Strejker förr och idag

Hur fungerar en strejk?

På de flesta arbetsplatser i Sverige finns det kollektivavtal, ett avtal mellan fack och arbetsgivare som reglerar till exempel löner, arbetstider, pensioner, semester och försäkringar. När det finns ett kollektivavtal råder fredsplikt. Då får facken inte strejka och arbetsgivaren måste följa det som står i avtalet.

Det finns två situationer då det är tillåtet att strejka. Den ena är på arbetsplatser som saknar kollektivavtal. Den andra är när avtalstiden på ett kollektivavtal har gått ut och inget nytt har tecknats. Vid dessa situationer har facken enligt lag rätt att ta ut de medlemmar som finns på arbetsplatsen i strejk. Vid en strejk utför de som ingår i strejken inte sina arbetsuppgifter. Om det är en laglig strejk som en fackförening ställt sig bakom så betalar facket oftast ut ekonomisk ersättning till de som deltar i strejken.

Men det är inte alltid facken väljer att strejka. Det beror bland annat på hur många medlemmar de har på arbetsplatsen, om de tror att strejken kommer att hjälpa dem att få igenom sina krav och hur strejken kommer att påverka allmänheten.

Facket måste varna innan de inleder en strejk genom ett så kallat varsel. Både fack och arbetsgivare har rätt till så kallade sympatiåtgärder vid strejk. Arbetsgivaren har rätt till lockout som innebär att de arbetande stängs av från arbetet. Facken har rätt att utsätta företaget för blockad som innebär att man förhindrar att arbete utförs åt ett företag, till exempel att man vägrar leverera varor och tjänster till företaget. Detta har även andra fack rätt att göra för att stödja det fack som strejkar.

Strejkbrytare och vilda strejker

Strejkbrytare betyder någon som utför arbete istället för den som strejkar. Det var vanligt för 100 år sedan, men det är ovanligt idag. Det är dock inte olagligt för ett företag att ta in strejkbrytare. Däremot anses det vara konfliktupptrappade och bryta mot god förhandlingssed.  

Det händer ibland att det uppstår otillåtna strejker, så kallade vilda strejker. Facken ställer sig inte bakom dessa och de som deltar i en otillåten strejk får inte ekonomisk ersättning av sina fackförbund. Till skillnad från vid lagliga strejker kan de som deltar i en vild strejk  bestraffas med böter, utebliven lön och uppsägning.

Sundsvallsstrejken 1879

Sundsvallsstrejken 1879 är en av de första stora strejkerna i Sverige. Arbetarna på ett sågverk strejkade i protest mot dåliga arbetsvillkor och att de redan låga lönerna skulle sänkas. Militär kallades in för att få de strejkande att återgå till arbetet, och de hotades med fängelse och vräkning från de bostäder de hyrde av bolaget. De flesta fick gå tillbaka till sina jobb och acceptera lönesänkningen. Men strejkledarna fick sparken och blev svartlistade av alla sågverksägare.

Mackmyrakonflikten 1906

En konflikt som väckte mycket uppmärksamhet på sin tid är Mackmyrakonflikten som ägde rum på en pappersmassefabrik utanför Gävle 1906. Den inleddes med att ett flertal arbetarfamiljer vräktes från de bostäder de hyrde av fabriken på grund av att de startat en fackförening. Det ledde till stora protester och en sex månader lång strejk som uppmärksammades i hela Sverige. Till slut fick arbetarna tillbaka sina jobb och bostäder. Samma år slöt LO och Svenska Arbetsgivareföreningen den så kallade decemberkompromissen som gav facken föreningsrätt och arbetsgivarna rätt att leda och fördela arbetet.