Drömmen om Troja

Paris var yngste son till Trojas kung Priamos. Paris fick i uppdrag att avgöra vem av de tre gudinnorna Hera, Athena och Afrodite som var vackrast. Till den vackraste av dem skulle han ge ett gyllene äpple. Det var ett mycket svårt val och alla de tre gudinnorna ville vinna tävlingen. Hera lovade att göra Paris till Asiens härskare om hon fick äpplet, Athena lovade att göra honom till jordens störste hjälte och Afrodite lovade att han skulle få jordens vackraste kvinna, den sköna Helena, om han valde henne. Paris föll för frestelsen och gav det gyllene äpplet till Afrodite. Med Afrodites hjälp rövade Paris bort den sköna Helena från Sparta i Grekland. Han förde henne till sin stad Troja i nuvarande Turkiet där kung Priamos härskade. Men Helena hade redan en make - kung Menelaos av Sparta. Kungen blev rasande och begärde hjälp från andra grekiska kungar. Tillsammans samlade de en armé som belägrade Troja under tio år.

Bild: Wikimedia Commons

Den trojanska hästen har blivit ett bekant begrepp. Så här tänkte sig den italienska konstnären Tiepolo att det såg ut när trojanerna släpade in den häst som skulle bli Trojas undergång. På natten smyger de grekiska krigarna ut ur hästen, dödar vakterna och öppnar Trojas portar. In strömmar den grekiska hären. Det blir slutet for Troja och för det trojanska kriget.

Så inleds historien om det trojanska kriget, en av de stora sagorna från det antika Grekland. Kriget ska ha utkämpats för mer än tre tusen år sedan. Det slutar med att Troja förstörs.

Iliaden, en historia om det trojanska kriget, är den första stora berättelsen i Europa. Den sägs vara skriven av skalden Homeros ungefär sju hundra år före vår tideräkning. Iliaden utspelar sig under sex veckor av de tio år som belägringen av Troja varade.

Trojas gåta

Ungefär tre tusen år senare föddes Heinrich Schilemann i norra Tyskland. Som barn fick han höra berättelserna om kriget, om Trojas förstörelse och om kung Priamos skatt. Men var Troja låg var det inte längre någon som visste.

Redan som sjuåring bestämde sig Schliemann för att en gång leta rätt på den försvunna staden. Det såg länge ut som om drömmen om Troja skulle förbli en dröm. Schliemann fick sluta skolan tidigt. Han blev handelsbodsbiträde, sjöman och därefter kontorist i Amsterdam.

ANNONS

Schliemann var ett språkgeni. Han började lära sig språk med stor framgång: engelska, franska, holländska, spanska, portugisiska, italienska och ryska. Senare lärde han sig också svenska, polska och grekiska. Äntligen kunde han läsa Homeros på det rätta språket.

Bild: Wikimedia Commons

Schliemann smugglade ut skatten från Turkiet och skänkte den till tyska staten. När den sovjetiska armén intog Berlin i slutet av andra världskriget, tog de ryska soldaterna med sig skatten till Moskva. År 1993 avslöjade en tidning att skatten låg gömd i en museikällare i Moskva, men först 1998 erkände Ryssland att skatten fanns i landet.

Schliemann lyckades också i affärer. Han skapade en stor förmögenhet och blev direktör för den kejserliga statsbanken i Sankt Petersburg i Ryssland. Den tidigare handelsbodsbetjänten blev miljonär och hade råd att förverkliga sin dröm.

Grävningar i Hisarlik

År 1868 reste Schliemann till Grekland för att börja gräva. Troja väntade. Överallt tyckte han sig se Homeros landskap och människor. Schliemann studerade Homeros skrifter och kom fram till att ruinerna av Troja borde ligga inne i en kulle som hette Hisarlik i nuvarande Turkiet.

År 1869 gifte sig Heinrich Schliemann med en ung vacker grekiska. Hon motsvarade helt hans bild av den sköna Helena i Iliaden. Hustrun blev snart lika gripen av arkeologi som sin man.

Året därpå började Schliemann gräva med hjälp av hundra arbetare. Och i kullen Hisarlik fann han Troja. Där fanns, lagrade på varandra, spåren efter nio städer. I det andra och tredje skiktet räknat nerifrån, fann Schliemann spår efter stora bränder. Han ansåg att det måste vara Troja som ju hade förstörts av eld. Där fanns också murar som måste höra till kung Priamos palats.

Kung Priamos skatt?

Det mest dramatiska hände dagen innan grävningarna skulle avslutas: Schliemann upptäckte vad han trodde var kung Priamos skatt. Innan någon fått syn på guldet, lyckades Schliemann få bort arbetarna genom att förklara att det var hans födelsedag. De fick ledigt resten av dagen.

Tydligen hade någon i Priamos familj packat ner skatterna i lådor och burit bort dem, utan att ge sig tid att ta nycklarna ur låsen. På fästningsmuren dödades sedan denna person av en fiende, eller också träffades han av ett kastvapen. Skatten blev liggande och begravdes sedan under ett fyra eller fem meter djupt lager av aska och Sten från det närbelägna kungliga palatset.

LÄS MER: Odysseus irrfärder

LÄS MER: Trojanska kriget - en saga?

LÄS MER: Iliaden

LÄS MER: Antikens Grekland

LÄS MER: Grekiska gudar och hjältar

LÄS MER: Grekisk mytologi och religion

LÄS MER: Grekisk religion och mytologi (artikelserie)

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Vilket diktverk berättar om det trojanska kriget?
Vilken var orsaken till kriget, enligt sagan?
Hur slutade kriget?
Varför var Schliemann säker på att han hittat Troja?

Litteratur:
Chester G. Starr, A history of the ancient World, Oxford University press, 1978
Robert Payne, Guldet från Troja, Natur och kultur, 1960
Paul G Bahn (red.), Arkeologin berättar, Historiska Media, 2003
Erik J. Holmberg, Antiken och äldre medeltiden, Almqvist & Wiksell, 1961

FÖRFATTARE

Text: Lars Hildingson (f.d. historielärare och läromedelsförfattare) och Kaj Hildingson (journalist och läromedelsförfattare)

Senast uppdaterad: 6 november 2024

Publicerad: 25 oktober 2022

Spara som favorit

ANNONS

Liknande filmer och poddradio