Regnskogarna är jordens lungor. Här förvandlas ton efter ton av den koldioxid som våra maskiner, främst bilar, spyr ut till syre. Regnskogarna tar hand om en stor del av röken från koleldar och industrier.
Regnskogarna försvinner
Men nu är skogen hotad på flera olika sätt. En orsak till nedhuggningen av regnskogarna är att befolkningen ökar mycket snabbt i de tropiska områdena. Människorna hugger ner skog för att få åkermark och betesmark.
Stora områden avverkas också för att ge betesmark åt nötkreatur. I Syd- och Centralamerika anlägger man stora boskapsrancher där man håller biff- och hamburgerkor.
Regnskogarna hotas även av stora vägar som byggs i dessa områden, liksom dammbyggen för elkraft.
Regnskog avverkas också för att ge råvaror åt träindustrin. I Asien är denna avverkning särskilt stor. En av de största exportörerna, Thailand, har nu endast omkring 15 procent kvar av de ursprungliga skogarna. Ädelträ som teak och andra träslag blir möbler i Japan, USA och Europa.
Vårt största klimathot?
I Sverige finns en stor del av den näring som får växterna att växa i jorden. När vi hugger ner skog, kan man genast plantera nya träd. Problemet i tropikerna är att 80 procent av all näring som växterna behöver kommer från förmultnade växter. Endast en liten del av näringen hämtas från den näringsfattiga jorden. När avverkningen pågår i regnskogarna tar man bort vegetationen (växtligheten), vilket innebär att man också tar bort näringen så att ny skog har svårt att växa upp.
Avverkningen av regnskogen påskyndar växthuseffekten genom att koldioxidhalten i atmosfären ökar.
När skogarna försvinner minskar också nederbörden. I Indonesien minskar risskördarna på grund av bristen på regn.
Det är mycket svårt att stoppa skövlingen av regnskogarna.
På grund av befolkningsökningen måste vi räkna med att regnskogar förvandlas till odlings- och betesmark. Detta skulle kunna ändras genom jordreformer där stora ägor delas upp så de jordlösa som idag jagar ny mark i regnskogarna kan erbjudas bättre mark utan att påverka regnskogen. De rika länderna kan därtill bidra till mindre skövling av regnskogar genom att inte köpa t.ex. ädelträ eller palmolja från regnskogarna eller kött från dessa marker.
Två typer av regnskogarTropisk regnskogEn naturtyp som förekommer i tropikerna, det vill säga området kring ekvatorn. Tropiskt regnskogsklimat kännetecknas av att nederbörden är jämnt fördelad över året, till skillnad från tropiskt monsunklimat med dess årliga regnperioder. Vattnets kretslopp är snabbt i tropisk regnskog, i stort sett omsätts vattnet i atmosfären på en dag. På förmiddagen avdunstar stora vattenmängder som återbördas på eftermiddagen i form av regn. Årets medeltemperatur ligger över 18 grader. Årstidernas växlingar är inte märkbara.
Tropisk regnskog finns mestadels i mellersta Afrika, norra Sydamerika samt sydöstra Asien. Subtropisk regnskogHär är det varierande klimat och mindre fuktighet än i den tropiska regnskogen. Subtropiska regnskogar uppstår där nederbörden är lägre och mer ojämnt fördelad än vad den är längs ekvatorn p.g.a. den lägre värmen och avdunstningen. Klimatet växlar mellan varma regnperioder och korta kalla torrperioder. Även skogarnas fauna och flora skiljer sig ifrån den tropiska regnskogen. De subtropiska regnskogarna finns mest på den asiatiska kontinenten.
 |
LÄS MER: Naturkatastrofer, miljöhot och samhällets sårbarhet
LÄS MER: Klimatförändringar och global uppvärmning
LÄS MER: Naturresurser och dess fördelning
LÄS MER: Biologisk mångfald - lika viktigt som klimatfrågan
LÄS MER: Brasiliens geografi
Litteratur:
Loretta Barnard, Geologica - klimat, kontinenter, vulkaner, floder, öknar, H. F. Ullmann, 2008
Michael Allaby och Per-Olof Staberg, Jorden - väder, skogar, glaciärer, öknar, berg, floder, oceaner, vulkaner, Globe förlaget, 2006
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/regnskog
FÖRFATTARE
Text: Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare
