Kläder, utseende och hygien på vikingatiden

klocka
Lästid 9 minuter
Nordbornas kläder skyddade inte bara mot kyla. Både män och kvinnor smyckade sig, höll sitt hår i ordning och bar kläder som avslöjade deras plats i samhället. Även barnen bar små versioner av vuxnas kläder. I vikingarnas värld var nålen lika mäktig som svärdet.
L
Vikingatida familj med tidstypiska kläder.

Nordborna var noga med sitt utseende. Kanske kunde en vikingatida familj ha sett ut ungefär så här? Bilden är AI-genererad.

Kvinnornas kläder

Kvinnor hade ofta en klänning som kallades särk. Den var gjord av linne eller ull och liknade en skjorta som räckte ända ner till fötterna. Särken hade en liten öppning vid halsen som hölls ihop med ett spänne. Ovanpå bar många kvinnor en överklänning. Den hängde ner från axlarna med hjälp av två band, som satt fast framtill med stora ovala spännen - ett på varje sida av bröstet. Ibland hängde man extra tyg i spännena, kanske för att skydda kläderna under eller för att göra sig extra fin.

De stora spännena var ofta vackert dekorerade, till exempel med flätmönster eller djurfigurer. Arkeologer har hittat sådana spännen i många kvinnogravar.

ANNONS

ANNONS

Kvinnor kunde också ha en kappa ovanpå kläderna. Den hade stora ärmar och kunde knäppas i nacken eller vara öppen framtill så att man såg kläderna under. 

På huvudet bar kvinnor ofta en hätta (en slags mössa) av linnetyg. De kunde också ha en sjal (en huvudduk).

Smycken var vanliga. Kvinnor bar pärlhalsband mellan spännena eller runt halsen. Pärlorna kunde vara gjorda av färgat glas, bärnsten eller bergkristall. Vissa pärlor hade till och med kommit hela vägen från Mellanöstern och var mycket värdefulla.

Männens kläder

Män brukade ha på sig en tunika (en slags lång skjorta) av linne närmast kroppen, och en ulltröja med lång ärm utanpå. Kläderna kunde ha broderier vid halsen och ärmsluten. Männen hade också byxor som hölls uppe med ett bälte runt midjan.

När det blev kallt bar man ofta en ytterrock av tjock ull. Den kunde ha en krage och ärmslut av päls. 

Rika män hade ibland jackor med silvertråd, knappar eller broderier som visade att de hade pengar.

Mössor kunde vara enkla i ylle. De som hade råd bar konformade mössor med päls och ibland siden.

Precis som kvinnorna bar män också smycken. Det kunde vara halsband med små hängen, till exempel en hammare, ett djurtand eller ett litet vapen. 
 

Smycken

Smycken var en viktig del av nordbornas klädsel. Folket i Skandinavien älskade smycken och dekorationer. Både män och kvinnor bar halsband, armband och ringar. De använde till och med ringar runt armarna. 

Silver och guld användes i smyckena, men även glas, bärnsten och färgade pärlor. Alla dessa smycken visade på makt och rikedom, men kunde också ha en magisk betydelse.

Nordborna inspirerades av konststilar från andra länder och anpassade dem efter sin egen smak. Smycken och spännen var ofta rikt dekorerade, men de hade också praktiska funktioner. Kvinnor använde ovala spännen för att fästa sina klänningar. Även kappor knäpptes med en nål eller ett spänne. Männen fäste sina mantlar med en ringnål.
 

Skor

Skorna var gjorda av läder och hade ingen klack. Vissa skor hade remmar och knappar, medan andra snördes med läderband. Fint folk kunde ha höga och utsmyckade skor. 

För att hålla värmen använde man ullstrumpor. Fattiga människor - de som inte hade så mycket - kunde istället stoppa hö eller halm i skorna.

ANNONS

ANNONS

Barnens kläder

Barnens kläder såg oftast ut som de vuxnas - men mindre i storlek. De allra minsta barnen kunde ha enkla tunikor eller särkar.
 

