Internationella organisationer är extra viktiga för små stater
Formellt är alla stater nästan likvärdiga. I verkligheten är det givetvis inte så. Stora, starka och rika stater bestämmer mer än små, svaga och fattiga. Inte minst därför är engagemang i internationella organisationer ett viktigt maktmedel för många små stater.
Mellanstatliga organisationer
Olika internationella organisationer skiljer sig åt på flera sätt. FN och EU är exempel på mellanstatliga organisationer som främst styrs av medlemsstaternas regeringar. Andra exempel är världshandelsorganisationen WTO och försvarsorganisationen NATO.
Icke-statliga organisationer
Röda korset och Amnesty är exempel på icke-statliga organisationer, så kallade NGO (Non-Governmental Organization), varav många verkar internationellt.
Ofta arbetar NGO:s med frågor inom ett visst begränsat sakområde, till exempel mänskliga rättigheter eller miljö. Det som förenar dem, oavsett om det är frågan om exempelvis enskilda miljöorganisationer, aktionsgrupper eller fackliga organisationer, är alltså inte området de arbetar inom eller deras metoder, utan att de inte representerar stater eller regeringar.
Andra typer av organisationer
Antalet internationella organisationer har ökat kraftigt under de senaste decennierna. Vid tiden för första världskriget fanns det ungefär 500. Efter andra världskrigets slut hade antalet ökat till cirka 1 000.
Idag finns det över 6 000 internationella organisationer, varav merparten är så kallade NGO:s. Bland de icke-statliga organisationerna var fackföreningarna bland de första att engagera sig utanför nationsgränserna.
Transnationella och multinationella företag är exempel på andra viktiga aktörer. Det är företag som direkt eller indirekt beräknas kontrollera en betydande del av världens ekonomiska aktivitet, vilket betyder att de har makt över såväl internationell som nationell politik. Ibland mer makt än enskilda nationer.
LÄS MER: Globalisering
LÄS MER: Internationella relationer
Text: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap – MSB