Säkert har du någon gång sett ett porträtt av en mörkklädd leende kvinna med händerna i knät. Bakom kvinnan breder ett landskap ut sig, disigt som sett på långt håll. Kanske vet du också att porträttet heter "Mona Lisa" och betraktas som världens mest kända tavla. Porträttet är målat av Leonardo da Vinci (1452-1519), ett av alla tiders mest mångsidiga genier. Under sin livstid arbetade han som målare, bildhuggare, ingenjör, uppfinnare, kartritare och naturforskare.
Leonardo da Vinci, tecknad av honom själv. I denna teckning från slutet av hans liv anar man konstnärens mästerskap. Men bilden säger också något om Leonardo, som sina år allt oftare funderade på om han egentligen uträttat något.
Rastlös idéspruta
Leonardo da Vinci har efterlämnat tusentals idéer, skisser och utkast men gjorde sällan färdigt vad han påbörjat. Mot slutet av sitt liv började han tvivla på om han verkligen uträttat något av värde.
En förklaring till att så få idéer blev verklighet är att han ofta var före sin tid. Många av hans visioner, t.ex. helikoptern, krävde en motor, som skulle uppfinnas först på 1800-talet.
En annan förklaring är Leonardos rastlöshet. Han hade så många idéer och infall att han inte hann färdigutveckla en idé förrän nästa dök upp i huvudet.
Leonardo tänkte också i stort, och många av hans planer var alltför storslagna för att kunna genomföras. Ett gravmonument som han ritade hade salar som var en halv kilometer långa.
ANNONS
Data och fakta
1452: Leonardo da Vinci föds. Italien är vid denna tid uppdelat i en mängd småstater, som styrs av olika furstesläkter.
Ca 1472: Som utlärd mästare målar Leonardo en del av en tavla som föreställer Kristi dop. Den ängel Leonardo målar utförs i en helt ny stil.
1481: Leonardo får i uppdrag att utföra en altartavla och gör en komplicerad skiss men slutför aldrig arbetet.
1482: Leonardo da Vinci tar tjänst hos Milanos härskare och gör ritningar till mängder av krigsmaskiner. De stannar dock på papperet.
1495: Uppdrag att göra en väggmålning till klostret Santa Maria delle Grazie. Slutresultatet blir Nattvarden, ett av alla tiders mest kända konstverk.
1499: Leonardo återvänder till sin hemstad Florens sedan hans beskyddare i Milano störtats.
1502: Cesare Borgia anlitar Leonardo för ett fälttåg i norra Italien. Efter tio månader återvänder Leonardo till Florens och fullbordar efter tre år målningen Mona Lisa, som blivit världsberömd.
1506: Leonardo återvänder till Milano. Studerar människokroppens inre.
1513: Brodern till påven Leo X kallar Leonardo till Rom.
1516: Leonardo flyttar för sista gången, denna gång till en bostad nära slottet Amboise i Frankrike på inbjudan av Frankrikes kung.
1519: Leonardo da Vinci avlider.
En av hans levnadstecknare skriver att Leonardo i många fall inte alls ville försöka genomföra sina idéer, eftersom han insåg att det aldrig skulle bli lika bra som det han föreställt sig i fantasin.
Leonardo da Vinci fick sitt namn efter hemstaden Vinci - vinci är det latinska ordet för betesmarker. Han växte upp hos sin far Piero. Leonardo var född utom äktenskapet, och modern lämnade snart sin son i faderns vård. Piero hann gifta sig fyra gånger och hade till slut elva barn med sina olika kvinnor.
Det dåtida Italien var uppdelat i en rad mindre stater, som styrdes av olika furstesläkter. Alla slogs mot alla, och i bakgrunden fanns det mäktiga Frankrike och påven som ofta själv kom från någon av Italiens furstesläkter. Det var framförallt två släkter och städer som Leonardos liv kom att kretsa kring: släkten Medici i Florens och släkten Sforza i Milano.
Redan som barn visade Leonardo en enorm vetgirighet. Till sitt rum drog han insekter, stenar, fågelägg, olika djurskelett och mycket annat för att kunna studera fynden i lugn och ro. Det som inte kunde bäras hem tecknade Leonardo av. Efter hand blev fadern intresserad av Leonardos skisser och började undra om inte sonen var ganska begåvad.
