Orsaker till hyperinflationen i Tyskland 1923

Biljonmarksedlarna från 1923 är legendariska. Men var det verkligen bara sedelpressarna som orsakade hyperinflationen i Tyskland? Eller låg det andra historiska misstag bakom?
S

Högar med biljonmarksedlar inne på ett tyskt bankkontor 1923. Hyperinflation innebär en extremt hög inflation.

Miljontals tyskar blev ruinerade

Hösten 1923
Som så många andra tyskar denna höst beslöt sig familjen Schmidt för att bryta upp och utvandra till Amerika. De sålde sin villa och gav sig av.

Chocken: I Hamburgs hamn tvingades de inse att pengarna från husförsäljningen inte räckte till några båtbiljetter. Ännu värre: Väl tillbaka på järnvägsstationen fick familjen veta att de samlade tillgångarna nu inte ens räckte till tågresan hem.

De satte sig på järnvägskaféet och beställde en kopp kaffe – och så var pengarna slut.

ANNONS

Det hände i oktober 1923. Hundra år senare berättas denna och andra liknande historier fortfarande. Vad var det för overkligt vansinne som drog genom Tyskland denna höst? Hur kunde en förmögenhet bli värdelös på ett par timmar, och en påtår kosta tre gånger mer än kaffet man beställde för bara några minuter sedan?

När alltihop var över, och den värdelösa riksmarken i november ersatts med en ”rentenmark”, vittnade högarna med värdelösa biljonmarksedlar om att det hela inte varit bara en dröm. Men orsaken framstod för många som en gåta. Hur började den process som skulle gå till historien som den tyska hyperinflationen och i ett slag ruinera miljoner småsparare?

En fritt fallande valuta

Så här brukar den korta förklaringen lyda: Missnöjd med att Tyskland inte tillräckligt snabbt betalade det skadestånd man dömts att erlägga efter första världskriget, skickade Frankrikes regering i januari 1923 trupper över gränsen. Hundratusen franska soldater ockuperade gruv- och industriområdet i Ruhr. I protest mot detta uppmanade den tyska regeringen Ruhrområdets arbetare att strejka. Rikskansler Wilhelm Cuno lovade att alla skulle få sina löner utbetalda trots produktionsstoppet. Eftersom statskassan var tom valde riksregeringen att trycka sedlar i stället. Därmed tappade den tyska marken snabbt i värde. I april kostade en dollar tjugotusen mark, i augusti en miljon. I början av november var dollarkursen uppe i fyratusen tvåhundra miljarder mark – vilket då var en rent teoretisk uträkning eftersom ingen vid det laget hade en tanke på att byta dollar mot en fritt fallande valuta.

Sedel
Bild: Deutsche Reichsbahn
Tysk 5 biljonermarksedel (5 000 000 000 000 mark) från 9 november 1923.

För det tyska folket fanns inflationens orsaker dock inte att söka i hemlandet, utan i ett girigt och hämndlystet Frankrike, som genom ockupationen av Ruhr satte kniven rakt i den tyska ekonomins hjärta. ”Fienden står i mitt vårt land”, som en tysk morgontidning formulerade det.

Förutom Rikstryckeriet i Berlin anlitades hundratrettio privata företag för att trycka sedlar. Som mest var 1 783 tryckpressar igång i en febril verksamhet som sysselsatte trettiotusen personer.

Men det var inte dessa väldiga mängder pengar som ursprungligen orsakade inflationen, påpekar historikerna. Sedelmängden förvärrade katastrofen, men skapade den inte.

Sedelmängden var inte ursprunget till inflationen

De flesta analyser om den tyska inflationens ursprung tar avstamp i det läge som rådde efter nederlaget hösten 1918, och i det enorma krigsskadestånd som förloraren därpå dömdes att betala till segermakterna. Och här finns förvisso viktiga faktorer att söka, medger den tyske historikern Carl-Ludwig Holtfrerich, som kanske har ägnat frågan mest möda av alla.

ANNONS

Skadeståndet blev dock inte förödande genom sin storlek, som trots allt kunde ha varit hanterlig, utan genom sin osäkerhet. Världskrigets vinnare Storbritannien, Frankrike och USA kunde inte enas om hur mycket Tyskland skulle betala per år. Där regeringen i Paris, som sökte hämnd och revansch inte bara för krigshändelserna utan också för det nesliga nederlaget 1870, krävde stora belopp snabbt, höll de övriga emot. Följden av denna oenighet blev att den tyska regeringen aldrig visste hur mycket man skulle betala, och därför inte kunde göra en vettig statsbudget. Detta födde en betydande osäkerhet om de tyska statsfinanserna, och är det något som marknaden avskyr så är det osäkerhet. Det behövdes 1923 inte mycket för att de internationella investerarna skulle fly från den tyska marknaden, och i denna panik ligger en viktig förklaring till att inflationen fick sådana proportioner.

