Privatekonomin rymmer många delar som är viktiga att känna till när man får ansvar för sin egen ekonomi. Ämnet utgör därför ett viktigt inslag i skolans undervisning.
I avsnittet förklaras vad som menas med privatekonomi, hushåll, inkomst, utgifter och skatt. Vi ska också titta lite på sambandet mellan arbete, inkomst och konsumtion.
Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.
Ordet ekonomi betyder hushållning. Privatekonomi handlar därför om att få de resurser man har som individ, familj eller hushåll att räcka till alla utgifter och andra saker som behövs eller ska göras.
I en familj eller ett hushåll finns olika sätt att få pengar. Det vanligaste sättet som ett hushåll får in pengar är genom förvärvsarbete (lönearbete). Det innebär att de vuxna i familjen går till ett jobb och får lön som betalning för arbetet som utförs.
Ungefär en tredjedel av alla i Sverige arbetar i ett stort företag, en tredjedel i ett småföretag och en tredjedel inom den offentliga sektorn.
Utöver lön så kan man också få olika sorters bidrag från samhället, till exempel bostadsbidrag, barnbidrag eller ekonomiskt bistånd (t.ex. socialbidrag) om man inte har arbete eller någon annan inkomst.
Lönerna i Sverige skiljer sig mycket åt. Chefer för stora företag kan ibland tjäna över 100 000 kr i månaden, medan den som jobbar i kassan på en affär ibland bara tjänar strax över 23 000 kr i månaden. Det som avgör hur hög lön någon får för sitt arbete beror oftast på utbildning, erfarenhet, specialkompetens (särskilda kunskaper) och om det är brist på arbetskraft inom yrket.
Alla som lever i ett land betalar skatt. Skatt är en sorts avgift som betalas till kommunen, regionen och staten.
Skatten används av kommunen, regionen och staten till betala gemensamma kostnader som behövs för att samhället ska fungera.
Som löntagare är det viktigt att förstå skillnaden mellan bruttolön och nettolön.
Innan skatten är dragen från lönen kallas det för bruttolön och det är inkomsten före skatt. Men det är inte den lönen som hamnar på löntagarens bankkonto. Det belopp som kommer in på löntagarens bankkonto kallas för nettolön och består av summan som finns kvar efter att arbetsgivaren betalat in skatt på bruttolönen till Skatteverket. Ofta ligger skatten på omkring 30 procent av bruttolönen.
Låt oss visa med ett exempel:
Hanna tjänar 35 000 kr i månaden. Det är alltid bruttolönen som räknas som månadslön. Hon får alltså 35 000 kr i lön av sin arbetsgivare varje månad. Men hon måste också betala skatt på sin bruttolön. Skatten i kommunen där Hanna bor är 30 procent. Arbetsgivaren betalar därför in 11 500 kr av hennes bruttolön till Skatteverket. Hannas nettolön (pengarna hon får insatt på sitt lönekonto efter att skatten är avdragen) blir därmed 24 500 kr.
De pengar en familj har att röra sig med kallas disponibel inkomst och består av de vuxnas sammanlagda nettoinkomst (pengar som finns kvar efter att skatten är borträknad på all inkomst) plus eventuella bidrag som familjen får, det kan exempelvis vara barnbidrag, bostadsbidrag och så vidare.
Alla hushåll har olika utgifter. Vilka typer av utgifter det rör sig om bestäms nästan alltid av hur stora hushållets inkomster är. De hushåll som skaffar sig större utgifter än inkomster blir skuldsatta. Det innebär att hushållet bli skyldig pengar och måste betala av på sin skuld. I värsta fall kan ett hushåll bli så allvarligt skuldsatt att staten (i form av Kronofogdemyndigheten) måste ingripa och reda ut situationen.
Den största delen av hushållets utgifter är oftast boendet. Oavsett om man bor i villa eller hyreslägenhet (hyresrätt) så kostar det mycket pengar. Bor man i hyreslägenhet betalar man till den som äger huset, och bor man i villa så har man oftast lånat pengar av en bank. Dessa pengar måste såklart betalas tillbaka.