Målarlärling - och mästare
I Florens uppsökte Leonardos far sin vän målaren Verrochio, som var en av stadens mest kända konstnärer. Målaren tyckte att Leonardos skisser var så bra att han antogs som lärling, 15-16 år gammal. För att bli målare var det inte bara att sätta i gång att måla. Konstnärernas organisation höll hårt på sina rättigheter, och bara den som erlagt mästarprov fick utöva yrket.
Vägen dit var lång. En målarlärling måste tillbringa flera år med att mala mineral och andra råämnen till färg, göra fernissa som ströks över de färdiga målningarna, sopa golv och springa ärenden. Under tiden satte sig lärlingen steg för steg in i yrkets hemligheter.
Vid 20 års ålder blev Leonardo upphöjd till mästare och fick rätt att själv starta en ateljé, men han föredrog att stanna hos Verrochio ett tag till. Leonardo fick större uppgifter, och ett av de första verk man känner av honom är en del av en tavla som visar Kristi dop. Verrochio har gjort det mesta, men i bakgrunden knäböjer två änglar, och en av dem är målad av Leonardo. Verrochios ängel har ett mänskligt ansikte, men Leonardos är målad i en helt ny stil. Ljuvt leende är ängeln ett försök att skildra en varelse från paradiset. Tavlans bakgrund är också gjord av Leonardo och utförd i oljefärger, vilket då var en nyhet i Italien. Bakgrunden är ett landskap med mjuka konturer.
Enligt en legend skulle Verrochio ha blivit så häpen över Leonardos skicklighet att han i förtvivlan kastade ifrån sig penseln och aldrig målade något mer.
Leonardos rykte växte. Han satte upp en egen ateljé och fick beställning på en altartavla. Han avslutade dock aldrig arbetet - och många gånger skulle det gå likadant.
ANNONS
I ett oroligt Florens
1478 bröt en av de ständiga strider som rasade i Italien ut i Florens. Florens härskare Lorenzo de Medici och hans bror Giuliano hade råkat i bråk med påven Sixtus IV angående förvaltningen av påvedömets jord. Som hämnd överlät påven sina bankaffärer till familjen Pazzi, som var rival till Medicis i Florens.
Vid en mässa försökte en av påvens brorsöner med hjälp av några sammansvurna mörda bröderna Medici. Sammansvärjningen lyckades bara delvis. Giuliano mördades, medan Lorenzo undkom. Rasande stadsbor omringade de sammansvurna och hängde dem från fönstren i rådhuset. Bland de sammansvurna fanns påvens brorson och Florens ärkebiskop.
Efter attentatet var krig oundvikligt. Anhängare till påven och Medicis grep till vapen. Nu började Leonardo göra sina första teckningar av olika krigsmaskiner. Men de väckte inget intresse - i många fall var de också långt före sin tid.
Sedan kriget genom Lorenzos diplomati avslutats fick Leonardo ett nytt uppdrag år 1481. Han skulle åter måla en altartavla. Men eftersom munkarna kom ihåg vad som hänt förra gången Leonardo skulle göra en altartavla, skrev de in i kontraktet att arbetet skulle vara färdigt inom 30 månader.
Leonardo började som vanligt full av entusiasm, och omsorgsfullt gjorde han upp sina planer. Motivet han tänkte sig var "Konungarnas tillbedjan", dvs de tre vise männen som hyllar Jesusbarnet. Han gjorde en rad teckningar där han ställde upp sina figurer på olika sätt. Men efter sju månader övergav han alltihop. Kanske hade han varit alltför ambitiös. Den lösning Leonardo fastnat för innehåller över 60 figurer ordnade i ett komplicerat mönster. En annan orsak kan ha varit att Lorenzo Medici sände Leonardo till Milano med en gåva till stadens härskare Ludovico Sforza.
ANNONS
Till Milano
Leonardo var nu 30 år och hade trots alla sina idéer inte lyckats uppväcka något större intresse hos Lorenzo Medici. Kanske skulle det gå bättre i Milano, vars hov var ett av Italiens mest lysande, tänkte Leonardo. I ett brev till Ludovico Sforza, som kallades il moro - moren, på grund av sitt mörka ansikte, räknade Leonardo upp allt han gjort och beskrev de förfärliga krigsmaskiner han tänkt ut. Eftersom de italienska småstaterna ofta låg i krig med varandra, antog han att sådant måste väcka varje härskares intresse.
