Attacken mot World Trade Center i New York förändrade världen
Den 11 september 2001 drabbades USA av det värsta terroristdådet i landets historia då två stora passagerarflygplan kapades och flög in i de över 400 meter höga tvillingtornen som utgjorde kontorskomplexet World Trade Center på Manhattan i New York. Stora delar av händelseförloppet kablades ut i direktsändning till en chockad omvärld. Terrorattacken med dess följder kom därefter att sätta en global prägel på 00-talets ekonomiska och politiska utveckling.
Den 11 september år 2001 hade det gått nästan exakt fem år sedan en man vid namn Usama bin Ladin satt i en grotta i Afghanistan och förklarade krig mot Amerika.
Den gången var det få som brydde sig eller ens lade märke till vad som hände. Bin Ladin var okänd för den stora allmänheten, och de inom världens säkerhetstjänster som kände till honom såg honom som en ganska så marginell figur. Bin Ladin var medlem av en rik saudiarabisk familj och hade gjort sig ett visst rykte genom att kämpa mot den sovjetiska ockupationen av Afghanistan på 1980-talet. På den tiden hade hans kamp delvis finansierats av USA, men med åren hade han tydligen bestämt sig för att hans tidigare sponsorer var den nya stora fienden.
ANNONS
Sedan följde attentaten och då började världen lyssna. Bin Ladins terroristorganisation al-Qaida (”basen”) låg bakom samordnade sprängdåd mot USA:s ambassader i Kenya och Tanzania, som krävde mer än 300 människoliv och en attack mot det amerikanska krigsfartyget USS Cole i Jemen då 17 soldater dog.
Religion skulle legitimera den politiska agendan
Så sakteliga blev det uppenbart att USA hade fått en ny motståndare, som var beredd att slå till var som helst. Men det var länge svårt att förstå syftet, vad det egentligen var bin Ladin var ute efter. Han talade om jihad, en helig kamp, mot ”judar och korsriddare”. Den omedelbara målsättningen tycktes vara att driva ut alla så kallade hedningar ur de islamska länderna. I grunden fanns en djup bitterhet inför USA:s stöd till den judiska staten Israel, vars själva skapande och existens sågs som ett kolonialt övergrepp. Där fanns också en övergripande uppfattning om att den kristna världen förtryckte den muslimska och att så hade skett ända sedan kolonialismens storhetstid. Fast Usama bin Laden var också djupt kritisk mot stora delar av den islamska världen. I hans drömmar borde alla leva i enlighet med ur-islam, religionen så som den tillämpades på Profetens tid. Alla som inte ville leva på det sättet var Guds fiender och därmed acceptabla måltavlor.
Ett misslyckande för USA:s säkerhetstjänst
En mindre enhet inom den amerikanska säkerhetstjänsten började på heltid ägna sig åt att försöka kartlägga bin Ladin och hans nätverk. Men de missade vad som verkligen höll på att hända, trots att det fanns flera indicier.
Varningar kom om att al-Qaida planerade en stor aktion i USA: en källa beskrev det som väntade som ”ett nytt Hiroshima”. En rapport från en federal agent varnade för att Usama bin Ladin hade skickat studenter till USA för att de skulle skriva in sig på flygutbildningar. Andra uppgifter pekade på att flera personer som tidigare hade deltagit i terrordåd kunde ha tagit sig in i landet. Men inga av dessa ledtrådar undersöktes ordentligt. De tre stora brottsbekämpande byråerna – säkerhetstjänsten CIA, den federala polisen FBI och den nationella säkerhetsmyndigheten NSA – delade inte med sig av information till varandra, vilket bidrog till att ingen såg den samlade bilden.
World Trade Centers dominerande tvillingtorn på Manhattan. Fotot är taget i juli 2011.
Usama bin Ladin slår till
På morgonen tisdagen den 11 september år 2001 slog terroristerna till. Sammanlagt 19 personer, utrustade med små knivar som vapen, hjälptes åt att kapa fyra passagerarflygplan. De tog kontroll över planen för att använda dem i ett självmordsuppdrag, som flygande missiler. I ett av planen misslyckades försöket, efter att passagerarna gjort gemensam sak och angripit kaparna. Det flygplanet störtade på ett fält i Pennsylvania och alla ombord omkom. Med ett annat flygplan lyckades kaparna bättre, och kunde styra det så att det kraschade in i försvarshögkvarteret Pentagon i Washington. Men det var de två återstående flygplanen – American Airlines Flight 11 och United Airlines Flight 175 – som orsakade den verkliga förödelsen. Kaparna flög dem i tur och ordning rakt in i de båda så kallade tvillingtornen, de mer än 400 meter höga skyskraporna som utgjorde kontorskomplexet World Trade Center på Manhattan i New York.