Hushåll betalar också för andra saker som behövs för att livet ska fungera. Exempel på sådant är försäkringar, el, vatten, bredband, sophämtning, avgift till förskola och liknande. Dessutom måste man ha mat, kläder och kunna ta sig till och från jobb och skola. Då tillkommer kostnader för antingen bil eller kollektivtrafik. Finns det dessutom barn i hushållet tillkommer ytterligare utgifter för fritidsaktiviteter och annat som unga behöver.
LÄS MER: Samhällsekonomi
LÄS MER: Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö
LÄS MER: Privatekonomi: Inkomst, utgifter och boendeformer
LÄS MER: Arbete och boende
LÄS MER: Konsumtion och konsumentmakt
LÄS MER: Svenska skatteväsendets historia
PODCAST: Att bo i hyresrätt
PODCAST: Att bo i bostadsrätt
PODCAST: Enkla fakta om konsumenträtt
PODCAST: Fakta om skatt i Sverige
PODCAST: Arbetslöshet
PODCAST: Aktier och aktiehandel
Bruttolön: Lönen innan skatten har dragits av. Det är t.ex. alltid bruttolönen som uppges när en person berättar hur mycket hen tjänar i månaden (har i månadslön).
Försäkring: Genom att betala för en försäkring köper man ett ekonomiskt skydd mot en viss risk, t.ex. stöld, brand, olyckor, sjukdom, arbetslöshet, o.s.v. Läs mer >
Förvärvsarbete: Lönearbete, d.v.s. arbete som utförs i utbyte mot en lön.
Inkomst: Pengar som en person får in, vanligtvis genom lönearbete.
Kollektivtrafik: Passagerartrafik som är tillgänglig för alla i samhället och som bekostas av befolkningen med skattepengar. De vanligaste formerna av kollektivtrafik är buss, spårvagn och regionaltåg.
Konsumtion: Förbrukning, användning av varor och tjänster. Konsument = den som förbrukar en vara eller tjänst. Läs mer >
Lön: Ersättning (i regel genom pengar) som betalas för utförande av arbete eller beredskap att utföra arbete (t.ex. jour).
Löntagare: Person som arbetar i utbyte mot en lön.
Nettolön: Lönen efter att skatten dragits av. De pengar som hamnar på lönekontot efter att arbetsgivaren betalat en del av bruttolönen till Skatteverket.
Offentliga sektorn: Verksamheter som bedrivs av staten, regionen eller kommunen. Den offentliga sektorn bekostas av befolkningen med skatter.
Skatt: Alla som tjänar pengar eller konsumerar varor och tjänster måste betala skatt (t.ex. löneskatt och moms) som går till gemensamma kostnader i samhället. Skattepengarna behövs för att samhället ska fungera. I Sverige betalas skatten till kommunen, regionen och staten som bestämmer vad pengarna ska användas till. Vårt samhälle är uppbyggt och styrs med hjälp av skattepengar. I kommunerna byggs och underhålls skolor, badhus, bibliotek och så vidare. Regionerna ser i regel till regionens sjukvård och kollektivtrafik, medan staten ansvarar för en stor del av samhällets sociala trygghetssystem och för alla myndigheter som behövs för att skapa trygghet och ordning för invånarna i landet. En stor del av skattepengarna går därför tillbaka till hushållen i form av löner till alla anställda inom t.ex. offentliga sektorn (statliga tjänstepersoner, poliser, sjuksköterskor, busschaufförer, kommunarbetare, lärare och så vidare).
