Revisionistiska teorin
En motsatt teori är den revisionistiska. Förespråkarna för denna teori menar att Sovjetunionen var den defensiva parten. Med tanke på de ryska (och sovjetiska) historiska erfarenheterna - till exempel de tyska angreppen västerifrån under de båda världskrigen - hade Sovjetunionen rätt att bygga upp ett försvar i Östeuropa i form av "vänligt sinnade" östeuropeiska stater med kommunistiskt styre. Dessa skulle bilda en "skyddszon" mot nya angrepp. USA däremot var, enligt denna teori, den aggressiva parten. Som stöd för denna tolkning anför man bland annat atombomben som sägs ha varit mer riktad mot Sovjetunionen - som en varningssignal - än mot Japan. Även den amerikanska ekonomiska hjälpen med lån och annat stöd i form av Marshallhjälpen ses som ett propagandakrig riktat mot Sovjetunionen.
Postrevisionistiska teorin
Den postrevisionistiska riktningen slutligen intar en mellanställning och betonar ländernas gemensamma ansvar. Utmärkande för den postrevisionistiska teorin är att endast analysera de båda ländernas drivkrafter för sin respektive politik, medan frågorna om skuld och ansvar lämnas därhän. Uttalanden om skuld och ansvar bygger ju på, eller hänger samman med, värderingar av resultaten av den förda politiken. Sådana värderingar - om resultatet av en viss politik är gott eller ont, bra eller dåligt - hör inte till historikerns uppgift menar de.
Drivkrafterna för politiken
Maktpolitiska, ekonomiska och ideologiska motiv låg bakom de båda supermakternas ageranden under kalla kriget. Det är naturligtvis svårt att skilja de olika faktorerna åt då de oftast är sammanvävda med varandra. Att få kontroll över områden och länder kunde ge såväl maktpolitiska som ekonomiska fördelar samtidigt som det kunde vara ett led i spridandet av den egna ideologin.
Men man måste ändå betona de ideologiska aspekterna under kalla kriget. Amerikanerna såg sig som Guds utvalda folk som var skyldiga att sprida sitt budskap om demokrati och frihandel som de menade att alla människor eftersträvade, om de bara fick uttrycka sina önskemål fritt. Och för dem var det självklart att demokrati var obönhörligt förbundet med marknadsekonomi och kapitalism.
I Sovjetunionen rådde den marxist-leninistiska ideologin som bland annat förespråkade den socialistiska världsrevolutionen. Enligt denna ideologi var det självklart att hela världen gick mot det kommunistiska samhället enligt Marx och Lenins schema. Det var helt enkelt historiens ofrånkomliga lag att utvecklingen gick mot revolution, socialism och till slut ett klasslöst samhälle.
LÄS MER: Kalla kriget
PODCAST: Vad var kalla kriget?
Litteratur:
Geir Lundestad, Öst, väst, nord, syd : huvuddrag i internationell politik efter 1945, Studentlitteratur, 1996
Li Bennich-Björkman m.fl., Det nya Östeuropa: stat och nation i förändring, Studentlitteratur, 2009
Klas-Göran Karlsson, Europa och världen under 1900-talet. LiberAB, 2003
Kristian Gerner, Centraleuropas historia, Natur och Kultur, 1997
Text: Lars Hammarén, författare och gymnasielärare i historia
Webbplats: Lars Hammarén