Fanns det mode?

Kläderna var inte bara till för att skydda mot kyla. De visade också vem du var, hur mycket du ägde och vilken plats du hade i samhället. Med hjälp av sina kläder kunde en människa alltså visa vilken roll han eller hon hade i samhället. På så sätt liknade vikingarnas värld vår egen, där vi också visar vilka vi är genom de kläder vi bär.

Något säsongsbaserat mode som vi har idag fanns inte under vikingatiden. Men nordborna kunde ändå vara påverkade av mode och klädstilar som de sett under sina långa resor i när och fjärran. Så gäller till exempel männens byxor. Vi vet att vikingar som reste västerut, mot Frankrike och de brittiska öarna, ofta hade åtsittande byxor, medan de som reste österut längs de ryska floderna ner mot Konstantinopel och Bagdad, ibland kunde klä sig i pösiga byxor av orientaliskt stuk.

Nordborna brydde sig om sitt utseende

bildstenar från vikingatiden ser man ofta kvinnor med långt hår som var samlat i en lös hästsvans. Ibland visar bilder att håret var uppsatt i två flätor eller i en knut baktill. Bilderna visar att frisyrerna var noggrant gjorda och att nordborna lade tid på att göra sig fina. 

Gifta kvinnor täckte ofta håret med en sjal, medan männen band sitt hår baktill och höll sina skägg och mustascher vältrimmade. Arkeologer har hittat många gravfynd av kammar, vilket tyder på att nordborna brydde sig om sitt hår och sina skägg. Dessa kammar - som var av ben eller horn - var viktiga ägodelar som förvarades i små fodral, så att de inte skulle gå sönder. Kammarna var ofta dekorerade och fanns i olika former och storlekar.

En arabisk resenär vid namn Ahmad ibn Fadlān träffade vikingar i Ryssland år 922. Han skrev att männen hade mörkgröna mönster och bilder (tatueringar) över hela kroppen - från tårna till halsen. Enligt honom var det vanligt att alla män hade dem.

Forskare har också hittat män från vikingatiden som hade skåror (streck) i sina framtänder. De såg ut som små linjer eller vinklar som ristats in i tändernas yta. Ibland färgades strecken röda med hjälp av kåda så att de syntes tydligare. Ungefär 5–10 procent av alla män som hittats i gravar har haft sådana tänder. Det måste ha sett speciellt ut när de log.

En annan författare, Ibrahim ibn Yaqūb, besökte handelsstaden Hedeby i Danmark på 900-talet. Han skrev att både kvinnor och män målade ögonen, och att det gjorde dem vackrare. Det är det enda som är känt om nordbornas smink, så vi vet inte hur vanligt det var eller hur det kunde se ut.

ANNONS

ANNONS

Hygien och konst

Nordbornas hygien har beskrivits olika i dåtidens källor. I skriftliga källor från England klagar män från trakten på att vikingarna var attraktiva för kvinnorna eftersom de kammade sitt hår, badade och ofta bytte kläder. Samtidigt, i öst längs de ryska floderna, beskrev den arabiska resenären Ibn Fadlān vikingarna som smutsiga eftersom de sällan tvättade sig. Och när de tvättade sig så delade de samma skål med vatten.

Faktum är att vikingatidens män och kvinnor för det mesta var välvårdade och noga med sitt utseende. Och deras kläder, tillhörigheter, möbler, skepp och byggnader var alla dekorerade, till och med deras hud! Stora delar av nordbornas "vardagsvärld" bestod därför av konstnärliga inslag. De skilde sig på så sätt från många andra folk vid den här tiden.
 

Vikingatida kvinna vid en vävstol.
Bild: SO-rummet.se
Det var murrigt (ganska mörkt) inne i nordbornas långhus. Vävstolen stod därför ofta i närheten av ytterdörren så att det pilliga och detaljerade vävningsarbetet kunde göras i dagsljus. Bilden är AI-genererad.

