John Baird - televisionens uppfinnare

Strumpor som exploderade och rakknivar av glas som splittrades i tusentals bitar. Det var bara några av de misslyckade uppfinningar John Logie Baird lanserade innan han till sist kom på konsten att sända rörliga svartvita bilder genom luften - television. Baird var den förste som sände en bild av en människa till en TV-skärm och först med att sända bilder i färg. Men han var förföljd av otur och fick inte dra nytta av sin uppfinning eller uppleva televisionens segertåg över världen.

Bild: Orrin Dunlap Jr

John Baird använde enkla medel när han i sin lilla lägenhet byggde den första TV-sändaren. Projektorn var en tom kexburk, och som stöd för sin anordning använde han ett tvättställ. För att ha något att visa använde Baird buktalardockan Bills huvud.

När ett TV-program sänds, krävs det några grundläggande anordningar. Något ska dela upp bilden i ett antal punkter och förvandla dem till elektrisk ström. Sedan måste strömmen föras till en mottagare, där strömmen förvandlas tillbaka till punkter. Till sist måste punkterna fogas samman i rätt ordning, så att vi kan se bilden.

Punkterna som lurar ögat

Det är inte fullt så krångligt som det låter. Ett svartvitt fotografi har en rad olika gråtoner. När ett sådant foto trycks i en tidning, används bara svart färg. Om du tittar närmare, helst med förstoringsglas, på ett svartvitt foto i en tidning eller bok, ser du att det är består av små punkter. I varje punkt har den svarta färgen och det vita papperet olika storlek. På avstånd flyter punkterna ihop och lurar ögat. Genom att variera mängden svart och vitt i punkterna går det att få fram alla gråtoner, och ögat ser ingen eller mycket liten skillnad mot det ursprungliga fotografiet.

ANNONS

Data och fakta

1883: Paul Nipkow uppfinner en skiva som kan sönderdela en bild till elektriska impulser.

1888: John Logie Baird föds.

1924: Baird lyckas med en hemgjord utrustning sända bilden av ett malteserkors.

1926: Baird visar med pressen närvarande det första människoansiktet någonsin på en TV-skärm.

1929: Första TV-programmet sänds i Storbritannien - men utan ljud.

1930: Första TV-programmet sänds med ljud.

1946: Baird dör. Utvecklingen har gått förbi honom.

1957: Första TV-sändningen i Sverige.

1967: Ett TV-program i färg sänds för första gången över hela Sverige.

1970: Reguljär färg-TV införs i Sverige.

Att dela upp ett foto på det sättet kallas rastrering. Även färgbilder kan rastreras, då används nyanser av färgerna blå, röd och gul tillsammans med svart.

Bild blir ström

Samma princip används i TV-apparater. Då måste alltså det som ska sändas delas upp och förvandlas till elektrisk ström. Den förste som kom på hur man skulle göra var tysken Paul Nipkow. Vissa grundämnen avger elektroner - en elektrisk ström - när de träffas av ljus. Ett sådant grundämne är cesium. Ju starkare ljuset är, desto fler elektroner avges och desto starkare blir strömmen.

År 1883 tillverkade Nipkow en rund skiva där han borrat ett antal hål som gick i spiral. Sedan satte han en bild i en projektor och visade bilden på ett lager selen, som har liknande egenskaper som cesium. Skivan med hålen fick rotera mellan den projicerade bilden och projektorn. Allteftersom hålen passerade blev selenskivan olika starkt belyst beroende på om ljuset kom från en mörk eller en ljus del av bilden.

När skivan blev olika starkt belyst, lämnade den olika stark ström ifrån sig. Denna ström leddes iväg i en ledning till en lampa, som alltså blinkade oregelbundet. Nipkow satte en skiva av samma typ bakom lampan som framför selenskiktet och lät den snurra i takt med den första. Då kunde han se bilden troget återgiven på en annan skärm bakom den andra skivan.