Avskaffandet av guldmyntfoten 1914

Men den som vill hitta den verkliga orsaken till att så många tyskar blev utfattiga mångmiljardärer hösten 1923 måste leta längre bak i tiden, slår Holtfrerich fast. Och han anger precis vilken dag Tysklands politiker slog in på den väg som ledde mot avgrunden: tisdagen den fjärde augusti 1914. Den dagen beslöt det tyska kejsarrikets riksdag att avskaffa guldmyntfoten. Den tyska riksmarkens värde skulle inte längre garanteras med ädel metall. Detta beskrevs av finansministern som en ekonomisk nödvändighet. Snart skulle nämligen pengarna flöda.

Alla de regeringar som förklarade krig mot varandra i augusti 1914 visste att den förestående kampen skulle kosta stora summor och kräva väldiga ekonomiska uppoffringar. I Storbritannien med flera stater bestämde man sig snabbt för att finansiera kriget med höjda skatter. Den tyska regeringen valde en annan väg: att låna pengarna.

Världskriget finansierades med krigsobligationer och andra lån

I första hand tänkte man låna av det egna folket. Alla tyskar som hade en slant över uppmanades att köpa krigsobligationer. Och det gjorde de, inte bara av patriotiska skäl utan också med uträkningen att få tillbaka pengarna med god avkastning när segern var vunnen. Att kriget skulle vinnas av Tyskland var det få som tvivlade på. Trots att den snabba tyska seger som generalerna förespeglade uteblev, höll segervissheten i sig nästan in i det sista. Och varför skulle den inte göra det? Under hela första världskriget utspelades inte en enda krigshandling på tysk jord. Slagfälten fanns på behörigt avstånd, och rapporterna därifrån var så välfyllda med påhittade framgångar, att den villkorslösa kapitulationen i november 1918 kom som en total överraskning för de flesta av de tyskar som placerat sina sparpengar i krigsobligationer.

Sedelpressarna gick på högvarv redan under kriget

Vid det laget hade den tyska statsskulden ökat från fem miljarder till drygt hundrasextio miljarder mark. Och eftersom sedelpressarna gått för högtryck under hela kriget hade också penningmängden ökat, från åtta miljarder till trettio miljarder. Därpå skulle den fördubblas nästan varje år, för att från hösten 1921 skjuta i höjden som en raket.

ANNONS

ANNONS

”Det finns en gräns för när sedelpressen inte ökar penningvärdet, utan bara urholkar köpkraften”, varnade den socialdemokratiske politikern Eduard Bernstein 1918. Men sådana ord klingade ohörda.

Tysk kvinna som eldar med sedelbuntar.

Redan 1916 var inflationen oroande stor, konstaterar Holtfrerich. I en krigsekonomi kunde den dock döljas med hjälp av statliga prisregleringar. När dessa hävdes efter kriget var det som att skruva locket av en tryckkokare. Priserna steg snabbt. ”Den Weimarrepublik som skapades efter kejsardömets fall kom alltså till världen med inflationen som ett medfött fel”, skriver historikern.

Inflationen användes som ekonomiskt smörjmedel

Till en början hade denna inflation en stimulerande verkan på ekonomin. Marken var billig i förhållande till dollarn, pundet och francen. Det gynnade tysk industri och export. Denna efterkrigsboom var så mycket mer anmärkningsvärd eftersom resten av världsekonomin ett par år efter världskrigets slut drabbades av en kris.

För regeringarna i USA och Storbritannien var valutans stabilitet ett viktigt mål. I dessa länder ledde åtstramningspolitiken till att produktionen minskade och arbetslösheten steg till över tjugo procent. Weimarrepublikens regeringar köpte sig däremot ett uppsving genom att släppa marken fri. Inflationen underlättade återgången till fredsekonomi. På ett år växte den tyska industriproduktionen med tjugo procent. Arbetslösheten hade 1922 sjunkit till en procent, reallönerna stigit, arbetstiden förkortats och sociala förmåner byggts ut. Med inflationen som smörjmedel växte det tyska välståndet.

Kraftig inflation och stor osäkerhet på finansmarknaden redan 1922

Denna breda och bekväma väg skulle dock visa sig leda mot avgrunden. Redan under rekordåret 1922 hade inflationen stigit till mer än femtio procent. De investerare vi idag lite svepande kallar marknaden tappade förtroendet för Tysklands ekonomiska framtid, ett misstroende som stärktes ytterligare av osäkerheten kring skadeståndsbetalningarna. Dessa riskerade att sluka mer än en tiondel av den årliga produktionen, men ingen visste.

