För de underlydande folken spelade det ingen roll om de betalade skatt till Jermak eller till Kuchum khan. Huvudsaken var att de fick sitta i fred på sina gårdar och inte behövde dödas i krig för en ganska okänd herre.
Precis som flera av de spanska erövrarna i Latinamerika drogs Jermak in i ett nät av storpolitiska finter.
Från Moskva kom budskapet att en av tsaren utsedd furste var på väg för att ta över det erövrade området. Att erövraren Jermak skulle få styra var det inte tal om. Medan planer drogs upp i Moskva tvingades Jermak hålla ut i den erövrade staden. Många av hans patruller dödades av Kuchum khans män, och än allvarligare, krutet höll på att ta slut.
Khanens hämnd
Kuchum khans män återsamlade sig och belägrade Isker. I ett desperat anfall besegrade Jermak belägrarna men gjorde slut på sitt allra sista krut.
1584, två år efter erövringen, kom Moskvas utsände fram till Isker, varefter Jermak och hans få återstående män gav sig iväg för att erövra karavanvägen mellan Xinjiang och Bukhara. Den kontrollerades fortfarande av Kuchum khan.
Jermak tog sig fram längs floden Irtysj, och en natt övernattade hans styrka på en ö i floden. På natten anföll Kuchum khans folk och nästan alla Jermaks män höggs ner.
Enligt en av de många hjältehistorier som finns om Jermak försökte han simmande fly undan fienderna men drogs till botten av sitt tunga harnesk. Det hade han ironiskt nog fått av tsaren som tack för erövringen av Isker.
Efter Jermaks död kunde mongolerna visserligen för en kort tid återta Isker, men deras välde var brutet. Jermak hade slagit in dörren till Sibirien. Där skulle under de följande århundradena den ryska framryckningen fortsätta. Ännu återstod det hundratals mil till Sibiriens östra spets.
Sibirien koloniserades landvägen; det vanligaste är annars att erövrare har kommit från havet. Drivkraften bakom kolonisationen var som i de flesta liknande fall handelsintressen.
Världens finaste pälsar
När Jermak öppnat dörren till Sibirien vällde en strid ström av pälshandlare in i området. Det bistra klimatet frambringade det finaste och tätaste pälsverk i världen. Bara djur med tjocka pälsar kunde överleva. Pälshandeln satte fart på Rysslands ekonomi och skapade rikedomar som användes till fortsatt erövring.
Pälsar användes som betalning i Sibirien in på 1800-talet. De allra bästa pälsarna byttes mot det antal silvertackor som kunde svepas in i dem.
Sibiriens urbefolkning fick betala dyrt för den ryska erövringen. Eftersom tsaren krävde många pälsar i skatt och eftersom det inte bodde så många människor i Sibirien, måste varje familj fånga många djur årligen.
