Naturreligion i afrikanska samhällen

En grundtanke i afrikansk livssyn är att människans liv bildar en helhet. Afrikaner tycker att européer gör en onaturlig uppdelning av tillvaron i olika fack, olika för t.ex. kultur, religion, politik och arbete. Religionen är inte en avdelning för sig utan hör samman med allt som hör livet till.
S

Dansande afrikansk medicinman omgiven av stammedlemmar. Del av en målning gjord av William Robertson Smith Stott (1878–1939).

Familjen

Den minsta enheten i samhället är familjen. Till familjen räknas inte bara far, mor och barn utan även fars och mors syskon, mor- och farföräldrar och kusiner. Det är vanligt att man tilltalar alla i den äldre generationen Far eller Mor och att alla kusinerna räknas som syskon. Man är medlem i en mycket stor gemenskap. Storfamiljen är grundvalen för de enskilda människornas sociala trygghet.

Barn blir sällan lämnade föräldralösa. En morbror kan exempelvis överta papparollen om så skulle behövas. Små familjer med endast en vuxen är sällsynta. Åldringarna behövs också i familjen. Man tar vara på deras kunnighet och klokhet. Det är naturligt att de hjälper till att ta hand om barnbarnen. Afrikaner har mycket svårt att förstå vårt behov av särskilt äldreboende. De tycker att det är både otacksamt och oklokt att lämna de gamla på det sättet.

ANNONS

ANNONS

Tidiga övergångsriter

Ett nyfött barn räknas knappast som fullvärdig människa och övergångsriterna ses som steg i människoblivandet. Den första övergångsriten är namngivandet, en ceremoni då barnet välkomnas in i familjen och blir delägare i familjens livskraft (se användbara begrepp nedan). Genom namnet knyts barnet till förfäderna. Ofta är det någon av de äldre som ger namnet, ett namn med djup mening eller med anknytning till en avliden släkting. Genom barnet går livet vidare.

Ungdomar upptas i de vuxnas gemenskap vid initiationen, en annan övergångsrit. Dessa ceremonier är olika utformade. De kan innehålla svåra mandomsprov som pojkarna måste klara innan de accepteras som män. Undervisning om könsrollerna och om stammens historia, religiösa myter och andra "hemligheter" tillhör initiationen. Omskärelse är ganska vanlig och kan gälla både flickor och pojkar. Denna handling utförs som ett yttre tecken på att den unge införs i stammens hemliga traditioner.

Förfäderna finns med

De döda är inte helt borta. De hör fortfarande till familjen. Bland t.ex. zulufolket tänker man sig att de dödas andar lever i ett skuggrike under jorden. I något djurs gestalt eller i vindens sus tycker man sig förnimma närvaron av förfädernas andar. Man kan ställa ut mat till dem eller bygga en hydda för dem att bo i och man "rådfrågar" förfäderna i tider av nöd eller när man måste fatta avgörande beslut.

Andarna behandlas med en blandning av ängslan, vördnad och respekt. Genom att ge dem mat och bostad en bit från hemmet hoppas man få vara i fred. Om andarna ändå blir på dåligt humör gäller det att få reda på vad som har hänt och vem som är skuld till detta. Då kan man behöva hjälp av någon av de äldsta som står närmare de avlidna.

Klanen

En klan utgörs av de familjer som har samma anfader. Det finns mängder av myter och legender som berättar om olika klaners ursprung. Ett djur spelar ofta en viss roll i berättelserna. Djuret har sedan blivit en symbol för klanen - dess totemdjur. Det är omgivet av bestämda taburegler. Klanmedlemmarna får inte döda det eller äta dess kött.
Ungdomar från samma klan får inte gifta sig med varandra. I allmänhet är det flickan som lämnas till en annan klan för att giftas bort. Den klan där flickan blir ingift, måste betala ett brudpris som ofta består av ett antal getter eller kor och en penningsumma. Detta görs för att återställa jämvikten.

Stammen

Flera klaner med en gemensam hövding utgör en stam. Hövdingens makt växlar från stam till stam. Till hans uppgifter hör att vara skiljedomare i osämja mellan klaner eller storfamiljer. Det kan t.ex. gälla tvister om rätten till vissa betesmarker, en bit åkerjord eller något vattenhål. Han ska också vara domare och ge brottslingar deras straff. Hövdingen har ibland också en religiös roll. Vid fester representerar han stammens folk och offrar till andar eller gudar.

Vissa stammar har varit mycket stora och välorganiserade. I vår tids afrikanska stater är det dock andra värderingar än stamtänkande som är de starka drivkrafterna i politiken. Det gör att stamhövdingen ofta har betydligt mindre inflytande än han hade förr.