Ensam och missförstådd

Nipkow kunde inte finna någon bra användning för sin uppfinning. En av de första som på allvar studerade televisionens möjligheter var John Logie Baird (1888-1946). Han är ett typiskt exempel på den ensamme och missförstådde uppfinnaren, som ger sig in i en rad omöjliga projekt, lyckas förverkliga sin dröm men till sist ändå misslyckas.

Baird föddes 1888 i Glasgow i Skottland. Hans far var präst, mycket sträng - och Bairds barndom var inte lycklig. Han hatade skolan och var ofta borta på grund av sjukdom. Men redan som barn var han intresserad av uppfinningar. Tillsammans med en vän byggde han ett glidflygplan, och de kastade sig ut från ett tak hängande under flygplanet. De störtade omedelbart och slog sig ganska illa.

Baird tog examen som elektroingenjör och började arbeta. Men hans dåliga hälsa förföljde honom. Han var ofta borta och sa till sist upp sig.

ANNONS

Bilder genom luften?

Baird försökte sig på en rad projekt. Han gjorde misslyckade försök att tillverka diamanter genom att hetta upp grafit och uppfann en rakkniv av glas. Tanken var att glaskniven inte skulle rosta. Det gjorde den inte heller – men splittrades ofta i hundratals små vassa glasbitar.

Han uppfann en elektriskt uppvärmd strumpa för att hålla fötterna varma. Han gjorde skokräm och tog patent på en tryckluftsstrumpa mot plattfot. Men strumporna hade en tendens att explodera i oväntade ögonblick.

Baird TV-kamera — Bild: Catalogo collezioni
Anläggningen Baird använde är långt från dagens elektroniska TV-kameror, men den fungerade.

Baird var en dålig affärsman, och hans återkommande sjukdomsperioder gjorde att han inte alltid kunde fullfölja sina projekt. Men så fick han en ny idé.

Efter Guglielmo Marconis framgångar med trådlös telegrafi hade ingenjörer börjat diskutera om det inte skulle gå att sända bilder genom luften likaväl som röster.

Baird började experimentera i sitt sovrum. Han tillverkade en Nipkowskiva och byggde ihop en enkel anordning. Projektorn gjorde han av en tom kexburk som försetts med billiga linser, och Nipkowskivan stöddes mot ett uttjänt tvättställ.

Baird nådde sin första framgång 1924 då han lyckades sända bilden av ett malteserkors.

BBC börjar med TV

År 1925 lyckades Baird intressera en elektrisk firma, som slöt ett avtal med varuhuset Selfridges i London. I tre veckor visade Baird en liten TV-föreställning. Men bilderna var ganska oskarpa. Baird arbetade vidare med att förbättra sin uppfinning och lyckades efter hand sända en bild på buktalardockan Bills huvud. Baird gick då och hämtade en anställd från firman en trappa ner till sitt laboratorium på Frith Street i London som försökskanin. Den 20-årige William Edward Taynton blev därmed den första levande människa i världen vars ansikte visades på en TV-skärm.

ANNONS

1926 hade Baird nått så långt att han kunde bjuda in ledamöter från vetenskapsakademin Royal Society och en journalist från tidningen The Times till en demonstration.

Bairds uppfinning var nu så bra att den intresserade det brittiska radiobolaget BBC. Han började arbeta där, och 1929 sändes det första TV-programmet. Ännu så länge utan ljud. Men 1930 kom ljudet till, och nästa år sändes den stora hästkapplöpningen på Derby.

Elektronkameran

Nu såg framtiden ljus ut för Baird. Men så kom dråpslaget. Från USA kom elektronkameran, som använde en elektronstråle för att läsa av det som skulle sändas. I andra ändan kördes processen baklänges, så att en elektronstråle ritade upp bilden på en bildskärm. Bairds anordning med roterande Nipkowskivor blev genast omodern.

