Det är troligt att Sapfo i sitt hem tog emot unga adelsflickor som hon undervisade i litteratur, sång, musik och dans. När hennes flickor blev giftasvuxna måste de lämna sin lärarinna och sitt föräldrahem och få ett nytt hem hos sin man, som de ibland knappast hade sett före bröllopet.
Så här skriver Sapfo i dikten Gudars like syns mig den mannen vara:
Gudars like syns mig den mannen vara,
han som mittemot dig kan sitta,
han som i din närhet lyss till din kära stämmas
älskliga tonfall
och ditt ljuva tjusande skratt som alltid
i mitt bröst bragt hjärtat i häftig skälvning.
Ser jag blott dig skymta förbi mig flyktigt,
stockar sig rösten;
tungans makt är bruten
och under huden löper elden genast i fina flammor;
ögats blick blir skymd
och det susar plötsligt för mina öron.
Svetten rinner ned
och en ristning griper all min arma kropp.
Jag blir mera färglöst blek än ängens strå.
Och det tycks som vore döden mig nära.
[Tolkning: Emil Zilliacus]
Dikten Gudars like synes mig den mannen vara kan vara en avskedsdikt till en älskad elev som ska lämna Sapfo och fira bröllop. Den man som är "gudars like" är brudgummen som i framtiden kan vara nära intill flickan och "kan höra din ljuva röst och ditt underbara skratt."
Är det en erotiskt laddad kärleksdikt? Har författarinnan ett lesbiskt förhållande till sin unga elev? Den frågan har snart diskuterats i 2 400 år...
I Aten och andra grekiska städer
Hur såg vardagen ut i den värld där Sapfo levde?
Det var männens värld
Männen styrde rikena, och de styrde hemmen. Det gör Sapfo än mer beundransvärd. Hon lyckades författa stora dikter som blev allmänt erkända och spridda, trots att hon gav sig in på ett område som var männens. Men att hon blev erkänd visar också att männen kunde acceptera att även kvinnor kunde ha en stor gudomlig begåvning.
Kvinnans plats var i hemmet
I de grekiska stadsstaterna var kvinnans plats i hemmet. Så var det i Aten. Den unga kvinna som Sapfo tar farväl av ska gifta sig med en man som troligen är 15 år äldre än sin brud. Han och hans föräldrar har valt henne och kommit överens med hennes föräldrar. Den unga bruden ska härska över slavarna som sköter hem och hushåll, men hennes man bestämmer över henne.
Hennes viktigaste uppgift är att föda barn. Får hon leva ett liv som är normalt för kvinnor i överklassen, kommer hon att föda fem, sex barn innan hon fyllt 30. Minst ett av barnen ska vara en pojke. Endast en son får ärva huset, åkerjorden och annan egendom efter mannen, husets herre. Troligen kommer hon att överleva honom med minst 15 år.
När hennes man har bjudit hem gäster sitter hon inte med vid bordet. De inbjudna väntar sig inte ens att hon ska titta in och hälsa. När hon och mannen är ensamma hemma, vill han att hon ska sitta med vid bordet, så att han har någon att prata med.
Vi som lever i Sverige idag kan nog lätt tro att hon måste ha varit olycklig. Vi dömer ju ofta automatiskt med vår egen tid som måttstock. Men den unga hustrun kan mycket väl ha varit lycklig och nöjd med sitt liv. Hon visste ju inte om något annat sätt att leva...
LÄS MER: Historia om relationer, kärlek och sex
LÄS MER: Antikens Grekland
LÄS MER: Kvinnor i antikens Grekland och Rom
LÄS MER: Kärlek vid Nilen
LÄS MER: Höga Visan
LÄS MER: Kvinnohistoria och genushistoria
LÄS MER: Kärlek under 3 000 år [artikelserie]
