Mer än halva Sverige är täckt av skog. Så har det inte alltid varit. Under långa perioder har skogen täckt hela landet, och under andra tider har det funnits mindre skog.
Skogen är Sveriges mest dominerande naturtyp och skog i olika former täcker närmare 70 procent av landarealen.
Skogen genom tiderna
För 12 000 år sedan täckte inlandsisen fortfarande stora delar av vårt land. I de södra delarna, där isen hade smält, fanns ännu ingen skog.
För 9 000 år sedan fanns det bara rester kvar av isen. Då växte det blandskog av tall och björk i norra Sverige. I söder fanns lövskog. Granar fanns inte alls.
För ungefär 5 000 år sedan grodde det första granfröet i Sverige. Det tog sedan över 2 000 år för granen att sprida sig över hela landet.
ANNONS
Hur skogen användes förr
Människor i Sverige har alltid använt skogen. För att värma hus och för att laga mat behövdes ved att elda med. Till hus, båtar, möbler och redskap behövdes trä. För att få fram tjära, som man använde som träskydd för båtar, värmde man sönderhuggna tallstubbar.
Skogen har också varit viktig för att framställa järn. För att bryta järnmalm ur berget började man på 1500-talet att värma berget med stora vedbrasor. När berget sedan kyldes sprack det. I flera hundra år gjorde man så för att få loss järnmalmen, och det gick åt enorma mängder skog till detta.
För att smälta järnmalm så att man fick fram järn, eldade man i masugnarna med träkol. Träkolet framställde man i kolmilor.
Urskog
När skogen får växa som den vill kallas den urskog. Grönskan blir tät med en blandning av gamla och unga träd, döda träd och små plantor.
Det finns inte så mycket urskog kvar i Sverige. För att bevara urskogen skyddas vissa skogsområden. Framförallt i norra Sverige finns skogsreservat. Där får växter och djur leva i fred.
ANNONS
ANNONS
Kulturskog
Den skog som används av människan kallas kulturskog. Man hugger ner träd och planterar nya. Träden används till bränsle, virke och papper. Större delen av den svenska skogen är kulturskog.
1. Barrskog Den svenska barrskogen är en del av ett område som kallas norra barrskogsbältet (taigan). Det sträcker sig över många länder på norra delen av jorden, till exempel Ryssland, Sverige och Kanada.
Barrskogen består mest av gran och tall, men lövträd som björk och asp förekommer också.
2. Blandskog I Götaland och Svealand finns skogar där gran och tall växer blandat med björk och asp. Andra lövträd förekommer också, till exempel ek, lönn och alm.
3. Lövskog I södra Sverige växer skogar av lövträd med bland annat bok, alm, ask och lönn.
När man talar om lövskog brukar man syfta på skog som fäller sina löv och är kal om vintern
4. Fjällbjörkskog I fjälltrakterna mellan barrskogarna och fjällen växer stora områden med fjällbjörkskog.
ANNONS
Vi använder skogen
Skogen är en viktig naturtillgång i Sverige. Den är en förnyelsebar råvara. Det betyder att den bildas på nytt efter en tid när man har använt den.
Avverkning: Att fälla träd kallas för att avverka. Förr gjorde man kalhyggen när man avverkade. Då sågade man ner precis allt på stora ytor. Nu försöker man avverka så att växter, djur och natur kan leva vidare. Kalhyggen är förbjudna. Den som avverkar måste lämna fröträd och gamla döda träd åt hackspettar och insekter.
Sågverk: I sågverken sågas stockarna till bräder i olika storlekar. Kantbitar och smalare delar av trädstammen huggs till träflis som används till pappersmassa. Sågspånet blandas med lim och pressas till spånplattor som man sedan använder till husbyggen och möbeltillverkning.
De första sågverken i Sverige låg vid forsar eftersom sågarna drevs med vattenhjul. Mot slutet av 1800-talet kunde sågarna drivas med ångmaskiner. Då flyttade sågverken till hamnstäder, framför allt vid Norrlandskusten. Dit kom stockarna flytande på de stora älvarna.
Idag drivs maskinerna med elektricitet, och stockar och färdiga trävaror körs på lastbilar.
Träindustrier: I Sverige tillverkas mycket av trä. I länder som inte har så mycket skog, byggs hus av sten och tegel. Möbler kan tillverkas av plast, men många köper ändå gärna trävaror från till exempel Sverige.
ANNONS
Papperstillverkning: I Sverige är papper billigt eftersom det finns gott om både träd och industrier som tillverkar papper. Där kan man även återvinna förbrukat papper och göra tidningspapper av det. Då sparar man mycket skog.
