Städernas historia

Städernas uppkomst

Det var i Mesopotamien som människan först började driva jordbruk året runt. Från floderna Eufrat och Tigris grävde bönderna kanaler som ledde flodvatten till åkrarna. Därmed gick det att odla året runt, även under de månader då det inte föll något regn. Allteftersom århundradena gick ökade konstbevattningen. Den krävde alltmer planering och organisation för att fungera. För att klara av detta slog sig fler och fler byar ihop och växte efterhand till städer. En av dessa var den sumeriska staden Uruk som kan ha haft 50 000 invånare som mest. Självständiga städer som Uruk, som kontrollerade en del av landsbygden runtomkring, kallas inom historieskrivningen för stadsstater.

Med så många människor krävdes det ännu mer organisation. I sin tur drev kravet på organisation fram nya uppfinningar i städerna. Från Mesopotamien kommer människans första skriftspråk, kilskriften. Här skrevs lagar ned för första gången och här bildades de första imperierna.

Sumerernas välde räknas som den första flodkulturen. Inom några hundra år efter det att sumerernas första städer grundats, för ungefär 5 000 år sedan, hade flodkulturer vid Nilen, Gula floden och Indus skapat städer även i Egypten, Kina och Indien.

Nya grupper i samhället

I städerna behövdes bland annat hantverkare, skrivare, bokhållare, handelsmän och soldater. Städerna ledde alltså till att olika yrkesgrupper växte fram. Det måste också finnas en centralmakt som bestämde var och hur olika uppgifter skulle göras. Så bildades även olika samhällsklasser som arbetare, officerare, tjänstemän, härskare - och präster. I stadsstaterna byggdes tempel till olika gudar. Städerna blev därmed även religiösa centrum.

En av de nya grupper som skapades i städerna var slavarna. Människor som lever som samlare och jägare kan knappast ha några slavar. En grupp som strövar omkring har ju ingen nytta av att ha människor fängslade - tvärtom är de bara till besvär. I en stad kunde ägarna hålla kontroll över slavar och sätta dem i arbete. 

Skatterna

Med de första små staterna kommer också skatterna. Alltså att de styrande kräver de underlydande på en del av deras inkomster. Härskaren kunde till exempel säga att det behövdes skatt för att bygga ett nytt tempel eller skaffa fler soldater. 

Sumerernas välde gick under och nya stormakter som Babylonien, Assyrien och Egypten växte fram. Städerna blev större och större. På 100-talet e.Kr. blev Rom den första stad i världen som hade en miljon invånare. Några hundra år senare bodde lika många människor i Changan, Kinas dåvarande huvudstad. 

Redan de första större städerna i Asien, Europa, Sydamerika och norra Afrika hade vissa gemensamma drag. Det fanns stadsmur, torg, tempel och palats för härskaren och efterhand skolor och läkare.

I städerna utvecklades nya idéer. I Aten och Rom växte det under antiken fram tankar om hur en stat skulle styras och fungera, tankar som har påverkat hela världen i tusentals år.

Stadsmurar för skydd och inkomster

Städerna gav skydd åt befolkningen. Från äldsta tid fram till medeltiden hade nästan varje stad en stadsmur eller ringmur. Bakom den kunde stadsborna och invånarna i byarna runtomkring söka skydd om fiender angrep.

I muren fanns det portar genom vilka livsmedel och handelsvaror fördes in och ut. Städerna var viktiga handelsplatser och tog ofta ut tull på de varor som fördes genom portarna. 

När kanonerna blev bättre på 1600-talet fungerade inte stadsmurarna som skydd längre. Men många murar fick vara kvar för att städerna skulle kunna fortsätta att tjäna pengar på tullar. Efterhand försvann även stadstullarna och därmed de flesta murarna. Men i många städer finns namn som påminner om portarna kvar. I Göteborg finns Kungsportsplatsen. Stockholm har många områden med namn som slutar på  -tull, exempelvis Skanstull. I London finns flera tunnelbanestationer med namn som slutar på -gate. De flesta av dessa stationer ligger där det stått stadsportar sedan romartiden.