Ökat ekonomiskt ansvar när man blir äldreNär man flyttar hemifrån är det extra viktigt att ha koll på ekonomin. Kraven ökar och man måste bygga upp en egen ekonomi med eget boende. Så länge den egna privatekonomin är begränsad kräver den måttliga insatser av tid och kunskap. Vi betalar, sparar, lånar pengar och skyddar oss mot olika händelser och olyckor genom att teckna försäkringar. Vi köper till exempel kläder, skor och mat och betalar månadens räkningar via internetbanken. Till privatekonomin hör också det ansvar som följer i rollen som konsument. De lagar som reglerar våra avtal på marknaderna rymmer både rättigheter och skyldigheter. Ämnesområdet för detta kallas konsumenträtt. Därutöver finns också och lagar som reglerar avtal för egna boendet och när man som sambo ska dela hem och bohag med någon annan. Många ungdomar hamnar direkt efter skolan i ett växande ekonomiskt risktagande. Det kan exempelvis röra sig om tillfälliga anställningar och varierande inkomster med tider av arbetslöshet. Andra måste ta lån för sina studier eller för att klara den första egna bostaden. Detta medför risker för den som inte fullt förstår villkoren och kan överblicka konsekvenserna. Inkomster och utgifter behöver därför planeras mer noggrant vid ett sådant tillfälle. Det mesta kostar pengar och det brukar löna sig att jämföra hur mycket något verkligen kostar och när det ska betalas. Det gäller att lägga undan tillräckligt med pengar så att det räcker till att betala alla räkningar. Dessutom kan det vara bra att tidigt ha råd med ett eget sparande som t.ex. kan användas som en ekonomisk buffert vid oförutsedda händelser. I samarbete med Finansinspektionen |
Frågor till texten:
Ta reda på:
Fundera på:
Litteratur:
Klas Eklund, Vår ekonomi - en introduktion till samhällsekonomi, Nordstedts akademiska förlag, 2005
Michael Parkin, Economics. (3. ed.), The Addison-Wesley Series in Economics, Addison-Wesley, 1996
https://publikationer.konsumentverket.se/privatekonomi/koll-pa-pengarna
FÖRFATTARE
Text: Mikael Bruér, SO-lärare, universitetsadjunkt, författare och föreläsare
Webbplats: gothiafortbildning.se
Boken SO-ämnena i blickfånget av Mikael Bruér innehåller konkreta tips på hur du kan utveckla din undervisning. Tillsammans med lektionsförslag och didaktiska reflektioner presenteras en tydlig och nytänkande modell för användningen av Lgr 11 i arbetet med de fyra SO-ämnena.. Med utgångspunkt i författarens eget förhållningssätt till SO-ämnet behandlas historik, styrdokument och bedömning.
SO-ämnena i blickfånget är i första hand inriktad mot lärare på högstadiet, men även lärare på mellanstadiet och gymnasiet kan ha nytta av boken. Den har en tydlig koppling till skolans styrdokument och är skriven för att passa alla som jobbar med SO.
Innehållet är kopplat till grundskolans kursplaner för Samhällskunskap åk 4-6, Hem- och konsumentkunskap åk 7-9, samt till gymnasiets ämnesplaner för Samhällskunskap 1a1 och Samhällskunskap 1b.
Entreprenörskap – en praktisk handbok går igenom vad entreprenörskap handlar om. Den fokuserar på övningar som handlar om kreativitet och idéer, att utveckla en idé, till att arbeta vidare med en process och genomföra ett projekt.
Koll på pengarna är ett magasin med bred information om privatekonomi för undervisning i årskurs 7-9, på gymnasiet, inom vuxenutbildning och SFI.
Samhällskunskap och hem- och konsumentkunskap i åk 7-9 samt hem- och konsumentkunskap och samhällsorienterade ämnen inom särskolan.
Hållbart såklart! är ett kostnadsfritt skolmaterial från Konsumentverket. Målgrupp för materialet är årskurs 7–9 men kan med fördel användas i andra årskurser.
Lektionsbanken är ett kostnadsfritt verktyg från Konsumentverket som riktar sig till lärare i mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet.
Poddar från Sveriges Radio kan användas på en rad olika sätt i undervisningen och med det här skolmaterialet kan du som pedagog på ett enkelt och spännande sätt börja inkludera poddar i din undervisning.