Bränsle: Trä används fortfarande som bränsle för att värma hus. Man kan elda med ved, flis eller pellets. Pellets tillverkas av trädrester från sågverken. Trä är en förnyelsebar energikälla.
Trädrekord - äldst och störst
I Sverige blir inte träden så höga och stora som i länder där det är varmare. Svenska träd kan ändå bli ganska gamla om de inte huggs ner. Så här gamla kan några svenska träd bli:
Det träd som sägs vara världens största träd är ett mammutträd i Kalifornien i USA. Det är ett slags jättetall som är 83 meter hög. Om man mäter runt trädet är det 31 meter runt om (omkrets). Tvärs igenom trädet är det 11 meter (diameter). Trädet kallas för "General Sherman".
I Kalifornien växer också det allra äldsta träd som man känner till. Det är en gammal tall som är 4 700 år.
I länderna i södra Europa, t.ex. i Italien, Spanien och Grekland, växer många olivträd. De växer mycket långsamt och kan bli 2 000 år gamla. Det finns ett uttryck som säger att man planterar inte ett olivträd åt sig själv, man planterar det inte heller till sitt barn, man planterar det till sitt barnbarn.
ANNONS
ANNONS
Dendrokronologi
Med hjälp av trädens årsringar kan föremål, byggnader och andra konstruktioner av trä tidsbestämmas. Detta kallas dendrokronologi (dendro är grekiska och betyder träd).
I Sveriges tempererade klimat växer träden nästan bara under våren och försommaren. De ljusa ringarna visar tillväxten och de mörka, smalare ringarna bildas när tillväxten avstannar under sensommaren och hösten. En följd av år ger ett variationsrikt och karaktäristiskt mönster av smala och breda årsringar som är unikt för just den perioden. Mönstret blir ungefär detsamma på träd inom ett och samma klimatområde eftersom vädret påverkat alla träd där på likartat sätt.
Först upprättas en årsringskronologi. Med början i levande träd jämförs träprovers årsringar med varandra. Det gäller att hitta de ställen där årsringskurvorna stämmer överens. Med hjälp av allt äldre prover kan man skapa serier som sträcker sig långt bakåt i tiden.
Varje landskap i Sverige har separata årsringsserier av varierande längd. Den längsta finns för tall i Lappland. Den sträcker sig bakåt i tid till 5500 f.Kr. Östergötlands serie sträcker sig till 800 e.Kr. I Europa är de längsta serierna 10 400 år.
Alla träd lämpar sig inte att göra kronologier av. Som tur är för oss i Norden går det mycket bra att upprätta serier av ek, tall och gran som är de träd som flitigast använts som virke i de nordiska länderna.
Om man vill tidsbestämma till exempel ett skepp börjar man med att ta ett träprov från skeppets virke. Sedan försöker man ta reda på varifrån virket kommer. När man vet det jämförs provets årsringar med den kronologi som finns för det träslaget på den platsen. Ofta kan man säga exakt vilket år trädet som skeppet är byggt av fälldes.
Tips till läraren: Dendrokronologi kan vara ganska krångligt att förklara för eleverna men att visa årsringar för att se trädets ålder är alltid en början.
Ungefär hur länge sedan är det som granen kom till Sverige?
Varför gick det åt så mycket ved förr när man skulle framställa järn?
Vad är det för skillnad på urskog och kulturskog?
Vilka fyra slags typer av skog finns i Sverige?
Vad menas med att skogen är en förnyelsebar råvara?
Vad gör en skördare i skogen?
Vad var det som gjorde att det blev möjligt att flytta sågverken till Norrlandskustens hamnstäder?
Hur kom stockarna dit?
Vad är flis?
Vilka tre former av trä kan man ha som bränsle för att värma hus?
Vad menas med dendrokronologi och vad används det till?
Fundera på:
Tänk om en ek som är 1 000 år kunde berätta något av vad den sett under sitt långa liv. Fundera på var den växer och skriv något som den kan ha sett.
Text: Kalle Güettler (f.d. lärare, nu författare av läromedel, facklitteratur och ungdomsböcker) och Kristina Güettler (läromedelsförfattare och SO-lärare i bl.a. geografi) Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i läromedlet "Mellan himmel och jord", (geografibok för åk 4-9), tidigare utgiven av Studentlitteratur AB.
I veckans avsnitt, som görs på uppdrag av Naturskyddsföreningen i samarbete med SO-rummet pratar vi med Erik Hansson (naturjournalist) om biologisk mångfald och biologiska mångfaldens dag som infaller 22 maj.
Julia, Mattias och Kristoffer börjar en Norden-special med att gå igenom det viktigaste i Nordens geografi och politik och en del om nordiska samarbeten.