Antal invånare: 64,9 miljoner (2024)
Huvudstad: Paris
Med omkring 65 miljoner invånare och en av världens största ekonomier är Frankrike en stormakt i Europa. Frankrike har ibland gått sin egen väg i utrikespolitiken, särskilt i förhållande till Storbritannien och USA men har bidragit starkt till Europas enande i samarbete med Tyskland.
Frankrike är en av Europas folkrikaste stater och ligger även i topp när det gäller barnafödande. Under de senaste årtiondena har invandringen till landet blivit en allt mer omdebatterad fråga, till följd av ekonomiska problem, arbetslöshet och flera terrordåd.
Frankrike är ett övervägande katolskt land. Andelen kyrkligt aktiva har dock minskat avsevärt. Uppåt en tredjedel av invånarna uppger sig sakna religiös tillhörighet.
Religionsfrihet garanteras i författningen, men begränsningar i friheten har debatterats på senare år. Islam är den näst största religionen.
Frankrike har så kallat halvpresidentiellt styre, vilket är en blandning av presidentstyre och parlamentarism. Presidenten är den som utnämner regeringen. Nationalförsamlingen har starkast ställning av det lagstiftande parlamentets båda kamrar. Det politiska landskapet domineras av ett höger- och ett vänsterblock.
Författningen är från 1958 då den ”femte republiken” infördes. Flera ändringar har dock gjorts sedan dess.
Frankrike har halvpresidentiellt styre, vilket är en blandning av presidentstyre och parlamentarism. Av det lagstiftande parlamentets båda kamrar, senaten och nationalförsamlingen, har den sistnämnda starkast ställning
Fördjupning om aktuell politik i landet hittar du i Landguiden
Frankrike är en väl fungerande demokrati och en rättsstat. Det finns en lång tradition av pressfrihet. Efter att landet sedan 2015 har drabbats av svåra terrordåd har lagstiftningen mot terrorism skärpts. Det har ökat myndigheternas möjligheter till övervakning och kontroll av medborgarna, något som tagits upp som ett problem av människorättsorganisationer.
Vikten av att skydda individens rättigheter och friheter uppmärksammades i Frankrike redan under den franska revolutionen 1789, då landet var först i världen med att anta en deklaration om mänskliga rättigheter. Denna har varit av stor betydelse för det internationella regelverk om mänskliga rättigheter som senare vuxit fram.
Frankrike är en kärnvapenmakt och en av de ständiga medlemmarna i FN:s säkerhetsråd. Landet har en tydlig ambition att vara en militär och ekonomisk stormakt. Under efterkrigstiden kom Frankrike att eftersträva en oberoende hållning mellan öst- och västblocken. Landet har ofta markerat självständighet i förhållande till supermakten USA och eftersträvat en europeiskt ledarroll.
Utrikespolitiken orienterades under Charles de Gaulles presidenttid på 1960-talet mot internationellt oberoende och självbestämmande, inte minst i förhållande till USA. Senare presidenter har sökt sig mer mot internationellt samarbete, men samtidigt bibehållit en hög nivå av självständigt agerande.
I Europa har samarbetet med Tyskland länge varit viktigt.
Frankrikes ekonomi hör till de största i världen. Landet har en stor industribas, ett omfattande jordbruk och en livlig tjänstesektor. Infrastrukturen är utmärkt och arbetskraften högutbildad. Men ändå har Frankrike sedan början av 2010-talet dragits med ekonomiska problem som hög arbetslöshet och svag tillväxt.
Medvetna politiska satsningar ligger till en del bakom Frankrikes ekonomiskt starka ställning. Speciellt under 1960- och 1970-talen gav olika regeringar ett omfattande stöd till bland annat stål- och bilindustrin. På 1980-talet krävdes en stor omställning av samhället då de traditionella kol-, stål- och textilindustrierna i nordöst upplevde en nedgång. Då satsade staten istället på högteknologiska områden som informationsteknik, militärutrustning och rymd- och flygindustri.
Frankrike har en förhållandevis stor statlig sektor, och landet har av tradition gett stora bidrag till industrin. Motståndet är stort mot utförsäljning av bolag som svarar för grundläggande samhällsfunktioner, såsom järnvägen och postväsendet. Staten har även ett stort ägande inom energisektorn samt mindre andelar i bilindustrin.
Läs om naturresurser och näringar i avsnittet om Frankrikes geografi >
Från 2019 blev det obligatoriskt för alla 3-åringar att gå i förskola i Frankrike. Det är den lägsta åldern för skolplikt bland EU-länderna. Skolplikten gäller därefter till 16 års ålder. Utbildningen ska inte kosta något för eleverna, men skolorna kan debitera en mindre summa i anmälningsavgift.
Det välfärdssystem som infördes vid andra världskrigets slut och som sedan vidareutvecklats ger god grundtrygghet för fransmännen. Men ökande kostnader har på senare år skapat stora påfrestningar på socialförsäkringssystemen. Utgifterna för inte minst pensioner och sjukvård har stigit kraftigt. Den höga arbetslösheten har också medfört att färre bidrar till inbetalningarna.
Socialförsäkringssystemet ger skydd vid bland annat sjukdom, arbetslöshet och olycksfall. Där ingår också barnbidrag, föräldrapenning och pension. Redan från starten fick arbetsgivare och fackförbund ta huvudansvaret för socialförsäkringarna.
Pensionsåldern sänktes i början av 1980-talet till 60 år, men har senare höjts på nytt. Idag är den lägsta åldern för att gå i pension 62 år.
Besök Landguiden och läs mer om Frankrike.
FÖRFATTARE
Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om