ANNONS

”Utan denna totala brist på förtroende går det inte att förklara den tyska valutans snabba och totala sammanbrott under 1923”, skriver Holtfrerich. Så gott som alla utländska kreditgivare försvann från den tyska kapitalmarknaden.

Men det fanns också andra faktorer som påskyndade katastrofen, när penningvärdet väl börjat rasa. Ett exempel är den lag som tvingade Tysklands affärsinnehavare att sätta ut priserna i skyltfönstret. För att inte bli förbisprungna av den skenande inflationen tog de varje morgon höjd för den framtida utvecklingen (dollarkursen offentliggjordes varje dag klockan tolv), vilket påskyndade prishöjningarna ytterligare.

Med utländsk valuta kunde man fynda!

Paradoxalt nog fanns det gott om varor. Vad som saknades var en stabil valuta att köpa för. ”Tyskland riskerar att svälta ihjäl med ett proppfullt skafferi”, noterade finansminister Hans Luther. Den som hade ”riktiga” pengar att betala med kunde alltså göra fynd. Detta gällde de investerare som under hyperinflationen lade grunden till framtida förmögenheter genom att billigt köpa upp tyska företag. Och det gällde de konsumenter som hade exempelvis svenska kronor att köpa för.

Det hade folkskolläraren Olof Bengtsson från Stoby, som i augusti 1923 begav sig till kontinenten för att gå på lärarkongress i sydtyska Herrenalb. Eftersom han var min morfar har jag kvar de brev där han dag för dag rapporterade om en tysk köpfest som inleddes genast efter landstigningen i Sassnitz.

”Köpte en liter körsbär för åtta öre i svenska mynt. Röda vackra bigarråer. De tog en och sjuttiofem litern i Hässleholm i lördags.”

Framme i Berlin gick Bengtsson till en herrekipering och köpte en kostym i kamgarn för 2 476 936 mark, det vill säga tjugoåtta svenska kronor. Redan nästa dag grämde han sig, för då var priset nere i en tia. När han ett par veckor senare reste hem igen skulle kostymen bara ha kostat honom tjugo öre. När morfar återkom till familjen var han överlastad med varor. Många år senare återfann jag den överblivna reskassan i hans skrivbordslåda: 162 miljarder riksmark. Så stor var den tyska statsskulden i november 1918.

Av detta kan vi lätt räkna ut, att den som hade skulder i tyska mark tjänade mycket på hyperinflationen. De som hade pengar på banken eller i pensionskassor gjorde motsvarande förlust.

ANNONS

ANNONS

Många tyskar förlorade förtroendet för demokratin

Med starka regeringar, ekonomisk förutsägbarhet och fransk förståelse hade katastrofen kunnat undvikas, resonerar Carl-Ludwig Holtfrerich. Vad Tyskland fick var motsatsen.

Det kvarvarande resultatet på lång sikt är den djupt rotade skräck för inflation som har präglat tysk politik under hela tiden efter andra världskriget.
Det sistnämnda kriget var en ännu större katastrof – vars rötter kan följas till det faktum, att så många tyskar förlorade förtroendet för sitt eget politiska system under några ofattbara höstveckor 1923.

LÄS MER: Politiken i Weimarrepubliken, del 3: Inflationen och Ruhrockupationen 1923

LÄS MER: Mellankrigstiden

LÄS MER: Lätta fakta om inflation

LÄS MER: Finanskriser och börskrascher

Användbara begrepp

Guldmyntfot: Ett monetärt system där valutan är knuten mot en viss mängd guld. Man skulle i teorin kunna lösa in sedlar och mynt mot ett motsvarande värde i guld.

Hyperinflation: Extrem inflation.

Inflation: När penningvärdet försämras - prisnivån ökar och köpkraften minskar.

Versaillesfreden: Ett fredsfördrag efter första världskriget 1919 som Frankrike, Storbritannien och USA slöt med det besegrade Tyskland och de andra länderna som ingått i trippelalliansen. Fredsfördraget blev extremt hårt för Tyskland som tvingades betala ett enormt krigsskadestånd och förbinda sig att endast förfoga över en mindre armé utan krigsflotta och flygvapen. Tyskland fick därtill avträda stora landområden och avstå alla sina kolonier.

