När fotbolls-VM i Frankrike 1998 skulle lottas drogs bollarna så att de både ärkefienderna USA och Iran hamnade i samma grupp. Redan i samband med lottningen gick det att förstå hur betydelsefull matchen skulle bli för båda lagen. Ordföranden för USA:s fotbollsförbund kallad matchen "the mother of all games".
Inför matchen var det många saker som oroade - bl.a. i vilken ordningen lagen skulle gå ut på planen och hur de skulle stå i förhållande till varandra. Dessutom fanns stor oro att publiken skulle använda det faktum att matchen direktsändes i de flesta av världens länder och göra politiska ställningstaganden via banderoller. Producenten för tv-sändningen hade före matchen fått stränga förhållningsorder om att undvika alla banderoller med någon form av budskap.
Matchen avlöpte utan några incidenter och slutade med seger för Iran (2-1).
4. Västtyskland - Östtyskland (VM 1974)
Efter andra världskriget delades Tyskland upp i en västliga (mer USA-vänlig) och en östlig (Sovjet-kontrollerad) del. Järnridån löpte tvärs igenom det delade Tyskland, men under hela kalla kriget lyckades man undvika en direkt väpnad konfrontation mellan länderna.
Då blev istället idrottsarenorna en skådeplats för den ideologiska kampen mellan två diametralt olika politiska system. Både Östtyskland och Västtyskland la mycket prestige och resurser på att dominera i olika idrotter. Västtysklands seger i VM 1954 (miraklet i Bern) anses av vissa historiker vara en viktig orsak till Västtysklands ekonomiska framgångar under efterkrigstiden eftersom man då kunde börja skaka av sig sitt nazistiska förflutna och enas som land.
År 1974 hölls VM i Västtyskland. Flera av de länder som normalt brukade dominera herrfotbollen (t.ex. Spanien, Frankrike, England och Portugal) lyckades inte kvalificera sig. Det gjorde däremot flera kommunistiska länder (t.ex. Polen, Jugoslavien, Bulgarien och Östtyskland).
Öst- och Västtyskland hamnade i samma grupp och mötte varandra i den sista (och visade det sig betydelselösa) gruppspelsmatchen. Även om båda lagen var kvalificerade för nästa omgång var den politiska prestigen stor och att Östtyskland vann med 1-0 efter ett sent mål av Jürgen Sparwasser kom som en chock inte bara för Västtyskland utan för stora delar av västvärlden. Att lillebror Östtyskland med sitt kommunistiska system var bättre än storebror Västtyskland?
Dock var det Västtyskland som drog det längsta strået i och med att man gick vidare och till slut vann hela turneringen 1974.
3. El Salvador - Honduras (VM-kval 1969)
I Centralamerika är länderna Honduras och El Salvador grannar. El Salvador är extremt tätbefolkad och bristen på odlingsbar mark är stor. Därför hade - under 1950- och 1960-talet - hundratusentals salvadorianer emigrerat till grannlandet Honduras för att trygga sin försörjning.
I Honduras var missnöjet med regimen stor i slutet av 1960-talet, men missnöjet riktades också mot de salvadorianska immigranterna. År 1969 beslutades om en jordreform som fråntog salvadorianerna den mark de brukade och gav den till honduraner.
Migranterna från El Salvador var då tvungna att flytta tillbaka men regeringen i El Salvador ville inte ta emot dem vilket ökade spänningarna mellan länderna än mer.
Samtidigt som oroligheterna mellan länderna trappades upp skulle de mötas i kvalmatcher för att avgöra vilka som skulle spela i VM 1970. Den första matchen i Honduras huvudstad vann hemmalaget med 1-0 efter att de salvadorianska spelarna knappt fått en blund på sitt hotell p.g.a. skrikande hemmafans utanför.
Inför returmötet i El Salvador hämnades salvadorianerna genom att skrika utanför Honduras hotell, kasta in ruttna ägg och döda råttor och slå sönder fönster. När lagen ställde upp inför matchen hissades inte Honduras flagga som brukligt är (den hade bränts upp), istället hissade man en trasa. Matchen vanns av El Salvador med 3-0 och när Honduras supportrar skulle åka hem misshandlades många svårt och två dog. Detta ledde till att gränsen mellan länderna stängdes.
Eftersom lagen vunnit varsin match spelades en direkt avgörande match i Mexiko den 26 juni 1969. El Salvador vann matchen men stämningen var så hysterisk att Honduras bröt de diplomatiska förbindelserna med El Salvador. En knapp månad (14 juli) förklarade El Salvador krig - ett krig som höll på i hundra dagar och som kommit att kallas fotbollskriget.
2. England - Argentina (VM 1986)
Matchen mellan England och Argentina i VM 1986 är mest ihågkommen för de två mål som världens då bäste spelare Diego Maradona gjorde.
Det första gjorde han med handen (“Guds hand”) i en nickduell med Englands målvakt Peter Shilton och det andra (som räknas som ett av de vackraste i VM:s historia) är en soloraid över halv plan där han dribblar bort halva det engelska laget. Rivaliteten på fotbollsplanen mellan Argentina och England har funnits sedan mitten av 1900-talet och matcher länderna emellan räknas av respektive lags fans bland de viktigaste. I VM 1966 (som spelades i England) möttes lagen i en kvartsfinal som i Argentina kallas el robo del siglo (seklets största stöld) eftersom Argentinas lagkapten Antonio Rattín blev utvisad på tveksamma grunder.
Förutom den redan starka rivaliteten på plan ökade spänningen mellan länderna p.g.a. av Falklandskriget 1982. Falklandsöarna ligger utanför den argentinska kusten och har sedan slutet av 1800-talet varit diplomatiskt omdiskuterade. Storbritannien hade de facto kontroll över öarna sedan 1833.
Militärjuntan i Argentina var under stark press i början av 1980-talet delvis p.g.a. dålig ekonomi och ett sätt att ena landet var att hitta en gemensam yttre fiende. År 1982 landsteg femtio argentinska soldater på ön och satte upp en argentinsk flagga. Inget av länderna förklarade officiellt krig men stridigheter pågick i drygt två månader. Storbritannien vann kriget och fortsatte att kontrollera öarna.
När de båda länderna (Storbritannien i form av England) möttes i VM 1986 var det många i Argentina som såg matchen som en möjlighet till revansch. Och genom två historiska (på olika sätt) mål av stjärnan Diego Maradona lyckades man och vann slutligen hela turneringen.