Kläderna tillverkades på gården

De flesta kläderna gjorde man hemma på gården. Det var kvinnorna som vävde tyget och sydde kläder till familjen. Att köpa färdiga kläder var mycket ovanligt - och dyrt. Ville man ha nya kläder, och inte var på marknad eller träffade någon handelsman, så fick man helt enkelt göra dem själv.

Det tyg som användes mest kallades vadmal. Det var ett tåligt tyg av ylle som passade bra till vardagskläder. En del vävde också vackra mönster i tyget eller pyntade sina kläder med siden, päls eller broderier (sömnad med fina trådar). De rika använde ibland silver- och guldtråd för att utsmycka sina kläder.

När arkeologer har grävt i jorden har de hittat olika verktyg som användes till att göra kläder, till exempel nålar, saxar och andra redskap.

ANNONS

ANNONS

Kvinnornas viktiga arbete

Inomhus på gården var det oftast kvinnorna som hade hand om det mesta. De lagade mat, tog hand om barnen och tillverkade tyg till kläder och segel.

Att göra tyg var ett viktigt arbete, men det tog också mycket tid. Först behövde man ta hand om ullen från fåren. Den rensades, kammades och spanns till tråd med hjälp av en slända. Sedan vävdes tråden till tyg i en vävstol, som ibland var så stor att den gick ända upp till taket. Vävstolen ställdes ofta nära dörren för att få in dagsljus så det gick att se alla detaljer i arbetet.

Ibland vävdes bilder i tyget. Det kunde vara bilder som berättade om gudar, hjältar eller viktiga händelser. Sådana bilder var som minisagor i tygform.
 


LÄS MER: Vikingatiden

LÄS MER: Vikingatidens kvinnor

LÄS MER: Historia om mode, utseende och hygien

LÄS MER: Kläder förr - en rikedom

LÄS MER: Lätta fakta om klädernas historia

LÄS MER: Modets makt

LÄS MER: En dräkt för hela svenska befolkningen

LÄS MER: Bomull - slaveriet och textilindustrins framväxt

LÄS MER: Personlig hygien förr - en smutsig historia

PODCAST: Sveriges kristnande

PODCAST: Vad var vikingatiden?

Användbara begrepp:

Arkeolog: En person som gräver i marken för att hitta saker från förr i tiden och ta reda på hur människor levde.

Broderi: Fina mönster som man syr på tyg med tråd.

Dekorera: Att göra något finare genom att pynta det.

Funktionell: Något som fungerar bra och är praktiskt.

Hätta: En mössa eller tygbit som kvinnor hade på huvudet.

Konformad: Något som är format som en kon, alltså smalt upptill och bredare nedtill.

Kristall: Ett slags genomskinlig och hård sten, som ibland används i smycken.

Linne: Ett tyg gjort av växten lin, ofta svalt och lätt.

Mantel: En sorts kappa eller ytterplagg som man lägger över axlarna.

Ringnål: Ett slags nål med en ring som användes för att fästa kläder, t.ex. mantlar.

Samhälle: En grupp människor som bor tillsammans och har regler, jobb och olika roller.

Särk: Ett långt klädesplagg som liknar en skjorta eller klänning.

Siden: Ett tunt, blankt och fint tyg som ofta kommer från Kina.

Slända: Ett redskap som man använde förr i tiden för att spinna tråd av ull.

Spänne: En liten metallbit som håller ihop kläder, ungefär som ett stort gem eller en brosch.

Tunika: En enkel lång skjorta som bars både av män och barn.

Ull: Pälshår från får som man använde för att göra varma kläder och tyg.

Vadmal: Ett tjockt och slitstarkt tyg av ylle som man ofta använde till kläder.

Vävstol: En stor träställning som man väver tyg på.

Ylle: Ett annat ord för tyg som är gjort av ull.
 

