Islamisk medeltida teknik

Stora delar av den mekaniska kunnigheten överlevde de närmaste seklerna efter det romarrikets sammanbrott. De stora katedralerna och de komplicerade astronomiska uren hade inte kunnat byggas utan en omfattande teknisk kunnighet som ärvts från antiken. Men en fullständig kartläggning av våra "tekniska rötter" måste också ta med vad som hände i den islamiska världen. Där överlevde en stor del av den antika tekniken, men där gjordes också viktiga nykonstruktioner.
M
Astrolabium

Astrolabium var ett astronomiskt mätinstrument. Det var gjort i brons eller mässing och bestod av två vridbara plattor, den undre markerande horisonten och den övre stjärnhimlen. Man kunde avläsa himlakroppars läge i förhållande till horisonten vid en viss tidpunkt. Astrolabierna användes mycket i den islamiska världen.

Att stora delar av det romerska Medelhavsväldet blev islamiskt betydde ju inte att alla delar av det dagliga livet förändrades. Liksom förr krävde städerna ständig tillförsel av mat, kläder och bränsle. I de torra områdena krävdes kraft för bevattningsanläggningar och kvarnar. Städerna spelade i den islamiska världen en minst lika stor roll som i tidigare europeiska kulturer, och därför ökade behovet av tekniska nykonstruktioner.

Flodkvarnar

I övre Mesopotamien, en del av det som förr kallades "den bördiga halvmånen", producerades spannmålen för Bagdad och de andra städerna ner mot havet. Längs Eufrat och Tigris fanns stora skeppskvarnar av teak och järn som försåg städerna med 10 ton mjöl varje dygn.

ANNONS

En svaghet med dessa kvarnar var att vattenhjulen måste ligga vid flodstranden. Vid lågvatten stannade alltihop. I de stora städerna var det livsviktigt att kvarnarna hölls i gång. Utan bröd blev det lätt hungerupplopp. Det problemet löstes genom att man antingen satte vattenhjulen mellan bropelare, där strömhastigheten blev större, eller förankrade s.k. skeppskvarnar mitt i strömmen (på skeppens sidor satt underfallshjul som drev kvarnstenar inne i fartygen). Under den senare delen av medeltiden hade den här idén spritt sig, och skeppskvarnar blev en vanlig syn även i Europas floder.

Väderkvarnar

I de vattenfattiga områdena krävdes andra kraftkällor. Förmodligen var det i västra Afghanistan på 600-talet som de första väderkvarnarna uppfanns. I ett undre rum fanns rotorblad och i ett övre kvarnstenarna. Den här konstruktionen var litet annorlunda än den som senare blev vanlig i Europa.

De afghanska kvarnarna hade en vertikal axel, som drevs runt av fyra-fem segel av skinn eller väv. En konstruktionsfiness var de koniska inblåsningshålen. När vinden pressades genom den avsmalnande öppningen, ökade hastigheten och därmed kraften i trycket mot seglen.

Eftersom de afghanska väderkvarnarna är de äldsta vi känner till skulle man kunna tro att européerna fått idén till sina därifrån, men så enkelt är det inte. Vi vet helt enkelt inte om och hur kunskapen fördes över i det här fallet. Det finns inga "mellanformer" mellan de skilda typerna. I de europeiska kvarnarna går en horisontell axel från vingarna in till kvarnstenarna. Skillnaden kan bero på att de europeiska kvarnarna byggdes av trä, en vara som var mycket dyr i Asiens skogfattiga områden. Det kan också vara så att man på varsitt håll kom på skilda tekniska lösningar på ett kraftöverföringsproblem.

Tidvattenkvarnar

Om ursprunget till Europas väderkvarnar är oklart, är vi på säkrare mark när det gäller ett annat kraftutnyttjande - tidvattenkraftverk. I hamnstaden Basra fanns redan på 800-talet anordningar där vattenhjul drevs av tidvattenströmmarna. Först någon gång mellan 1067 och 1082 vet vi att biskopen i Bayeux (i Normandie i Frankrike) lät bygga en tidvattenkvarn i Dover, vilket framgår av hans räkenskaper.

Fanns det andra tidvattenkvarnar i kanalområdet vid den här tiden? Här finns ju Europas starkaste tidvatten, och det skulle vara märkligt om man inte försökt utnyttja det som man gjorde med vanliga vattenfall. Problemet är att eventuella vattenhjul gjordes av trä, och trä förstörs som bekant snabbt i saltvattnet. Nyligen har man emellertid på södra Irland funnit rester av ett tidvattenverk. Med C 14-metoden har det daterats till 600-talet. 

