Sabbatsljusen ska tändas ca 20 minuter innan solen går ner och oftast är det mamman i huset som utför denna uppgift. Den person som har tänt ljusen ska också läsa en välsignelse. Sedan hälsar man de närvarande med orden "Shabbat shalom", som betyder ”God sabbat”. Pappan i huset brukar också läsa bönen kidush, som betyder ”helgande”.
Efter detta bryter pappan i huset ett stycke av sabbatsbrödet, doppar det i salt, läser en välsignelse över det och äter brödbiten. Därefter får var och en av de andra kring bordet sin bit av brödet med salt. Därmed är sabbaten invigd och helgad.
Allt onödigt arbete är förbjudet under sabbaten. I Talmud finns mängder av regler om vad man får och inte får göra. Det är förbjudet att koka mat och även att göra upp eld. De ortodoxa judarna håller hårdast på sabbatsreglerna medan mer sekulariserade judar ser lättare på alla bestämmelser.
Under sabbaten ska man umgås med familjer och vänner i lugn och ro.
LÄS MER: Sabbaten - judendomens heliga vilodag
Pesach
Pesach, den judiska påsken, är en av årets främsta högtider. Judarna firar påsken till minne av befrielsen från slaveriet i Egypten för mer än 3 000 år sedan.
Som alla judiska helger varar pesach från solnedgång till solnedgång och börjar på kvällen före de angivna startdatumen.
Påskhögtiden inleds med sedermåltiden som omfattar en mängd speciella maträtter. På bordet ska finnas grönsaker, bittra örter (t.ex. pepparrot), charoset (en blandning av malda äpplen, nötter och vin) ett stekt märgben av får och ett kokt ägg som bränts på skalet. På bordet ska också finnas vin och osyrat bröd. Alla dessa olika saker på bordet ska påminna om judarnas tid då de var slavar i Egypten.
I firandet ingår sånger, böner och uppläsningar som följer en bestämd ordning. Ordet seder betyder just ordning. Efter denna inledning serveras en god måltid.
Jom kippur
Jom kippur är försoningsdagen och den infaller tio dagar efter nyårsdagen. Detta är en mycket viktig och allvarlig högtid för troende judar.
Under jom kippur ska de troende fasta ett dygn, bekänna sina synder och på nytt söka försoning med alla människor för att därefter nå försoning med Gud. Om man inte försöker försonas med människorna så kan man inte försonas med Gud heller. Samtidigt ska man lova att försöka leva enligt Guds vilja.
Sukkot
Sukkot är lövhyddefesten. Det är en glad skördefest på hösten som varar i åtta dagar. Den firas till minne av hur Gud skyddade israeliterna under deras fyrtioåriga ökenvandring efter uttåget ur Egypten när de fick bo i enkla hyddor.
LÄS MER: Judiskt vardagsliv (om högtider m.m.)
LÄS MER: Judiska traditioner och högtider
LÄS MER: Judiska feståret och helgdagar
LÄS MER: Pesach - den judiska påsken
PODCAST: Pesach - judiska påskfirandet
LÄS MER: Judendomen
LÄS MER: Den judiska läran
Litteratur:
Bente Groth, Judendomen. Kultur, historia, tradition, Natur & Kultur, 2002
Niels C. Nielsen, Religions of the World, St. Martins Press, 1993
Görel Byström m.fl., Gudastyrd vardag – världsreligionerna i människors dagliga liv, Utbildningsförlaget Brevskolan, 1998
FÖRFATTARE:
Text: Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare
