Allteftersom utvecklingen har gått mot en globaliserad värld har även behovet av internationella organisationer vuxit. Främst handlar det om behov av att både göra sig hörd i den internationella arenan men också för att kunna ha inflytande och påverka utvecklingen och besluten som tas internationellt. Detta gör att internationella organisationer blir viktiga för både stormakter - som vill föra fram sin egen agenda i det vidare perspektivet - men kanske ännu viktigare för mindre inflytelserika stater. Småstater som inte kan mäta sig politiskt, militärt eller ekonomiskt med större stater kan därmed gå samman i internationella organisationers regi för att föra fram sin röst. Internationella organisationer kan också agera som skiljedomare och medlare vid uppkomna meningsskillnader och konflikter.
Internationella organisationer
ANNONS
För dessa ändamål har man bildat internationella organisationer som kan hantera allt från internationell rätt och överstatliga domstolar, till samarbeten i humanitära frågor och övervakning och bekämpning av pandemier m.m.
De internationella organisationerna kan delas in i flera olika kategorier varav några nämnas i exemplen nedan.
Mellanstatliga organisationer
Mellanstatliga organisationer är vanligtvis institutioner som är avsedda för styrning och koordinering av staters handlade enligt bestämda normer, regler och lagar. Varje medlemsstat måste uppfylla de uppsatta kraven och teckna ett avtal där de förbinder sig att följa respektive organisations stadgar och att bidra till dess arbete och insatser internationellt. Exempel på sådana mellanstatliga organisationer är FN och EU vars huvudsakliga organisation utgörs av en samling medlemsstaters regerings- och folkvalda representanter. Dessa organisationer hanterar flera olika sakfrågor som handlar om internationell politik och säkerhet men också om humanitär hjälp och kulturella frågor (som t.ex. FN-organet UNESCO). Men de mellanstatliga organisationerna kan i många fall också vara betydligt mer specialiserade och hantera specifika frågor. Exempel på sådana är världshandelsorganisationen WTO, världshälsoorganisationen WHO, Internationella Brottsdomstolen ICC och försvarsorganisationen NATO.
Regionala organisationer
Regionala organisationer är per definition internationella i naturen, men i regel begränsade till ett geografiskt område eller en geopolisk sfär. De är ofta uppbyggda på samma sätt som mellanstatliga organisationer när det gäller medlemskap och villkor, och styrs av internationella normer och lagar, men fokuserar på det närmaste området eller geopolitiska sfären. Exempel på dessa kan vara EU, Afrikanska unionen och Arabförbundet men också icke-statliga organisationer (NGO).
NGO
Internationella organisationer som inte representeras av stater, utan enbart verkar för en viss sakfråga eller aspekt, brukar kallas för NGO (non-governmental organization), d.v.s. icke-statlig organisation. De är oftast icke-vinstdrivande organisationer som främst arbetar med humanitära eller sociala frågor och miljön. Exempel på NGO:s är Röda korset och dess muslimska motsvarighet Röda halvmånen, Läkare utan gränser, Amnesty International, Greenpeace m.fl.
En viktig aspekt hos dessa organisationer är just deras oberoende av stater och regeringars inblandning, vilket gör att allmänheten brukar ha högre tillförlit till NGO jämfört med t.ex. mellanstatliga organisationer som FN. De är därför viktiga opinionsbildare i den internationella arenan och kan påverka stater och mellanstatliga organisationers policy och handlade.
Andra internationella organisationer
Det finns även andra typer av internationella organisationer som inte riktigt passar in i de ovanstående kategorierna men räknas som sådana då de verkar bortom nationsgränser. Ett exempel på dessa är multinationella företag och koncerner som har tillverkning och produktion i flera länder. Dessa företag kan försöka påverka både den lokala politiken och förhållanden (gällande arbetsrätt och lagstiftning men också sådant som kan beröra miljön) som gagnar deras verksamhet och planer, både nationellt men också internationellt. På så sätt kan dessa multinationella företag med sina stora ekonomiska resurser utöva makt (genom t.ex. lobbyarbete) över lokala och internationella bestämmelser och lagar och ha inflytande i länder långt bort från deras egna huvudkontor.