Leonardo fick sin anställning, och han kom att stanna i Milano i 18 år. Men hans krigsmaskiner, som omfattade flyttbara broar, stora kanoner och katapulter och täckta stridsvagnar, stannade på papperet.
En av de få saker han verkligen byggde var en luftkonditioneringsmaskin åt Ludovicos hustru. Maskinen bestod av ett vattenhjul, som drev en blåsbälg som pustade sval luft genom den förnäma damens gemak.
Ett av Leonardos viktigaste uppdrag var en ryttarstaty över Ludovicos fader Francesco. Leonardo började som vanligt i stort. Han planerade att använda 80 000 kg metall och göra hästen åtta meter hög. Han studerade mängder av hästar och ritade av dem i alla möjliga situationer. Att gjuta hästen krävde en helt ny teknik, och han fördjupade sig i studiet av nya typer av gjutformar och smältugnar.
På hösten 1493 hade han gjort en lermodell av hästen i full storlek, och alla som såg den häpnade.
Men ett av de många krigen satte stopp för Leonardos planer, och all brons han samlat till hästen göts till kanoner. Bågskyttar sköt sönder hans lerhäst.
"Nattvarden" målas
I slutet av 1495 fick Leonardo till sist ett nytt, stort uppdrag. Han skulle göra en väggmålning till klostret Santa Maria delle Grazie. Motivet skulle vara Jesu sista måltid tillsammans med sina lärjungar. I tre år arbetade Leonardo med målningen, och den blev faktiskt färdig. Målningen kallas helt enkelt Nattvarden och är ett av alla tiders största konstverk. Jesus sitter i mitten av bordet och har just sagt orden "En av er ska förråda mig".
Alla lärjungar visar olika reaktioner på uttalandet - och en avspegling av mänskliga känslor som tidigare varit sällsynt i bildkonsten.
ANNONS
ANNONS
Men tyvärr började målningen flagna. När man målade direkt på en vägg, var det vanliga att använda färg blandad med vatten. Den ströks på våt kalkputs. En sådan målning kallas fresco och måste utföras snabbt. Det var inget för Leonardo, som arbetade oerhört långsamt och ändrade och lade till. Han prövade andra färger, och eftersom väggen var fuktig, lossnade färgen. Sedan Leonardos tid har målningen "bättrats på" flera gånger - inte alltid med gott resultat.
Som vanligt hade Leonardo tagit god tid på sig. När klostret klagade över att Leonardo så sällan var i klostret och arbetade, svarade han att han besökt ett slumområde dagligen under ett års tid för att hitta en modell för förrädaren Judas.
I nödfall kan jag använda priorn - klostrets andreman - som modell, tillade Leonardo. Det kommer att passa utmärkt.
I tjänst hos Cesare Borgia
Allt tycktes nu gå väl för Leonardo, men 1499 störtades Milanos härskare Ludovico av Frankrikes kung Ludvig XII. Leonardo måste lämna Milano och återvände till Florens, hemlös och utan beskyddare. Han blev glad när han togs emot som en erkänd mästare. Han antog en del uppdrag på målningar, men inget blev färdigt.
Allt mer fängslade olika vetenskaper hans intresse. I Florens studerade Leonardo hur hävstänger, skruvar och kugghjul fungerade. Han skrev uppsatser om kraft och rörelse och beskrev "förstorande linser" med vilka man skulle betrakta månen.
1502 fick han en ny beskyddare. Det var den beryktade Cesare Borgia, vars far valts till påve 1492 och antagit namnet Alexander VI. Cesare Borgia har gått till historien som en hänsynslös politiker. Leonardo följde honom under ett fälttåg i norra Italien, där ett uppror mot påven slogs ner. Leonardo skulle föreslå förstärkningar av befästningarna inom de erövrade områdena. Som vanligt kom många av förslagen att stanna på papperet. Men de konstruktioner han föreslog var så fantastiska och geniala att hans rykte växte.
ANNONS
ANNONS
Under hela fälttåget tecknade han vad han såg; verkstäder, kvarnar, bönder och djur fästes på papperet. Leonardo bar ofta sina anteckningsböcker fästa vid bältet för att snabbt ha dem till hands när hans skarpa öga upptäckte något som var intressant nog att rita av.
Leonardo stannade bara tio månader i Borgias tjänst. Sedan återvände han än en gång till sin hemstad Florens.