Kultur och nöje

Städerna har också i tusentals år lockat med kultur, nöjesliv, restauranger, sex och skådespel. I Bibeln är Babylon en symbol för ondska och förfall. Därför vilar än idag ett skimmer av kriminalitet och förbjudna lockelser över namnet.

Andra forntida städer har inte alls samma glans runt sitt namn. Det är därför en populär TV-serie döptes till Babylon Berlin och inte till exempelvis Uruk Berlin eller Assur Berlin.

Megastäder

Fram till början av 1800-talet bodde inte mer än fem procent av världens befolkning i städerna. När industrialiseringen gjorde alltfler lantarbetare arbetslösa började en inflyttning till städerna (urbanisering) som pågår än idag. 2024 beräknade FN att 200 000 människor flyttar till någon av jordens städer varje dag. Två procent av jordens yta är städer, men över femtio procent av världens befolkning bor där! 

1950 blev New York den första megastaden, en stad med över tio miljoner invånare. 2024 fanns det över fyrtio megastäder i världen. Störst var Japans huvudstad Tokyo med över 37 miljoner invånare. Stadens yta var 8 775 kvadratkilometer - det är nästan två gånger mer än hela Bohuslän.

Handel skapar makt

Handel och makt hänger ihop när det gäller städernas historia. Ju större kontroll över handelsvägarna en stad hade, desto mäktigare blev den. Om kontrollen över handelsvägarna gått förlorad förtvinade städer som tidigare varit mäktiga och andra städer tog deras plats som maktcentrum. När Västrom gick under rasade handeln samman. Då förvandlades den forna världsstaden Rom till en spökstad med omkring 50 000 invånare. Världens ekonomiska tyngdpunkt försköts mot Asien.

Där växte städer fram som inte hade sin like i Europa. Venetianaren Marco Polo tillbringade många år i Kina på 1200-talet. När han kom tillbaka och berättade om de storslagna städerna där blev han inte trodd. Först på 1800-talet skulle europeiska städer på nytt kunna mäta sig med de asiatiska. Då hade den ekonomiska tyngdpunkten långsamt flyttats till Europa igen, sedan sjöfarare som da Gama och Columbus på 1400-talet öppnat nya handelsvägar över haven för européerna. Rikedomar från den handeln samlades bland annat i Storbritannien och skyndade på den industriella revolutionen. Dess tekniska uppfinningar gjorde efterhand det möjligt att bygga större städer och högre byggnader än någonsin tidigare.

Idag är det återigen i Asien de största byggena planeras. År 2023 låg nio av världens tio högsta byggnader i Asien och en i USA. 2024 höll Saudiarabien på att bygga staden The Line. Den skulle bli 17 mil lång, 200 meter bred och ha nio miljoner invånare. De båda yttre släta sidorna skulle täckas med spegelglas. The Line planerades att bli 500 meter hög - mer än dubbelt så hög som Karlatornet i Göteborg som med sina 246 meter var Nordens högsta byggnad 2024. 

LÄS MER: Forntidens och antikens huvudlinjer

LÄS MER: Floderna och de första stora civilisationerna

LÄS MER: De första städerna

LÄS MER: Livet på landet och i staden under medeltiden

LÄS MER: Den medeltida staden

LÄS MER: Vatten och avlopp i medeltidens städer

LÄS MER: Byarnas och städernas uppkomst i medeltidens Sverige

LÄS MER: Livet på landet och i staden 1500-1776

LÄS MER: Livet på landet och i staden 1776-1914

LÄS MER: Vetenskap och teknik 1776-1914

LÄS MER: Migration, urbanisering och städer

LÄS MER: Världens befolkning

PODCAST: Push- och pullfaktorer

Litteratur:
Peter N. Stearns, World History in Brief - Major Patterns of Change and Continuity, Longman, 2001
John P. McKay, A history of world societies, Houghton Mifflin, 2000
Ben Wilson, Metropolis - historien om mänsklighetens största triumf, Natur och kultur, 2021
Åke Holmberg, Vår världs historia, Natur och Kultur, 1982

FÖRFATTARE

Text: Kaj Hildingson, journalist och läromedelsförfattare