ANNONS
Tvillingtornen kollapsar
Det norra tornet träffades klockan 08:46 på morgonen. Det jättelika flygplanet, en Boeing 767, kraschade rakt in i byggnaden mellan våning 93 och 99 (av 110) i en hastighet av närmare 800 kilometer i timmen. Den enorma kollisionen, och den brand som följde då tusentals liter flygbränsle tog eld, fick byggnadens stomme att bli allvarligt skadad. Alla trappor och hissar blev oanvändbara, vilket innebar att de mer än 1 300 personer som befann sig ovanför inslagsplatsen blev instängda, medan elden steg uppåt. Ungefär 200 av dem hoppade i panik ut genom fönstren och krossades mot marken långt nedanför.
17 minuter senare träffades även det södra tornet. Flygplanet var först nära att missa byggnaden och träffade därför en aning snett, vilket innebar att en trappa fortfarande gick att använda efter kollisionen. Men få märkte det. Endast 18 personer ska ha tagit sig ner den vägen. Många av de som var instängda tog sig istället upp till byggnadens tak, där det fanns en landningsplatta för helikoptrar. Men ingen hjälp nådde fram på grund av den tjocka brandröken.
Bild: Mate Eric J. Tilford Platsen där World Trade Center stod, numera kallas platsen "Ground Zero". Fotot är taget 17 september, sex dagar efter katastrofen.
Efter 55 minuter kollapsade det södra tornet. Efter en timme och 42 minuter kollapsade det norra tornet. De bärande balkarna i byggnaderna hade då blivit förstörda av elden, så att våningsplanen släppte från sina fästen och föll neråt, vilket skapade en kedjereaktion med oerhörd kraft. När tornen rasade krossades alla som var i närheten. Ett enormt rökmoln spred sig över Manhattan och täckte allt – människor, bilar, hus, träd och gator – med aska. Det var en aska som, för att citera författaren Lawrence Wrights sammanfattning, bestod av en blandning av betong, asbest, bly, fiberglas, papper, bomull och flygbränsle samt ”de pulveriserade organiska kvarlevorna av de sammanlagt 2 749 människor som dog i de två tornen”.
President George W. Bush den 11 september strax efter terrordådet.
Terrorattack i direktsändning
I sitt högkvarter i Afghanistan firade Usama bin Ladin och hans män sin triumf. Deras angrepp mot USA – som direktsändes i teve över hela världen – saknade motstycke och kan bara jämföras med Japans överraskande angrepp på Pearl Harbor i december 1941. USA:s president George W. Bush svarade med att utlysa ett ”krig mot terrorismen”. Under de närmaste åren invaderades först Afghanistan, sedan Irak. Mycket talar för att det var precis vad Usama bin Ladin var ute efter; han ville provocera fram ett storskaligt amerikanskt angrepp för att fler muslimer världen över skulle radikaliseras och lockas att ta upp vapen mot ”korsriddarna”.
ANNONS
USA:s dominans har minskat
Nu, många år senare, är det uppenbart att attentaten den 11 september 2001 innebar en vändpunkt. USA:s inflytande i världen har sedan dess minskat, inte minst eftersom ”kriget mot terrorismen” har varit så kostsamt att landets statsfinanser är undergrävda. Inget tyder heller på att detta krig är vunnet, lika lite som tidigare ”kriget mot drogerna” eller ”kriget mot fattigdomen”. Konflikterna i Afghanistan och Irak har fortsatt och andra extrema grupper, som den så kallade Islamiska staten, IS, inspirerade av idéer som liknar bin Ladins, har under flera år gått till attack runt om i världen i bland annat Syrien, Nigeria, Egypten, Algeriet och Irak.
En mindre hämnd har dock firats med stort jubel runt om i USA. På morgonen den 1 maj 2011 hittades och dödades Usama bin Ladin av en amerikansk elitstyrka i ett hus i Pakistan. Hans kropp dumpades därefter i Arabiska havet.
Är du intresserad av att läsa fler spännande berättelser av författaren så rekommenderas 101 historiska händelser - en annorlunda världshistoria. Bokens webbplats
I veckans avsnitt (inspelat i slutet av januari 2022) pratar Mattias Axelsson, gymnasielärare i historia och samhällskunskap, om Krimhalvöns historia och bakgrunden till konflikten mellan Ryssland och Ukraina.
I veckans avsnitt av I fokus berättar Mattias Axelsson (gymnasielärare i samhällskunskap, historia och religion) om talibanerna i Afghanistan. Vilka är de? Vad vill de? Var kommer de ifrån?