Mona Lisas leende
Åter kastade han sig in i storslagna projekt. Men han fullbordade också porträttet Mona Lisa, vars gåtfulla leende tjusat miljoner människor. Tavlan tog Leonardo tre år att måla färdig, och redan hans samtid var hänförd.
- Ser man noga på hennes hals, kan man inbilla sig att pulsen slår, skriver en samtida.
För Leonardos medmänniskor var han framför allt konstnär, men eftervärlden har också förvånats över hans omfattande anteckningar. Leonardos anteckningar om flygning kombinerar två av hans mest framträdande egenskaper: den knivskarpa iakttagelseförmågan och styrkan att tänka ut uppfinningar som först långt senare skulle bli möjliga att konstruera.
För att få en människa att flyga trodde Leonardo det var nödvändigt att studera hur fåglarna bar sig åt. Han såg hur de använde sin stjärt som roder och hur fåglarna tog mark genom att sänka stjärten, breda ut stjärtfjädrarna, snabbt flaxa med vingarna för att minska farten och flytta tyngdpunkten genom att röra på huvudet. Långt före någon annan förstod Leonardo hur luften verkar på en vinge.
Helikopter och fallskärm
Leonardo gjorde skisser till en fallskärm och till en helikopter som han trodde skulle fås att lyfta genom att en skruv vreds tillräckligt snabbt. Han planerade att bygga en stor fågel som en man skulle kunna rida på. Men Leonardo tänkte sig att mannen skulle kunna trampa fågeln genom luften med sina kraftiga benmuskler. Leonardo insåg aldrig att en fågels skelett är mycket lättare än en människas. Det är det som gör att fågeln kan flyga med hjälp av sin muskelkraft, vilket är omöjligt för en människa.
ANNONS
ANNONS
Det enda som människan kan göra är att glidflyga. Leonardo var inne på den tanken också, och han beräknade exakt hur stor en drakvinge måste vara för att hålla uppe en människa.
Leonardo byggde modeller. Om han någonsin flög själv vet vi inte. En anteckning från 1505 lyder: "Från berget som har namn efter den stora fågeln kommer den berömda fågeln att flyga ut." Men det finns ingen anteckning om att experimentet verkligen skulle ha ägt rum.
Geologiska och anatomiska studier
De sista åren av sitt liv flyttade Leonardo ofta - från den ene beskyddaren till den andre. 1506 kallades han tillbaka till Milano och Charles d'Amboise, som styrde staden i franske kungen Ludvig XII:s namn. Leonardo var nu befriad från de penningbekymmer som tyngt honom och kunde göra vidsträckta resor i Italien. Han ägnade sig åt anatomi och andra av livets innersta gåtor.
Högt uppe bland bergen såg han fossila skal av ostron och musslor. Tydligen hade de avlagrats där när berget en gång varit havsbotten. Avlagringarna var så stora att Leonardo började tvivla på att Bibelns berättelse om Syndafloden verkligen var sann. Inte kunde en enda översvämning ha åstadkommit allt detta?
Först på 1800-talet skulle geologer arbeta vidare på samma teorier och för alltid ta död på föreställningen att jorden skapats oföränderlig.
Leonardo spekulerade även över djurens och växternas tillblivelse, alltså arternas uppkomst, som Darwin mot slutet av 1800-talet skulle klargöra.
Leonardo ville lösa livets innersta gåta. Kyrkan förbjöd all dissektion av människolik, men mot slutet av 1400-talet började förbudet efterlevas mindre strängt på flera platser i Italien. Leonardo gjorde många dissektioner och har gjort hundratals teckningar av olika organ, muskler och senor i människokroppen. Han var den förste som dissekerade en livmoder, han studerade hjärtat och kunde med hjälp av en modell studera blodomloppet. Det kartlades senare fullständigt av William Harvey.
ANNONS
ANNONS
Genom vaxinsprutning där vaxet formar sig efter de finaste blodådror kunde han studera hjärnan i detalj. Först flera hundra år senare skulle andra anatomer ta upp samma teknik.
Leonardos teckningar av människokroppens inre är så fint gjorda att de används än idag. Leonardo planerade att ge ut en avhandling om anatomi, men som så ofta stannade projektet på hans arbetsbord.
Denna tid i Milano var en av Leonardos lyckligaste; utan penningbekymmer kunde han ägna sig åt sina intressen. Men tiderna förändrades. 1511 dog Charles d' Amboise, och ett år senare måste fransmännen lämna staden. Familjen Sforza återtog makten i Milano.
