Lätta fakta om Sveriges jordbruksbygd och jordbruk
Människorna i Sverige började odla och skörda för cirka 6 000 år sedan. Från andra länder kom människor som hade med sig tama djur som getter och kor. Vildsvin fångades och tämjdes. När människorna blev jordbrukare förändrade de naturen. Skogar höggs ner för att bli åkrar och betesmark, och landskapet blev mer öppet. Ett landskap som skapats av jordbrukande bönder kallas ett kulturlandskap.
De flesta jordbruk är familjeföretag där familjen själv gör jobbet på gården, samtidigt som en eller flera i familjen också jobbar med annat. Allra flest bönder och personer som jobbar inom jordbruket finns i Västra Götaland och Skåne.
Bönder förr och nu
Länge var nästan alla svenskar bönder. Från gården fick man allt man behövde. Säden blev till mjöl. Kor, grisar och höns gav mjölk, kött och ägg.
För hundra år sedan behövdes många människor för att hinna med allt arbete som fanns på bondgården. Bonden, bondhustrun och deras barn arbetade alla på gården. Där kunde också finnas pigor och drängar. Plogar och andra jordbruksredskap drogs av starka arbetshästar. När det var dags för skörd kunde flera gårdar hjälpa varandra.
Idag är det inte alls så många som arbetar som bönder. Bonden har flera maskiner till hjälp i sitt arbete. Jordbruksredskapen dras av traktorer. Åkrarna kan vara stora och mjölkkorna fler. Arbetet hinns ändå med. Det som bondgården producerar säljs vidare till bland annat kvarnar och slakterier.
ANNONS
Vad växer på åkrarna?
Det bönderna odlar på åkrarna kallas grödor. Vad för slags jord det är på åkern spelar roll för vad man odlar. En del grödor vill ha lerjord, andra växer bättre i sandiga jordar. Klimatet spelar också roll. Vissa grödor trivs bäst i Skåne, medan andra går bra att odla längre norrut.
Vanliga grödor i Sverige är potatis, raps och olika sädesslag. Bönderna odlar också vallväxter, till exempel klöver och timotej som blir mat åt djuren. Djurmaten kallas foder.
Sveriges åkermark. Den bästa åkermarken i Sverige finns där landet tidigare varit havsbotten. Där är marken täckt av bördiga lerjordar. I Västergötland, Östergötland och Skåne finns Sveriges viktigaste jordbruksområden.
De sädesslag som odlas i Sverige är vete, råg, korn och havre. På senare år har man också börjat odla rågvete.
Vete har odlats över hela världen i tusentals år. Det är det vanligaste sädesslaget i Sverige. I en kvarn mals vetekornen till mjöl som används till bland annat bröd och pasta.
Råg har inte odlats lika länge som vete. Rågmjöl används mest till att baka bröd av, till exempel knäckebröd. Rågen växer högt och kan bli över en meter.
Rågvete är en korsning mellan råg och vete. Det används mest som foder till djur.
Korn odlas mest för att bli foder åt djur, men en del av säden blir korngryn och mjöl. Korn används också när man tillverkar öl. Korn tål att odlas långt norrut i Sverige.
Havre kan också odlas i norra Sverige. Havre används mest som foder till djuren. Hästar tycker mycket om havre. En del havre blir gryn eller mjöl.
Potatis har odlats i bara drygt tvåhundra år. Den är mycket viktig som mat för människor och djur.
Raps blommar klargult på åkrarna i början av sommaren. Rapsfröna är oljerika. Av dem gör man margarin och rapsolja. Oljan kan användas till mycket annat också. Smink och tvålar innehåller ofta rapsolja. Rapsolja kan även användas som råvara till miljödiesel.
ANNONS
Gödsel och bekämpningsmedel
Bonden gödslar åkern för att det som odlas ska växa bättre. Naturgödsel är bajs från kor, hästar och grisar. Konstgödsel görs i fabriker och ser ut som små korn som sprids på åkrarna. För mycket gödsel kan ställa till problem om det läcker ut i åar, sjöar och hav.
Miljön påverkas också av bekämpningsmedel som används för att minska mängden ogräs och skadedjur på åkern. De innehåller gifter som kan spridas utanför åkern. Det finns lagar som talar om hur mycket bekämpningsmedel och gödsel man får använda.
En del bönder odlar ekologiskt. De använder inte konstgödsel eller bekämpningsmedel.
Många bönder specialiserar sig. Det betyder att de antingen föder upp djur eller odlar säd. På bondgårdar där man har djur är det vanligt att man har mest av en sorts djur, till exempel
kor eller grisar. Djur som människan föder upp för att använda till sin egen nytta (eller glädje) kallas för husdjur.
Det finns bestämmelser för hur djuren på en gård ska bo och hur de ska skötas. Djuren ska må bra, de ska få den mat de behöver och ladugårdarna ska vara rena och välskötta.
Grisar
Grisar kallas också svin. De föds upp i svinstallar. Många grisar får gå fritt inomhus för att de ska må bra. När de är ungefär sex månader slaktas de. Från grisen får vi bland annat skinka, fläskkotletter och bacon. Grisens skinn blir svinläder.