ANNONS

ANNONS

Livskraften ska förvaltas

Livskraften har ytterst sitt ursprung hos gud som skaparen av allt. Den förvaltas inom stammen, klanen och familjen. Människans uppgift är att se till att hennes del av livskraften inte försvagas. Ju äldre människan blir desto mer kraft har hon kunnat skaffa sig. Detta gäller särskilt om hon har många barn och barnbarn.

Livskraften uppfattas som en laddning. Kroppskrafter, hälsa, goda skördar, friska kreatur och många barn är yttre tecken på att livskraften flödar som ett slags energi till människan.

När den fysiska döden inträder, övergår människan till den andra världen och lever där så länge hennes namn lever. Det är därför viktigt för afrikaner att få barn som bär namnet vidare.

Det är naturligt att förfäderna finns med i det dagliga livet. I arbetet med sådd och skörd, vid sjukdom, vid födelse och död nämner man fädernas namn i böner och besvärjelser. Genom riter och kulthandlingar hålls kontakten öppen mellan de olika världarna. Man tänker sig att förfäderna vill att en jämvikt hålls i det väldiga kraftfält som finns i hela den skapande naturen, och man är rädd för att den moderna ekonomiska och politiska utvecklingen stör den jämvikten.

Andarna bevarar systemet

Stammens, klanens eller förfädernas andar skyddar det sociala systemet. Om vi ser t.ex. förfädersandarna som en personifikation av det sociala system som de representerar, d.v.s. storfamiljen, så ser vi bättre hur andedyrkan skyddar storfamiljen som social enhet. Med hänvisning till andarna fostrar man familjemedlemmen att tänka kollektivt och handla med hänsyn till storfamiljens eller stammens bästa.

Ett egoistiskt handlande betraktas som synd och förknippas därför med onda andemakter. Man kan t.ex. anklaga den framgångsrike eller den som inte delar med sig för att vara förtrollad, eller man säger att personen är trollkarl eller häxa och har onda makter i sin hand. Trolldom används dessvärre också ofta som hot av den som vill dominera. Det är alltför vanligt även i det moderna Afrika att den mäktige tystar opposition med hot om trolldom och att man inte vågar gå till rätta med de övergrepp som förekommer.

Krafter i jämvikt

Balans måste upprätthållas inom hela stamkollektivet, d.v.s. mellan de levande och deras förfäder. Jämvikten kan rubbas om de levande underlåter att visa respekt för förfäderna. Genom symbolhandlingar måste dessa underrättas om viktiga beslut som ska fattas inom familjen. När en dotter ska giftas bort eller ett arv skiftas, måste olika riter utföras för att man ska vara säker på att ha de avlidnas godkännande.

Om jämvikten ändå rubbats genom någon försummelse, kan den återställas genom offer så att livskraften åter flödar. Det uttalade ordet i form av välsignelser eller förbannelser är instrument, som också kan användas för att förmedla olika krafter. Besvärjelser - även i form av sång, musik och dans - förekommer för att påverka andarna.

När någon blir sjuk eller drabbas av olycka undrar man vem som har skickat det onda. Man frågar efter en mer personlig vilja bakom det inträffade. Kan det vara förfädernas straff för något ont man gjort mot kollektivet, eller är man utsatt för en avsiktlig ond vilja från någon som vill skada släktens liv?

Det onda finns dels i form av onda andar, dels som trollkarlar och häxor. Genom sina konster och besvärjelser, svart magi, tros dessa vara orsak till olyckor och lidanden.

ANNONS

ANNONS

När olyckan är framme

Olika folk och stammar har sina "specialister" vilka bättre än andra känner makterna och har medel att komma i kontakt med dem. Till dessa "specialister" kan en olycksdrabbad vända sig för att få veta vad som är i olag i hennes förhållande till andevärlden. Det kan vara en drömtydare, en spåman eller en skådare, d.v.s. en som kan tyda olika företeelser i naturen. Han uppfattar tecken från andarna genom att studera t.ex. fåglarnas flykt över hans hydda eller vindens sus i trädens grenar.

Medicinmännen spelar stor roll i de traditionella samhällena. Hövdingarnas makt är numera i allmänhet bruten av politiska skäl. Deras roll som bärare av stammens traditioner har då i många fall övertagits av medicinmännen. Dessa är väl förtrogna med naturmediciner. Med en kombination av offerriter, extatiska danser, besvärjelser och behandling med naturpreparat tar de sig an sina klienter. De hjälpsökande får betala för medicinmannens tjänster, och vidskepelse kan vara en lönsam affär. Men en riktig medicinman har upplevt en kallelse att tjäna sitt folk, kanske genom en dröm, kanske genom att en gammal medicinman har kallat honom att gå i lära och ta över.

