskasta och avhumanisera motståndaren.
Även inom politiken har propagandan i alla tider spelat en viktig roll för att vinna anhängare och lyfta fram motståndarens svagheter. I odemokratiska samhällen (exempelvis i Nazityskland och kommunistiska diktaturer) har propagandan ofta varit makthavarnas viktigaste redskap för att rättfärdiga sitt handlande och väcka kampen mot utpekade och påhittade fiender till regimen.
I Nazityskland (1933-1945) användes propaganda bland annat till att sprida antisemitism (judehat) och framhålla nazismens och Adolf Hitlers fullkomlighet. Efter andra världskrigets utbrott 1939 präglades den nazistiska propagandan av att lyfta fram att den tyska krigsmakten som en oövervinnerlig krigsmaskin. För detta ändamål upprättades ett propagandaministerium under ledning av Joseph Goebbels som utnämndes till propagandaminister. Även i de kommunistiska diktaturerna användes (och används fortfarande i Nordkorea och Kina m.fl.) propaganda i syfte att övertyga befolkningen om att regimens tankar och idéer är de enda rätta.
Spridning av propaganda kan ske på många olika sätt. I Nazityskland och Sovjetunionen användes bland annat affischer, radio, filmer, tidningar och flygblad för att sprida regimens budskap till folket. Även frimärken med motiv kopplade till det politiska budskapet användes flitigt för att sprida propaganda.
Idag används främst internet (t.ex. sociala medier), men även andra medier som tv och tidningar, av de aktörer som sprider propaganda. På sociala medier, i olika forum och på alla möjliga former av webbplatser förekommer inslag som kan räknas som propaganda. Det kan exempelvis handla om höger- eller vänsterradikala grupper som vill få ut sitt budskap och påverka människor.
Det är därför alltid viktigt att vara källkritisk och ifrågasätta det man läser. Ibland kan budskapet vara mycket svårt att genomskåda. Ett bra sätt att få bättre koll är att ta reda på vem eller vilka som ligger bakom budskapet.
Ett tecken på att det rör sig om propaganda i negativt politiskt syfte är om budskapet överdriver och tydligt vill peka ut en folkgrupp eller människor som sämre eller mindre värda. Vanligt är också att kritiken är enkelspårig och inte problematiserar. Den lyfter fram den egna gruppens förträfflighet samtidigt som motståndaren svartmålas. Det finns också propaganda som spelar på mottagarnas (läsarnas, lyssnarnas eller tittarnas) rädsla (t.ex. "agerar vi inte nu så kommer det här att hända..."). Just detta med att väcka rädsla och olust är vanligt i främlingsfientlig propagandaspridning.
LÄS MER: Media och påverkan
LÄS MER: Propagandans historia
LÄS MER: Desinformation
Litteratur:
Stig Hadenius, Massmedier - en bok om press, radio och TV, Albert Bonniers Förlag, 2005
Kjell Nowak och Karl-Erik Wärneryd, Kommunikation och påverkan - en bok om målinriktad masskommunikation, Prisma, 1976
Lars-Åke Engblom, Från djungeltelegraf till internet - masskommunikationens historia, Studentlitteratur, 2013
FÖRFATTARE
Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli. Faktarutan om Medeltida propaganda är skriven av Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan.
Faktarutan är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