Geopolitik är studien av hur politiken förs och analyseras inom och/eller i relation till ett visst geografiskt område. Begreppet är vanligt förekommande inom ämnesområdet som internationella relationer och används ofta för att beteckna de beslut som fattas i relation till enskilda staters särintressen i ett visst geografiskt område. Lobbyarbete innebär att man inom lagens gränser försöker påverka politiker och andra beslutsfattare att föra fram en viss agenda. Lobbyarbete kan föras av individer och ideella organisationer såväl som av professionella företag som specialiserat sig på att - genom sina kontakter och på uppdrag av en uppdragsgivare - påverka inflytelserika beslutsfattare. Begreppet har dock en negativ klang då det ofta förknippas med hur vissa organisationer kan föra fram sin policy mot betalning (som kan anses som muta eller bryta mot moraliska värderingar). |
LÄS MER: Internationella relationer
LÄS MER: Internationella organisationer
LÄS MER: Globalisering
FÖRFATTARE
Text: Vahagn Avedian, fil. dr i historia, med forskningsintresse för mänskliga rättigheter, fred- och konfliktforskning och demokratistudier, redaktör för folkmordet1915.se och karabach.se
Webbplatser:
http://armenica.org/vahagnavedian/
http://folkmordet1915.se/
http://karabach.se/
Kategorier:
Taggar:
Här nedan hittar du material som kan relateras till internationella organisationer.
Uppdaterad:
15 mars 2024
Publicerad:
ANNONS
ANNONS
Lärarmaterial om Internationella organisationer
Webbkurs om krigsbrott
Gymnasiet
Vet du vad som händer om krigets lagar inte följs? Lär dig mer genom att göra vår webbkurs om arbetet mot krigsbrott.
Webbkurs i krigets lagar
Gymnasiet, Lättläst
Vad kan du och dina elever om reglerna i väpnade konflikter? Lär er mer genom att göra Röda Korsets webbkurs om krigets lagar och folkrätten runtomkring.
Prata EU med unga!
Högstadiet, Gymnasiet
Du som dagligen möter unga i skolan eller på deras fritid är viktig i arbetet med att öka ungas kunskap om EU och därmed deras möjligheter till ett aktivt och inflytelserikt medborgarskap.
Tema om internationella organisationer
Gymnasiet
I det här skolmaterialet får eleverna stifta bekantskap med en rad olika internationella organisationer. Materialet syftar till att öka förståelsen för hur de internationella organisationerna fungerar och påverkar vår omvärld.
Artiklar om Internationella organisationer
L
EU:s regler, lagar och säkerhetspolitik
2024-02-01
I EU finns regler och lagar som gäller för alla medlemsländer. EU har sin egen domstol i Luxemburg som ser till att lagarna följs. Böter kan ges till medlemsländer som bryter mot EU:s lagar. EU arbetar också för fred och hjälper länder i kris, både inom och utanför EU. EU har inga egna militära styrkor, men medlemsländerna kan skicka hjälp när det behövs. EU strävar efter säkerhet och samarbete i världen...
L
Euro - EU:s officiella valuta
2024-02-01
Euro är EU:s valuta som idag används i 20 av EU:s medlemsländer. Sverige valde att inte införa euro som valuta efter en folkomröstning 2003, där majoriteten ville behålla svenska kronor. Argument för euro är att det underlättar handel och resande mellan länder där valutan används. Även företag slipper valutaväxling och prisskillnader. Argument mot euro är att det minskar euroländernas frihet eftersom EU:s bank får mer makt över deras ekonomi...
L
EU och medlemsländerna
2024-02-01
I EU är det 27 länder som samarbetar. De använder 24 olika språk, inklusive svenska. EU har ingen riktig huvudstad, men många kontor finns i Bryssel. Det finns regler för nya medlemmar i EU, och flera europeiska länder (som idag står utanför) vill gå med. EU har en flagga med tolv stjärnor, och en sång. De använder många språk för att vara rättvisa, även om det kan vara krångligt...
L
Sverige och EU
2024-02-01
1994 röstade svenska folket om att gå med i Europeiska unionen. Ja-sidan vann folkomröstningen och Sverige blev medlem i EU 1995. Nu påverkar EU många delar av vardagen, som vad som säljs i butiker och regler för resor och utbildning. Sverige betalar massor med pengar i medlemsavgift, men får också mycket tillbaka från EU...
L
Hur styrs EU?
