Skiftesreformerna var några svenska jordbruksreformer som genomfördes i omgångar - enskiftet, storskiftet och laga skifte - från slutet av 1700-talet till en bit in på 1800-talet.
Ännu under 1700-talet bodde nästan allt folk i byar där de arbetade inom jordbruket. Byarnas åkerjord var uppdelad i s.k. tegar (jordlotter, markdelar) så att varje gård fick en del av den bästa jorden, en del av den näst bästa, och så vidare. Tegarna låg utspridda runt omkring byarna där gårdarna låg tätt samlade.
Men hemmansklyvningen hade gjort att tegarna blivit allt mindre (med hemmansklyvning menas att familjens jord, i samband med arv, delades upp i mindre och nya självständiga delar). Böndernas åkermark var därmed utspridd på många ställen, ibland på 40-50 olika tegar. Bönderna var därför tvungna att samverka med sina grannar. Alla måste plöja, så och skörda samtidigt - det var i stort sett omöjligt att göra annorlunda än grannarna i byn. Systemet var opraktiskt och ett hinder för utvecklingen av nya jordbruksmetoder.
Skiftesreformerna gick ut på att böndernas många små utspridda jordlotter slogs samman till större enheter för att göra jordbruket effektivare. En följd blev att jordbruket gav större avkastning. Det blev nu också möjligt att odla upp nya jordar, som tidigare legat för långt bort. Under 1800-talet började Sverige till och med att exportera spannmål (främst havre till Storbritannien).
En social följd av skiftesreformerna och omfördelningen av jordbruksmarken blev att bönderna flyttade ut från byarna till sina nya sammanhängande ägor runt omkring på landsbygden.
Samtidigt trängdes många jordlösa och fattiga bort från byarna där de tidigare hade kunnat ta del av byns allmänning (bybornas gemensamma mark). Många av dessa jordlösa hamnade i "backstugor" och "torparstugor" lite varstans på landsbygden. Andra flyttade in till tätorter och städer där det fanns fler möjligheter till annan sysselsättning, bland annat inom den snabbt växande industrin.
Skiftesreformerna förändrade landsbygden i Sverige under 1800-talet och upplöste de tusenåriga byarna, samtidigt som städerna växte och blev fler.
LÄS MER: Livet på landet och i staden 1776-1914
LÄS MER: Rutger Macklean
Litteratur:
Lars Magnusson, Sveriges ekonomiska historia, Tiden Athena, 1996
Carlsson & Rosén, Svensk historia 2, Bonniers, 1980
Susanna Hedenborg, Lars Kvarnström, Det svenska samhället 1720-2006, Studentlitteratur AB, 2006
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red.) och fördjupningen är skriven av Torbjörn Nilsson, professor i historia
Fördjupningen är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
