Det vita på kartan visar områden som någon gång under de senaste två miljoner åren varit täckta av is.
Flera gånger under jordens historia har det varit istid. Det började alltid med att klimatet blev kallare. Då smälte inte snön överallt på somrarna utan låg kvar och bildade glaciärer.
Glaciärer är tjocka istäcken som ligger kvar året om. Sådana finns fortfarande, till exempel i de svenska fjällen. De kallas också för jöklar.
Europas största glaciär ligger på Island och heter Vatnajökull.
De flesta glaciärerna ligger på norra halvklotet.
Den senaste istiden började för 110 000 år sedan. Klimatet blev allt kallare och glaciärerna växte varje år tills de bildade ett sammanhängande istäcke.
Isen hade sin största utbredning för 22 000 år sedan. Då täckte den stora delar av norra halvklotet. Hela Skandinavien låg under isen som sträckte sig ända ner i Tyskland.
Eiffeltornet är 324 meter högt. Isen var mer än tio gånger så tjock!
Isen var 3-4 kilometer tjock och otroligt tung. Den tryckte ner den mjuka jordskorpan med en fruktansvärd kraft. Som mest sjönk landet ungefär 1 000 meter vid Norrlandskusten. Isen formade det landskap som vi nu lever i - tusentals år senare. Bergen slipades ner av den stora istyngden. Klippor, stenar och grus frös fast i isen. Djur och växter försvann.
Så ändrades klimatet igen och isen började smälta. För 10 000 år sedan var större delen av Sverige fritt från is, men isen hade lämnat många spår. De syns fortfarande överallt i landskapet. Sjöarna i Sverige skapades av isen när stora sprickor och gropar fylldes med vatten.
Smältvattnet bildade forsande älvar under isen. Vattnet drog med sig mängder av stenar och grus. När isen försvann och vattnet slutade forsa blev stenarna och gruset liggande i långa åsar, rullstensåsar. Uppe på rullstensåsarna blev det med tiden naturligt att bygga de första vägarna.
Flyttblock är väldiga stenar som satt fastfrusna i isen. När isen smälte började den även att röra sig. Den förde då med sig allt som var fastfruset i isen. När isen till slut smälte helt och hållet blev de stora stenblocken liggande på marken. Till en början låg de förstås på bottnen av allt smältvatten, senare på fast mark.
Förr i tiden kallades flyttblocken för jättekast. Folk sa att ilskna jättar hade kastat prick på kyrkor med dem, men missat.
På många ställen kan man se isräfflor i berget. De fastfrusna stenarna repade berget när isen rörde sig. Samma saker händer i glaciärerna idag. På räfflorna kan man se i vilken riktning isen rörde sig.
När isen hade smält låg stora delar av Sverige under vatten. De områdena har blivit Sveriges bästa jordbruksmarker. Vattnet var fullt med slam från isvattnet. När vattnet sjönk undan, blev slammet kvar på marken. Det blev bördig lerjord. (Bördig betyder att jorden är bra för växter.)
När isen var borta återvände växter och djur.
När klimatet blev varmare i slutet av stenåldern växte stora skogar upp. Då lärde sig människor att bruka jorden och blev bofasta. De slog sig ner vid älvmynningar, sjöar och kuster. Där kunde de fiska. På vattnet kunde de resa och frakta saker.
Landet har inte slutat att höja sig ur havet. I norra Sverige fortsätter det ännu med knappt en meter på 100 år. Kusten i Ångermanland har höjt sig 285 meter sedan istiden! En bergstopp som är 280 meter hög idag, låg fem meter under havets yta när isen just hade smält. I södra Sverige har landhöjningen upphört.
LÄS MER: Istider
LÄS MER: Jordens istider
LÄS MER: Människans förhistoria och stenåldern
LÄS MER: Jordens historia hoptryckt till ett dygn
LÄS MER: Sverige under forntiden, del 1: Stenåldern
LÄS MER: Sveriges natur och klimat (artikelserie)
Frågor till texten:
Text: Kalle Güettler (f.d. lärare, nu författare av läromedel, facklitteratur och ungdomsböcker) och Kristina Güettler (läromedelsförfattare och SO-lärare i bl.a. geografi)
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i läromedlet "Mellan himmel och jord", (geografibok för åk 4-9), tidigare utgiven av Studentlitteratur AB.
Människorna i Sverige började odla och skörda för cirka 6 000 år sedan. Från andra länder kom...
Ungefär 70 procent av jordklotets yta täcks av hav. Haven hänger ihop med varandra men är ändå...
I Sverige kallas de stora floderna för älvar. De börjar som små bäckar som rinner samman och blir...
Människor har alltid bott i närheten av vatten, vid sjöar, älvar och hav. Några av de öar som...
Sverige är ett land som är rikt på sjöar. Det finns ungefär 100 000 sjöar i Sverige, stora och små...
Mer än halva Sverige är täckt av skog. Så har det inte alltid varit. Under långa perioder har...
Geografi med fokus på Sverige. Här hittar du texter och faktamaterial som behandlar Sveriges geografi ur olika...
Människans allra tidigaste historia. Stenåldern brukar delas in i två perioder: äldre stenåldern (ca 40 000-10 000 f.Kr...
Om skillnaden mellan väder och klimat, jordens klimatzoner, olika naturliga faktorer som påverkar klimatet samt...
Jordens inre och yttre krafter omformar hela tiden jordens yta. De inre krafterna utgörs främst av vulkaner och...
Istider är geologiska perioder i jordens historia då stora delar av kontinenternas yta varit täckta...
Klimatet förändras ständigt. Vissa perioder är kallare, såsom istider, medan andra är varmare. Så...
Omkring tio procent av jordens yta täcks av glaciärer. Närmare 75 procent av världens...
I veckans avsnitt går Mattias Axelsson (gymnasielärare) igenom skillnaden mellan kontinenter och världsdelar.
I veckans avsnitt, som görs i samarbete med Naturskyddsföreningen, intervjuar Mattias Axelsson (gymnasielärare) klimatforskaren Kjell Vowles (forskare på Chalmers) om vilka argument som används för att förneka mänsklig påverkan på klimatet.
I veckans avsnitt, som görs i samarbete med Naturskyddsföreningen, pratar Mattias Axelsson om Parisavtalet.
Mattias och Julia fortsätter Norden-specialen och pratar om Sveriges geografi.
Julia, Mattias och Kristoffer börjar en Norden-special med att gå igenom det viktigaste i Nordens geografi och politik och en del om nordiska samarbeten.