Höns
Höns ger både kött och ägg. Höns som föds upp för äggens skull kallas värphöns. En värphöna kan värpa ett ägg om dagen. Nu för tiden får många höns gå fritt omkring i hönseriet.
Höns som ska slaktas blir aldrig vuxna. Kycklingarna slaktas efter cirka fem veckor.
Dun och fjädrar från höns används till stoppning i kuddar och täcken.
Kor
Kor ger både mjölk och kött. För att en ko ska ge mjölk måste den ha fått en kalv. Man kan mjölka kon i ungefär tio månader efter kalvningen. Sedan måste kon få en ny kalv för att ge mjölk igen.
En bra mjölkko ger cirka 30 liter mjölk om dagen. Korna mjölkas av maskiner och mjölken samlas i en tank där den kyls. En mjölkbil hämtar sedan mjölken och kör den till ett mejeri.
En del kor kallas köttkor och mjölkas inte. Köttkor och tjurar får gå ute en stor del av året. När de vuxit sig stora slaktas de och blir mat till oss människor. Skinnet blir läder som kan användas till jackor, väskor och skor.
Får
Får kan gå ute större delen av året och beta på magrare marker än kor. Av fåren får vi kött, ull och skinn.
Fåren klipps och ullen spinns till garn som man kan sticka med eller väva tyg av. Ylletröjor och andra kläder av ylle är varma och sköna. Fårskinnet används till pälsar och fällar.
ANNONS
M Storskifte, enskifte och laga skifte
Människan formar landskapet mer eller mindre var hon än lever. Klimat och olika förutsättningar för odling gör att människan formar en jordbruksbygd på ett visst sätt. Även politiska beslut och lagstiftning kan förändra landskapet oerhört mycket. Få saker har påverkat hur det svenska odlingslandskapet ser ut så mycket som de olika skiftesreformerna under 1700- och 1800-talet.
Under första hälften av 1700-talet började Sveriges befolkning att öka och det blev nödvändigt att försöka höja jordbrukets effektivitet för att få tillräckligt med mat till den växande befolkningen. Nya idéer om markreformer spreds från bl.a. England. Den gamla medeltida jordfördelningen med många tegar (jordstycken) för varje gård gjorde att det var svårt att effektivisera odlingen. I mitten av 1700-talet kom storskiftet som var ett försök att sammanföra en gårds många tegar till större sammanhängande lotter. Storskiftet fick aldrig något större genomslag. Det genomfördes främst i Mälardalen och i Uppland.
Enskiftet stadfästes 1803. Det innebar att man försökte samla en gårds ägor på ett område. Redan tidigare, från 1783, hade en jordägare kunnat begära att få sina ägor utbrutna ur tegsystemet och samlade på ett ställe. Enligt regeln: en bondgård på varje skifte medförde enskiftet att bönderna byggde nya gårdar på sina nya ägor. Enskiftet genomfördes främst i Skåne. Inom 25 år hade över hälften av Skånes byar skiftats.
Storskifte och enskifte praktiserades parallellt i landet och det blev svårt att genomföra något av dem konsekvent. Därför infördes 1827 laga skifte som ersatte de båda andra. Målsättningen var att sammanföra en gårds ägor i så få skiften som möjligt. Stadgan för laga skifte gällde ända fram till 1928 och genomfördes i så gott som hela landet. Bestämmelsen om att bönderna var skyldiga att flytta ut på de nya skiftena fanns kvar. De gamla svenska byarna splittrades och försvann och nya gårdar byggdes.
I några få landsändar blev inte skiftet genomfört och där kan man fortfarande finna byar av den gamla typen. Dalarnas klungbyar och Ölands radbyar är kända exempel.
För ungefär hur länge sedan började människorna i Sverige att odla?
Vad hände då med naturen och landskapet?
Varför behövs det inte så många som arbetar på bondgårdarna nuförtiden?
Förklara ordet grödor.
Vilka grödor är vanliga i Sverige?
Vilket sädesslag är det vanligaste?
Vilka sädesslag blir till stor del mat åt djuren?
Hur länge har potatis odlats i Sverige?
Vad gör man av raps?
Vad använder bonden en plog till?
Varför harvar bonden jorden?
Vad finns det för annat namn för höskörd?
Vad är naturgödsel?
Varför använder bonden bekämpningsmedel?
Vad är skillnaden mellan att odla på "vanligt" sätt och att odla ekologiskt?
Vilka produkter (varor och livsmedel) får man från grisen?
Vad kallas hönor som föds upp för äggens skull?
Vad mer än ägg får vi från höns?
Hur mycket mjölk om dagen ungefär får man från en bra mjölkko?
Vad får vi från fåren?
Text: Kalle Güettler (f.d. lärare, nu författare av läromedel, facklitteratur och ungdomsböcker) och Kristina Güettler (läromedelsförfattare och SO-lärare i bl.a. geografi) Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i läromedlet "Mellan himmel och jord", (geografibok för åk 4-9), tidigare utgiven av Studentlitteratur AB.
Julia, Mattias och Kristoffer börjar en Norden-special med att gå igenom det viktigaste i Nordens geografi och politik och en del om nordiska samarbeten.