Färg-TV kommer

Baird blev bittert besviken när hans anordning blev omodern. Han satte i gång på nytt och funderade ut metoder både att sända bilder i färg och att sända tredimensionella bilder. Men just när Baird var färdig grinade oturen honom i ansiktet igen. Han blev svårt förkyld och dog 1946 - just som utvecklingen inom televisionen började ta fart på nytt.

Andra världskrigets utbrott 1939 hade stoppat utvecklingen inom televisionen, men efter krigsslutet 1945 fortsatte försöken. I slutet av 1940-talet startade regelbundna TV-sändningar i Storbritannien och i Sverige kom de i gång 1957.

De första TV-apparaterna drog till sig stort intresse. Utanför skyltfönster där apparaterna stod uppställda samlades klungor av människor. Inom kort drog TV in i hemmen på allvar. Idag har nästan alla svenska hushåll minst en apparat.

Redan i mitten av 1950-talet kunde amerikanerna göra TV-program i färg. I Sverige sändes första gången ett färgprogram över hela landet 1967. Reguljär färg-TV infördes 1970.

Färg-TV bygger på samma princip som ett rastrerat färgfoto, där några grundfärger som blandas kan bilda alla färger och lura ögat att se en fullständig bild.

Miljardindustri

Idag är TV en miljardindustri, och i en aldrig sinande ström förs bilder från hela världen rakt in i vardagsrummet. Det har bland annat lett till att politiker fått anstränga sig för att se bra ut i bild, annars riskerar de att förlora väljare.

TV väcker uppmärksamhet. En sak som sägs i en tidning kan passera oförmärkt, medan samma uttalande gjort i TV kan leda till en väldig uppståndelse.

Efterhand har Bairds insatser blivit alltmer uppmärksammade. 2006 räknades han in som en av Skottlands tio främsta vetenskapspersoner genom tiderna. 2015 valdes Baird in i Skottlands Hall of Fame för ingenjörer. Bland andra medlemmar finns James Watt, Alexander Graham Bell och James Clerk Maxwell. 2017 satte vetenskapsorganisationen IEEE upp en plakett på det hus på Frith Street i London där Baird visade sin uppfinning 1926.

Men John Baird fick aldrig uppleva framgångarna. Liksom med allt annat hade han otur in i det sista.

LÄS MER: Radio- och TV-historia

LÄS MER: Vetenskap, teknik och kommunikationer 1914-1991

LÄS MER: Elektricitetens historia, del 3: Informationsrevolutionen

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

När och var föddes John Baird?
Förklara hur ett svartvit rastrerat foto i en tidning kan verka ha olika gråa toner, trots att bara svart färg använts för att trycka den.
Baird uppfann en rad saker. Ge exempel på några av hans säregna uppfinningar.
Vilket år kunde Baird för första gången visa en människas ansikte på en TV-skärm?
Vilket år sändes det första TV-programmet?
Ge exempel på att Baird använde enkla medel när han gjorde sina första experiment.
Varför blev Bairds utrustning plötsligt omodern?
Vilket år startade TV-sändningarna i Sverige?
Förklara hur en bild kan sönderdelas och sedan återges med hjälp av Nipkowskivor.

Litteratur:
Daniel J Boorstein, The Discoverers, Random House, 1983
Rom Harré, Great Scientific Experiments, Oxford University Press, 1983
Roy Porter (red.), Man Masters Nature, BBC Books, 1987
David Eliot Brody och Arnold R Brody, Upptäckterna som förändrade världen och människorna bakom dem, Wahlström & Widstrand, 1999
Staffan Hansson, Teknikhistoria - en historia om tekniskt kunnande och dess betydelse för individ och samhälle från äldsta tid fram till 1900-talet, Studentlitteratur, 1990
Jan Hult och Bengt Nyström, Technology & industry, Science History Publ., 1992
Gordon Taylor m.fl., Uppfinningarnas historia, Det bästa, 1985