2024-01-30
Europeiska unionen (förkortat EU) har fyra viktiga grupper som hjälper till att fatta beslut inom organisationen. De kallas EU-kommissionen, ministerrådet, EU-parlamentet och Europeiska rådet. Dessa grupper jobbar tillsammans för att bestämma lagar och regler som påverkar människor i EU-länderna...
S
Natos historia och organisation
2022-06-25
Nato är en försvarsallians mellan 32 länder i Nordamerika och Europa. Nato bildades 1949 efter andra världskriget med syfte att upprätta säkerhetsgarantier för länderna på båda sidor om Atlanten. En grundprincip var att ett angrepp på ett Natoland är ett angrepp på hela Nato. Sedan Nato bildades har arbetet och syftet utvecklats till att också innefatta krishanteringsinsatser och internationella fredsfrämjande operationer...
Podcast om Internationella organisationer
M
Vad är NATO?
2022-02-16
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap och historia) om NATO och dess historia. Vad är NATO?
S
Parisavtalet
2021-04-05
I veckans avsnitt, som görs i samarbete med Naturskyddsföreningen, pratar Mattias Axelsson om Parisavtalet.
M
Stater och nationer
2017-10-11
Mattias, Julia och Kristoffer pratar om vad en stat och vad en nation är - och hur det går till när nya stater bildas.
Länkar om Internationella organisationer
Sortera efter:
Avsnitt på Röda korsets webbplats där du kan läsa om krigets lagar. Även i krig finns det regler som ska följas. Sårade och sjuka ska tas omhand och det är förbjudet att attackera sjukvården. Men krigets lagar handlar också om mycket annat...
Kategorier:
Taggar:
Vet du vad som händer om krigets lagar inte följs? Svenska Röda korset lär dig mer genom deras webbkurs om arbetet mot krigsbrott. Materialet består av filmer samt korta övningar som ger dig en grundläggande förståelse om det internationella och nationella arbete som finns för att se till att brott mot krigets lagar straffas. Du får genom tecknade filmer en översikt över vad som är förbjudet i krig och var reglerna finns. Sedan får du träffa polis, åklagare och folkrättsjurister och höra hur de samarbetar.
Kategorier:
Taggar:
18:47
Genomgång (18:47 min) på Magister Mitterers youtubekanal där lärarna Emma och Janne förklarar vad politisk globalisering är. Här berörs bland annat vår gemensamma världsekonomi, staten, organisationer, ett mera öppet samhälle, säkerhetspolitiskt samarbete mellan länder, nya krig och terrorism.
Kategorier:
Taggar:
ANNONS
ANNONS
25:13
Genomgång (25:12 min) där gymnasieläraren Elisabeth Wigenius berättar om FN:s organisation. Här berörs bl.a. FN:s organ, avdelningar, FN:s tre pelare, FN:s inverkan på världen och kritik mot FN.
Kategorier:
Taggar:
19:36
Genomgång (19:36 min) där gymnasieläraren Elisabeth Wigenius berättar om FN:s grunder och dess historia.
Kategorier:
Taggar:
5:28
Genomgång (5:28 min) där SO-läraren Mikael Larsson berättar om överstatliga samarbeten och om FN, dess organisation och uppdrag.
Kategorier:
Taggar:
Artikel på svenska Yle (Finlands motsvarighet till UR) där du kan lära dig mer om NATO. Hur grundades alliansen och varför? Allt var inte frid och fröjd i Europa efter andra världskriget. Sovjetunionen styrde de östeuropeiska länderna med hård hand och västeuropa kände att någonting måste göras. Som svar på hotet grundades Nato...
Kategorier:
Taggar:
2:54
Informationsfilm (2:54 min) från Sveriges riksdag. Här får du på 3 minuter en övergripande bild av hur EU funkar. Filmen beskriver kort vad EU och EU:s fördrag är. Här beskrivs också hur tre av EU:s institutioner; Europarlamentet, EU-kommissionen och Ministerrådet, funkar.
Kategorier:
Taggar:
7:29
Pedagogisk genomgång (7:29 min) av Lärax som berättar om EU:s samarbetsområden: fred- och säkerhetspolitik, fri marknad, EMU, regional politik, kriminalitet och säkerhet, miljö och klimat, gemensamt fiske, jordbruk, flyktingar och migration.