"Vad har jag uträttat?"
Familjen Sforza betraktade nu Leonardo med misstänksamhet, eftersom han utan minsta samvetskval låtit sig anställas av fransmännen. 1513 flyttade Leonardo till Rom. En ny påve hade valts, Giovanni Medici, son till Lorenzo Medici. Den nye påven tog sig namnet Leo X och kallade sin bror Giuliano till Rom. Det var han som i sin tur kallade på Leonardo, som var glad att få lämna Milano.
Sin gamla svaghet att inte avsluta beställningar hade Leonardo kvar. När den nye påven beställde en tavla, började Leonardo genast experimentera med en ny typ av fernissa som skulle strykas över den färdiga målningen.
- Ack, han kommer aldrig att göra något, sa påven. Han börjar tänka på slutet innan han kommit till början.
1516 dog Leonardos nye beskyddare Giuliano, och han började förtvivla. Men som tur var fick han en inbjudan från Frankrikes nye kung Frans I.
Leonardo packade för sista gången och flyttade till en bostad nära slottet Amboise. Här tillbringade han sina sista år.
Kungen ville ha en kunnig person att tala med, och långt senare sa Frans I att han inte trodde att någon människa kände till så mycket som Leonardo da Vinci.
Mot slutet av sitt liv började Leonardo tvivla på att han verkligen uträttat något som var värt att minnas. I jämförelse med andra stora konstnärer hade han bara efterlämnat ett fåtal tavlor. Hans forskningsresultat, som fanns samlade i hans anteckningsböcker, var outgivna. Dessutom var de flesta av anteckningarna skrivna i spegelskrift för att göra det svårare för nyfikna att stjäla idéerna. Det innebar också att det var svårare att göra idéerna kända.
ANNONS
ANNONS
Före sin tid
I Leonardos anteckningar finns utkast till så skilda saker som kulsprutan, dykardräkten, helikoptern och båtar med dubbelt skrov - allt saker som skulle uppfinnas långt senare.
Många av hans uppfinningar har efter hand byggts i modellform; ofta har de visat sig fungera perfekt.
Efter hans död fördes samlingarna till Milano av hans vän Francesco Melzi. Men än idag är Leonardos samlade verk inte helt kartlagda av forskarna. En del har försvunnit, och då och då dyker nya anteckningar av Leonardo upp.
Leonardo da Vinci levde under renässansen - den tid som bröt medeltiden och inledde den moderna tiden (se nya tiden). För en beundrande eftervärld har Leonardo da Vinci framstått som renässansen förkroppsligad - som en man som visade sina medmänniskor ett nytt sätt att se på världen.
Nämn några av de berömda målningar som da Vinci gjort.
Varför kunde inte den helikopter da Vinci gjorde en ritning till fungera?
Leonardo trodde att människan skulle kunna flyga som en fågel med hjälp av stora vingar. Förklara varför det är omöjligt.
Leonardo levde i en krigisk tid. Hur återspeglas det i hans uppfinningar?
Leonardo påbörjade flera konstverk som han aldrig avslutade. Ge några tänkbara förklaringar till detta.
Hur bar sig Leonardo åt för att studera de finaste detaljerna i människokroppen, t ex hjärnans finaste blodkärl?
Varför måste Leonardo flytta från den ena beskyddaren till den andra?
Hur kom det sig att Leonardo började tvivla på skapelseberättelsen i Bibeln?
Upptäckte eller uppfann Leonardo någonting? Varför är han med i SO-rummets avsnitt med vetenskapspersoner tror du?
Ta reda på:
Nämn några andra viktiga historiska personer som var verksamma under samma tid som Leonardo och beskriv kortfattat deras inverkan på Europas historia vid den tiden.
Litteratur: Daniel J Boorstein, The Discoverers, Random House, 1983 Rom Harré, Great Scientific Experiments, Oxford University Press, 1983 Roy Porter (red.), Man Masters Nature, BBC Books, 1987 David Eliot Brody och Arnold R Brody, Upptäckterna som förändrade världen och människorna bakom dem, Wahlström & Widstrand, 1999 Sten Söderberg och Bo Falk, Den snillrika människan - teknik under miljoner år, Rabén & Sjögren, 1979 Gordon Taylor m.fl., Uppfinningarnas historia, Det bästa, 1985
FÖRFATTARE
Text: Kaj Hildingson, journalist och läromedelsförfattare