Den här artikeln handlar om hur det ser ut med jämställdheten i Sverige inom områdena politik, arbetsliv, hem och hälsa. Artikeln bygger på aktuell fakta och statistik...
Den här artikeln handlar om hur du kan skapa trygghet och goda arbetsvillkor även om du inte är anställd. Den tar upp vad det kan vara bra att tänka på när du ska ta ett uppdrag, vilka verksamhetsformer som finns och hur du gör för att anställa andra.
Vem bestämmer din lön? Finns det minimilöner i Sverige? Vad är lönediskriminering? Det och mycket mer får du svar på i denna artikel som handlar om löner...
Du kanske någon gång har hört om musiker eller band som ”tar ett gig” på en fest eller tillställning? Ordet ”gig” kommer ursprungligen från musikbranschen. Det beskriver en arbetsform där den som arbetar tar ett jobb - ett gig - i taget, istället för att ha en fast anställning. Under det senaste decenniet har det blivit allt vanligare att man pratar om just gig utan att det har med musik att göra. I takt med att en rad företag utvecklat affärsmodeller som går ut på att anlita folk på uppdragsbasis via digitala plattformar, har det blivit vanligare att prata om gigekonomi och en gigifiering av arbetsmarknaden...
Alla konsumerar vi, mer eller mindre, alla på vårt eget sätt utifrån våra egna tankar och värderingar. Det som skiljer oss åt är hur vi väljer att konsumera. Som konsument är du med och påverkar företagen som styr handeln...
Inkomster och utgifter bildar kärnan i hushållens ekonomi, där arbete bidrar till både lön och sociala förmåner. Skatter delas in i direkta och indirekta, och finansierar våra samhällstjänster och vårt välfärdssystem. När det gäller hur vi bor så varierar boendeformerna från att bo hemma, till att själv äga en villa...
I veckans avsnitt förklarar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) vad inflation är och varför det blir inflation.
I veckans avsnitt pratar gymnasieläraren Mattias Axelsson om aktier, aktiehandel och blankning.
Mattias har besök av en gäst - Daniel Carlenfors från Pennypodden. Tillsammans pratar de om att bo i bostadsrätt. Vad innebär det att bo i bostadsrätt? Vad är det du betalar för? Vad är fördelarna och vad är nackdelarna?
Avsnitt (15:13 min) från UR:s programserie Välkommen till vuxenlivet där du kan lära dig mer om boende. För att kunna satsa på fotbollen väljer Andrés att bo kvar hemma med pappa, trots att de ofta bråkar. Finns det något Andrés kan göra för att relationen ska bli bättre? Gretas studentrum är i en enda röra. Stöket stressar henne och hon vågar inte bjuda hem vänner. Hur får man ordning? Hur får man en lägenhet? Hur mycket kostar det att bo? Och hur gör man för att inte bli lurad om man ska hyra i andra hand?
Om serien Välkommen till vuxenlivet: Vi följer unga vuxna under deras första år efter gymnasiet. Frågorna är många och svåra och det är lätt att känna sig vilsen. Vad ska jag göra om jag söker jobb, men aldrig ens blir kallad på intervju? Är det kört för mig att plugga vidare om jag inte har fullständiga betyg? Hur får jag en egen lägenhet och vad kostar det att bo? Och vad händer om jag köper på avbetalning och inte kan betala räkningen?
Avsnitt (15:10 min) från UR:s programserie Välkommen till vuxenlivet där du kan lära dig studier på högskola/universitet. Helia går på universitetet, men har förlorat sitt CSN. Nu måste hon kombinera heltidsstudier med ett heltidsjobb och är orolig för hur hon ska hinna. Kacper drömmer om att plugga på universitetet. För att få behörighet läser han in gymnasiematten på distans på komvux. Det finns egentligen bara ett problem – han förstår inte matte. Finns det hjälp att få? Hur funkar studielån? Vilka utbildningsformer finns det? Och vad är högskoleprovet?