Kategorier:
Taggar:
På UR:s webbplats kan du se en programserie i 3 avsnitt (14 min per del) om EU. Hur funkar EU egentligen? Vem gör vad och hur påverkas vi i Sverige av beslut som tas i Bryssel? Programledaren Leila Trulsen får i uppdrag att lära sig mer genom att testa olika yrken som är kopplade till EU. Statsvetaren Jenny Madestam förklarar hur allt hänger ihop.
Kategorier:
Taggar:
18:50
Genomgång (18:50 min) av gymnasieläraren Christian Ohlsson om utrikespolitik. Hur fattas utrikespolitiska beslut? Teorier och tankar kring utrikespolitiken.
Kategorier:
Taggar:
14:32
Genomgång (14:32 min) av gymnasieläraren Christian Ohlsson om FN:s organisation. Hur fattas beslut i FN och vad kan och får FN göra? Här berörs bl.a. suveränitetsprincipen och vetorätten.
Kategorier:
Taggar:
14:50
Pedagogisk genomgång (14:50 min) där SO-läraren Elisabeth Karlström berättar om Europeiska unionen (EU) med fokus på ämnesspecifika begrepp, vad EU är och hur det är uppbyggt.
Kategorier:
Taggar:
3:40
Pedagogisk genomgång (3:40 min) där gymnasieläraren Mattias Axelsson berättar om EU-kommissionen (EU:s "regering"). Vad gör den? Hur utses den?
Kategorier:
Taggar:
5:11
Pedagogisk genomgång (5:11 min) där gymnasieläraren Mattias Axelsson berättar om Europaparlamentet (EU:s "riksdag").
Kategorier:
Taggar:
Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...
ANNONS
Ämneskategorier
Sh
Globalisering
Med globalisering menas att moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en...
Sh
Internationell ekonomi och handel
Om världsekonomin och internationella handelsrelationer och hur länders och regioners ekonomier hänger samman i en...
Ge
Fattigdom och ohälsa i världen
Om BNP, skillnaden mellan utvecklingsländer och industriländer, orsaker till och konsekvenser av fattigdom samt...
Sh
Internationella relationer
Ämnet internationella relationer (IR) handlar om internationell säkerhetspolitik och om förhållandet mellan olika...
Hi
Efterkrigstidens huvudlinjer
Efterkrigstidens huvudlinjer och viktiga händelser (1945-1991). Efterkrigstiden var en period av stora politiska...
Sh
Internationell politik och globala samhällsfrågor
Här kan du läsa om aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i världen. Avsnittet handlar också om...
Sh
Folkrätt och krigets lagar
Folkrätt är en del av internationell rätt. Internationell rätt kan beskrivas som regler som styr hur stater ska agera...
Ge
Jordens resurser och handelsmönster
Om människans behov av naturresurser och hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid.
Hi
Nutidshistoria
Vår nutidshistoria från 1991 och framåt i form av utmärkande tidstypiska utvecklingslinjer och viktiga händelser.
ANNONS
Relaterade taggar
Hi
EU:s historia
1951 bildades den s.k. Kol- och stålgemenskapen mellan staterna: Västtyskland, Frankrike, Italien,...
Sh
Internationell rätt
Ett väl fungerande internationellt rättssystem behövs för att kunna skydda folk i världens länder...
Hi
Röda korset
Röda korset är en neutral hjälporganisation som grundades 1863 för att ta hand om sårade i krig. En...
Hi
NATO
NATO (North Atlantic Treaty Organization), Atlantpakten eller den västliga försvarsalliansen, är en...
Hi
FN-historia och FN-insatser
Förenta nationerna (FN) bildades 1945 utifrån de ramar som segrarna i det andra världskriget...
Hi
Warszawapakten
Warszawapakten var en militär försvarsallians 1955-1991 som upprättades av Sovjetunionen under...
Sh
IMF och Världsbanken
Internationella valutafonden (IMF) och Världsbanken är två internationella organ i nära samarbete...
Sh
WTO
Världshandelsorganisationen (WTO) i Genève är en internationell organisation som arbetar med...
Hi
Nationernas förbund (NF)
Nationernas förbund, förkortat NF, var en föregångare till Förenta nationerna (FN) och upprättades...
Sh
EU
Europeiska unionen (EU) är unik som internationell organisation. Det samarbete som sex länder...
Sh
FN
Den internationella freds- och säkerhetsorganisationen Förenta nationerna (FN) tillkom formellt den...