Det här exemplet visar att man bör vara försiktig med att säga att den eller den var först med något. Det enda vi vet är att konstruktionen uppenbarligen fanns i bruk under seklerna närmast före år 1000.

ANNONS

Vevaxlar och sugpumpar

Även fintekniskt skedde viktigt nyskapande i främre Asien. Här finner vi bland annat de första kända exemplen på vevaxlar och sugpumpar. Det är konstruktioner som är självklara och nödvändiga detaljer i många maskiner och motorer.

Tyvärr finns få texter om den islamiska världens teknologi bevarade, men i en av dem beskrivs flera intressanta konstruktions- och formgivningsdetaljer: laminering av trä för att förhindra skevning när träet torkade, hjulbalansering, metallgjutning i sandfyllda formar, finmalt pulver för att täta runt kolvar.

LÄS MER: Medeltidens muslimska värld

LÄS MER: Medeltida vetenskap och teknik

LÄS MER: Uppfinningar och teknisk utveckling under senmedeltiden

LÄS MER: Vattenkvarnar och vattenhjul

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Nämn några viktiga tekniska framsteg som skedde i den islamiska världen.
     
  2. Hur löste man problemet med låga vattennivåer för flodkvarnarna?
     
  3. Hur skilde sig de afghanska väderkvarnarna från de europeiska?
     
  4. Vad är en tidvattenkvarn och varför är det svårt eller omöjligt att bestämma var de användes först?
     


FÖRFATTARE

Text: Jan-Olof Fallström, bokrecensent och läromedelsförfattare

 

Senast uppdaterad: 3 juni 2024
Publicerad: 28 maj 2024

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

SO-rummet bok
S
Examination i skrivsal

Songdynastin (960-1279)

Song blev en dynamisk period: filosofiskt, kulturellt, ekonomiskt och tekniskt. Kina blev nästan...

M
Forntida glasblåsare

Glasets historia

Vilka material av alla som människan framställer och bearbetar har betytt mest för oss? Utan tvekan...

M
Ugn

Afrikas järn

I Afrika fanns för länge sedan en livlig handel med bland annat järn. Järnet från Afrika ansågs...

M
Munk som skriver

Böckernas utveckling under medeltiden

Som en följd av kristendomens seger i Europa grundades en rad kloster runtom i Europa. Från 700-...

SO-rummet bok
M

Vattenkvarnar och vattenhjul

Vattenhjulet drivs runt av strömmande vatten. Genom att sätta en axel på hjulet kan den roterande...

SO-rummet bok
M

Vatten och avlopp i medeltidens städer

År 476 e.Kr stormade goterna Västrom och den siste romerske kejsaren avsattes. Livet i Rom och...

ANNONS

Ämneskategorier

Hi

Medeltida vetenskap, teknik och kommunikationer

Vetenskaplig och teknisk utveckling och om att resa på medeltiden (500-1500).

Hi

Medeltidens muslimska värld

I samband med islams uppkomst på 600-talet växte en ny kultur fram i Mellanöstern under medeltiden.

Relaterade taggar

Hi
vetenskapspersoner

Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria

Se dig omkring ett ögonblick! Allt du ser omkring dig är resultatet av uppfinningar och...

Hi
Vindkraftverk

Vindkraft

I Persien utnyttjades vindkraft som energikälla till kvarnar redan på 600-talet e.Kr. I Europa togs...

Hi
Vattenhjul

Vattenkraft

Vattenkraft är förnybar energi. Det innebär att man fångar energin som finns i strömmande vatten....

Hi
Bild saknas

Uppfinningar

Människan har uppfunnit nya grejer i alla tider. Vissa historiker anser t.o.m. att det framförallt...

Hi
Forntida stridsvagn

Teknikhistoria

Mycket av människans tidiga teknik har gått ut på att göra det lättare att flytta föremål. Det kan...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
L

Olympiska spelens historia

av: Mattias Axelsson
2022-02-09

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare) om de olympiska spelens (OS) historia.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Muhammed och Jesus - likheter och skillnader

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-03-30

Mattias, Julia och Mattias pratar om centralgestalterna i de två största världsreligionerna - Muhammed och Jesus. Vilka likheter och skillnader finns?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Skillnaden mellan sunniislam och shiaislam

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2015-10-28

Mattias, Kristoffer och Julia försöker reda ut skillnaden mellan sunnimuslimer och shiamuslimer. Vi går tillbaka till splittringen efter profeten Muhammeds död. Vi pratar också om de båda riktningarnas betydelse för världspolitiken idag (t.ex. i Syrienkonflikten).

+ Lyssna