Om serien Välkommen till vuxenlivet: Vi följer unga vuxna under deras första år efter gymnasiet. Frågorna är många och svåra och det är lätt att känna sig vilsen. Vad ska jag göra om jag söker jobb, men aldrig ens blir kallad på intervju? Är det kört för mig att plugga vidare om jag inte har fullständiga betyg? Hur får jag en egen lägenhet och vad kostar det att bo? Och vad händer om jag köper på avbetalning och inte kan betala räkningen?
Avsnitt (15:03 min) från UR:s programserie Välkommen till vuxenlivet där du kan lära dig mer om att bli vuxen. Victor bor hemma och längtar efter att spara pengar, resa, skaffa lägenhet och bli vuxen. Frågan är bara – hur tar man sig dit? Rebecca har flyttat till en ny stad för att bli självständig. Men det blev svårare än hon trodde. Hon glömmer ofta att både äta och handla – och framför allt känner hon sig ofta ensam. Vuxenfrågorna tränger sig på. Ska man ha ett sparande? Vad är en försäkring och vad har man den till? Vad är skatt och deklaration? Och hur får man nya vänner när man inte längre går i skolan?
Om serien Välkommen till vuxenlivet: Vi följer unga vuxna under deras första år efter gymnasiet. Frågorna är många och svåra och det är lätt att känna sig vilsen. Vad ska jag göra om jag söker jobb, men aldrig ens blir kallad på intervju? Är det kört för mig att plugga vidare om jag inte har fullständiga betyg? Hur får jag en egen lägenhet och vad kostar det att bo? Och vad händer om jag köper på avbetalning och inte kan betala räkningen?
Avsnitt (15:01 min) från UR:s programserie Välkommen till vuxenlivet där du kan lära dig mer om privatekonomi. Casper har tagit sms-lån och sitter med stora skulder som han inte blir av med. Helia har flyttat hemifrån men får inte ekonomin att gå ihop och räkningarna hopar sig. Vad händer om hon inte klarar att betala? Vad är inkasso? Hur funkar ett lån? Och hur gör man en budget?
Om serien Välkommen till vuxenlivet: Vi följer unga vuxna under deras första år efter gymnasiet. Frågorna är många och svåra och det är lätt att känna sig vilsen. Vad ska jag göra om jag söker jobb, men aldrig ens blir kallad på intervju? Är det kört för mig att plugga vidare om jag inte har fullständiga betyg? Hur får jag en egen lägenhet och vad kostar det att bo? Och vad händer om jag köper på avbetalning och inte kan betala räkningen?
Avsnitt (15:13 min) från UR:s programserie Välkommen till vuxenlivet där du kan lära dig mer om arbete. Victor söker jobb men börjar bli stressad. De senaste månaderna har han inte ens fått komma på intervjuer. Kacper skurar toaletter på centralen. Ofta måste han även städa i personalrummet efter sina arbetskamrater. Vad gör man om något inte funkar på jobbet? Vad är facket och vad innebär kollektivavtal? Vad är a-kassa? Vilka anställningsformer finns det? Vad kan Arbetsförmedlingen göra? Och hur hittar man ett jobb man trivs med?
Om serien Välkommen till vuxenlivet: Vi följer unga vuxna under deras första år efter gymnasiet. Frågorna är många och svåra och det är lätt att känna sig vilsen. Vad ska jag göra om jag söker jobb, men aldrig ens blir kallad på intervju? Är det kört för mig att plugga vidare om jag inte har fullständiga betyg? Hur får jag en egen lägenhet och vad kostar det att bo? Och vad händer om jag köper på avbetalning och inte kan betala räkningen?
En kortfattad genomgång (8:12 min) av gymnasieläraren Mattias Axelsson som berättar om hushållsekonomi - hushållens inkomster och utgifter, sparande och lånande.