Visste du att:

  • För att kläderna skulle bli släta använde man en platt glassten som man gnuggade mot tyget- som ett slags strykjärn.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vad kunde kläderna berätta om en person under vikingatiden?
     
  2. Vad var en särk, och hur såg den ut?
     
  3. Vilka material användes oftast till kläderna? Nämn minst två.
     
  4. Ge exempel på vilka typer av smycken både män och kvinnor kunde bära.
     
  5. Hur vet vi idag att nordborna brydde sig om sitt utseende under vikingatiden? Ge exempel.
     
  6. Beskriv hur det gick till när man tillverkade tyg.
     
  7. Ge några exempel på hur vikingarna kunde inspireras av andra länder i sitt sätt att klä sig.

Fundera på:

  1. Hur tillverkas kläder idag jämfört med på vikingatiden?
     
  2. På vilket sätt används kläder idag för att visa stil, personlighet eller status - och hur liknar det vikingarnas sätt att klä sig?
     

 

Litteratur:
Niel Price, Ask och Emblas barn. Vikingarnas historia, Bokförlaget Daidalos, 2025
Anna Lihammer, Vikingatidens härskare, Historiska Media, 2013
Catharina Ingelman-Sundberg, Boken om vikingarna, Prisma, 1998
Lars Berggren, En svensk historia från vikingatid till nutid, Studentlitteratur, 2009
Sten Carlsson m.fl., Den svenska historien, del 1 - Från stenålder till vikingatid, Bonnier Lexikon AB, 1994
Thomas Lindkvist och Maria Sjöberg, Det svenska samhället 800-1720. Klerkernas och adelns tid, Studentlitteratur, 2003
 

FÖRFATTARE

Text: Robert de Vries (red.)

Senast uppdaterad: 4 april 2025
Publicerad: 3 april 2025

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

SO-rummet bok
L
Smed och snickare i arbete i en smedja.

Vikingatidens hantverkare

Under vikingatiden var hantverk en viktig del av människornas vardagsliv i Skandinavien. Skickliga...

SO-rummet bok
L
Vikingagård i skymningsljus.

Jordbruk och mat på vikingatiden

Livet på nordbornas gårdar krävde hårt arbete. Alla hjälpte till, även barn och gamlingar. Om...

SO-rummet bok
L
Del av Birkas hamnområde.

Städer i Skandinavien under vikingatiden

Under vikingatiden började det växa fram några mindre städer i Sverige, Norge och Danmark. De...

SO-rummet bok
L
Rekonstruktion av ett långhus.

Vikingarnas långhus

Under järnåldern och vikingatiden bodde många i Skandinavien i långhus. Husen kallas så eftersom de...

SO-rummet bok
L
Vikingatida gård med folk som arbetar på åkrarna.

Familjeliv på vikingatiden

På gårdarna i Skandinavien under vikingatiden levde ofta stora familjer tillsammans. Alla, både...

SO-rummet bok
L
Karta över Skandinavien

Vikingatidens Skandinavien

För över tusen år sedan fanns varken Sverige, Norge eller Danmark som vi känner länderna idag....

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Hi

Vikingatiden

Vikingatiden (800-1050) var en period i Nordens historia då nordbor, ofta kallade vikingar, begav sig ut på långa...

Hi

Historia om mode, utseende och hygien

Kläder hänger samman med mode och utseende. I det här avsnittet om modehistoria och hygienhistoria berörs bland annat...

Relaterade taggar

Hi
Schackpjäser

Sociala strukturer

Med sociala strukturer menas här fördelning av olika klasser eller sociala stånd i ett samhälle....

Hi
Neutral genussymbol

Genus och genusperspektiv

Ordet genus är hämtat från latinet och betyder "sort" eller "släkte". Begreppet genus används för...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
L

Vad var vikingatiden?

av: Mattias Axelsson
2022-09-27

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om vikingatiden.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Sveriges kristnande

av: Mattias, Julia och Kristoffer
2017-05-23

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om hur det gick till när Sverige blev kristet.

+ Lyssna