Weimarrepubliken: Det demokratiska Tyskland som skapades på segermakternas begäran vid Versaillesfreden 1919. Statsskicket präglades av politisk instabilitet som förvärrades av flera politiska mord och kuppförsök. I samband med börskraschen i New York 1929 och den efterföljande ekonomiska depressionen som drabbade Tyskland särskilt hårt, blev den ekonomiska och politiska situationen i Tyskland ohållbar. Krisen utnyttjades av nazisterna som kunde ta över makten 1933. Läs mer om Weimarrepubliken >
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vilka faktorer lyfts i texten fram som bakomliggande orsaker till hyperinflationen i Tyskland 1923? Markera också vilka faktorer som verkar vara de utlösande orsakerna. Gör en punktlista med kortfattade förklaringar.
     
  2. Vilka bland tyska folket drabbades hårdast av hyperinflationen och vilka gynnades?
     

 

FÖRFATTARE

Text: Daniel Rydén, journalist och författare med inriktning på historia
Webbsida: https://historiskamedia.se/forfattare/daniel-ryden/

Är du intresserad av att läsa fler spännande berättelser av författaren så rekommenderas Den märkligaste boken i världen & andra mysterier.
Bokens webbsida

 

Senast uppdaterad: 12 november 2024
Publicerad: 30 april 2020

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

SO-rummet bok
M
Berlinmuren

Demokratins globala vågor

Mänskligheten har under de senaste 100 åren firat segrar som få kunde föreställa sig innan...

SO-rummet bok
M
OS flagga

Olympiska spelen och politik, del 1: Krig väcker OS till liv

De första olympiska tävlingarna hölls i antikens Grekland för över 3 400 år sedan. Efter att...

S

Nazisterna tar makten i Tyskland

Hitler och nazisterna kom till makten 1933 under en turbulent tidsperiod kantad av ekonomiskt och...

S

1 september 1939 - Tyskland anfaller Polen

Den 1 september 1939 anföll Hitlers Tyskland grannlandet Polen. Två dagar senare förklarade...

M

Sverige och Tyskland - grannar vid Östersjön under 800 år

På Hansans många kontor runtom i hela det stora handelsområdet var språket tyska (i form av...

S

Judarna och omvärlden under Förintelsen

Den amerikanske pansargeneralen Patton var en av de mest hårdföra generalerna under andra...

ANNONS

Ämneskategorier

Hi

Mellankrigstiden

Under mellankrigstiden (1918-1939) drabbades Europa och USA av en ekonomisk kris som ledde till att diktaturer fick...

Hi
Karta

Tysklands historia

Fördjupa dig i Tysklands historia. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.

Relaterade taggar

Hi
karta

Weimarrepubliken

Weimarrepubliken var det demokratiska Tyskland som skapades på segermakternas begäran vid...

Hi
Sedel

Inflation

Inflation innebär att pengarna blir mindre värda vilket gör alla varor och tjänster dyrare...

Hi
Konferens

Versaillesfreden

Versaillesfreden var ett fredsfördrag efter första världskriget 1919 som Frankrike, Storbritannien...

Hi
Soldat vid ett kors.

Första världskrigets följder

Första världskriget 1914-1918 var den dittills största och blodigaste konflikten som någonsin...

Hi
Drakflygning med sedeldrake.

Finanskriser och börskrascher

På 1920-talet var en man i Tyskland en dag på väg till banken för att betala en räkning. Eftersom...

Hi
Lydiska guldmynt

Betalningsmedel

Betalningsmedel eller pengar har funnits länge. Det krävde inga tekniska genombrott, utan var en...

Hi
Hitler ger direktiv.

Andra världskrigets orsaker

Andra världskriget (1939-1945) är det största och mest omfattande krig som någonsin utkämpats på...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Delningen av Tyskland efter andra världskriget

av: Julia, Mattias och Johannes
2018-03-14

Julia, Mattias och Johannes tar sig an hur det gick till när Tyskland delades i (Väst- och Östtyskland efter andra världskriget). Vad hände och varför?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Sveriges nittonhundratal: 1930-1939

av: Mattias, Julia och Kristoffer
2017-11-28

Julia, Mattias och Kristoffer fortsätter serien om 1900-talet. Nu om 1930-talet. De pratar om skotten i Ådalen, Saltsjöbadsavtalet, kohandel, folkhem, funkishus, Lort-Sverige, Lasse Dahlqvist, pilsnerfilm och proletärförfattare.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Sveriges nittonhundratal: 1920-1929

av: Mattias, Julia och Kristoffer
2017-11-22

Mattias, Julia och Kristoffer fortsätter serien om 1900-talet. Nu det glada 1920-talet. De pratar om framtidstro, rusdrycksförbud och jazz men också om börskrasch och Karl Gerhard.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Hitlers och nazisternas väg till makten

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-02-24

Julia, Mattias och Kristoffer förklarar bakgrunden till att Adolf Hitler och nazisterna kunde ta makten i Tyskland på 1930-talet.

+ Lyssna