På Globalis webbplats kan du se diagram med lyckoindex för världens länder. Lycksindexet mäts från en undersökning där invånarna anser att sex utvalda förhållanden som bygger upp under lycka eller glädje i livet. Globalis är ett svenskt/norskt projekt i FN-förbundets regi.
På Försäkringskassans webbplats hittar du fakta och en skolanpassad film (4 min) om sjukförsäkringen. Sjukpenning är en tillfällig ersättning från Försäkringskassan. Den ska ersätta förlorad arbetsinkomst tills du kan börja jobba igen. Om du kan få sjukpenning beror på hur mycket din sjukdom påverkar din förmåga att arbeta. 1955 fick Sverige en allmän sjukförsäkring. I filmen berättar olika personer om hur det fungerade innan sjukförsäkringen infördes och hur systemet fungerar idag.
På Försäkringskassans webbplats hittar du fakta och en skolanpassad film (5 min) om barnbidrag. Barnbidraget infördes 1948. I filmen berättar några föräldrar om hur viktigt barnbidraget var för dem.
På Försäkringskassans webbplats hittar du fakta och skolanpassade filmer (några minuter långa) om socialförsäkringen. Här får du veta vad som ingår i den svenska socialförsäkringen, hur mycket Försäkringskassan betalar ut varje år och vem som betalar för den, samt varför Sverige har en socialförsäkring och hur den fungerar.
På Konsumentverkets webbplats hittar du massor av tips om hur du kan planera din ekonomi och göra en egen budget. I Koll på pengarna finns beräknade kostnader för till exempel mat, kläder, mobiltelefon och hemutrustning.
Läxhjälpsfilm (10:47 min) för mellanstadiet där SO-läraren Viktor Sundelius berättar om arbete och pengar. Här berörs bland annat skatt, inkomster och utgifter, ekonomiska kretsloppet, budget...
Genomgång (10:42 min) där SO-läraren Viktor Forss Katz berättar om skatt. Vad är skatt? Vad används skatter till? Hur påverkar skatter dig? Räkna på din skatt.
Klas Eklund förklarar hur aktiemarknaden fungerar, vanliga ord som används när man pratar om aktier, och vilka typer av fonder som finns. Klippet är producerat av Ekonomifakta som ägs av Svenskt Näringsliv.
Klas Eklund förklarar vad som påverkar räntan för lån till privatpersoner, hur räntan och inflation samspelar och räntans roll i samhällsekonomin. Klippet är producerat av Ekonomifakta som ägs av Svenskt Näringsliv.
Avsnittet fokuserar på privatekonomi, samhällsekonomi, internationell ekonomi och handel. Vi ska också titta närmare på...
Om hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Vi ska också titta på pengars värde,...
Om världsekonomin och internationella handelsrelationer och hur länders och regioners ekonomier hänger samman i en...
Här kan du läsa om hur den svenska arbetsmarknaden har vuxit fram, hur den är utformad samt hur den svenska...
Avsnittet handlar om hur det svenska välfärdssystemet fungerar och om välfärdssamhällets delar och uppbyggnad. Här...
Avsnittet handlar om olika boendeformer och vad de innebär för individen samt sambanden mellan socioekonomisk bakgrund...
Hur produktion, transport och konsumtion av varor och tjänster hänger nära samman med globaliseringen.
Här kan du läsa om de svenska skatteväsendets historia fram till den tidpunkt då vi fick det...
Arbetet har alltid varit centralt för många människor, både som vardagsverksamhet och som livsstil...
Här hittar du material med anknytning till lån och ränta i ett historiskt eller aktuellt perspektiv...
Rättvis handel är en form av etisk handel som går ut på att förbättra villkoren (arbetsmiljö,...
De varorna vi köper produceras ofta i andra länder än Sverige, ofta i låglöneländer där...
Statistik handlar om kalkyler, analyser och presentation av data och information.Resultatet...
Ordet entreprenörskap har sitt ursprung i franskans entreprendre, som betyder att börja något eller...
Konsumenträtt är ett gemensamt namn för de lagar och skyddsregler som är till för att skydda och...