Ansvariga politiker och myndigheter har en kluven hållning till denna verksamhet. I t.ex. Tanzania förekommer upprepade kampanjer mot vidskeplighet och okunnighet. Å andra sidan försöker man ta vara på urgamla kunskaper. En rapport från WHO visar att 70% av landsbygdsbefolkningen i Afrika är helt eller delvis beroende av traditionella naturmediciner. Forskning och utbildning inom detta område pågår.

I afrikansk livssyn finns ibland en skepsis mot den moderna sjukvården. Man ser den som alltför klinisk och inriktad mot mätbara faktorer och behandling av symtom. Man tycker sig sakna helhetssynen på patienten och dennes livssammanhang. Det är inte ovanligt att sjuka vänder sig både till en läkare och till en medicinman. Man vill ha den rationella moderna behandlingen men också tryggheten i fädernas tradition.

Gudomliga krafter i naturen

Solen, stormen, regnet och andra betydande naturfenomen uppfattas av vissa västafrikanska stammar som naturgudar underställda skaparguden. Man tänker sig också att det finns andeväsen i träd, floder, sjöar och berg. Enligt östafrikanska traditioner är det förfädernas andar som skaffat sig boningar på detta sätt.

Människans kontakt med de högsta makterna sker genom andarna. Endast i undantagsfall kan man vända sig till Den Högste med sitt offer. Man vänder sig till skaparguden när själva skapelsen är hotad, t.ex. i dödsfara, när ens egen existens, familjens eller stammens framtid ser ut att ödeläggas.

Tron på en skapargud

Många afrikanska myter berättar om hur jorden och människorna har skapats. En gud har varit verksam och format allt efter sin vilja. I några myter tänker man sig guden som en krukmakare som formar sina alster, människor och djur, och sedan gör dem levande genom livskraften. I andra myter skapar guden med sina ord. Det talade ordet har ett stort, ofta magiskt värde. Ibland skildras guden på ett mycket enkelt och naivt sätt, som en arbetande människa. Man kan då tala om en antropomorf (= människoliknande) gudsbild. Men det finns också myter där guden skildras som ett upphöjt andeväsen, - "den som finns överallt samtidigt", - "den som gör vad den vill".

Gemensamt för de olika myternas skapelsegudar är att de på något sätt har dragit sig tillbaka från sitt verk. En sådan höggud är i allmänhet inte heller föremål för någon dyrkan. Det finns också myter som beskriver det onda, syndafallet och döden. Gudar av lägre rang, andeväsen och klanernas förfäder figurerar också i myterna.

ANNONS

ANNONS

LÄS MER: Naturreligion - ett samspel med naturen

LÄS MER: Naturreligion

Användbara begrepp

Amulett är ett "kraftladdat" föremål som man bär t.ex. till skydd mot olycka och sjukdom.

Andar: Enligt afrikansk tradition anses den som dör fortfarande tillhöra familjen. I form av andar är de döda närvarande och deltar i familjens angelägenheter.

Animism är tron på att allt i naturen har en själ.

Besvärjelse är rituella ord eller handlingar som syftar till att påverka makterna, att få kontroll över dem.

Exorcism betyder utdrivning av onda andar.

Fetisch är ett föremål som anses vara magiskt laddat. Det kan ge sin innehavare kraft att stå emot angrepp från onda andar. En fetisch kan t.ex. vara en sten, en djurtand eller något annat föremål som man hittat i en viss situation.

Höggud är det högsta väsendet i många naturreligioner. Ofta är guden identisk med himlen och anses vara den som skapat jorden och människorna. Därefter har hen dragit sig tillbaka och dyrkas inte längre.

Klan är beteckning på en grupp familjer inom en stam. Ofta har de ett gemensamt totem som förenar dem, d.v.s. de räknar sig ha samma ursprungliga släktskap med något djur eller annat naturfenomen.

Livskraft: Människan anses bestå av kropp och livskraft. Hon lever i ett kollektivt kraftfält. Kraften förvaltas av stammen. Det är medlemmarnas uppgift att se till att kraften hålls i jämvikt. Genom att bryta mot stammens traditioner kan man minska livskraften. Den kan ökas genom offer och andra kulthandlingar. Människan får del av livskraften när hon får sitt namn. Så länge man minns detta namn finns kraften kvar även om man dött fysiskt sett. Yttre tecken på att livskraften flödar är t.ex. att ha många barn, ha friska kreatur, ha jaktlycka eller ha framgång i affärer.

Magi är grekiska och betyder "trolldom". Det är ett begrepp inom naturreligionerna. Man tror att man med hjälp av magi, d.v.s. olika rituella handlingar, kan få kontroll över makterna. Man talar om vit magi, kontakt med goda andar, och om svart magi som innebär hjälp av onda makter för att ställa till skada. Det finns olika principer för hur magin fungerar, t.ex. att lika framkallar lika. För att få regn kan man låta småstenar falla på hyddans tak. Det smattrar som regn och ska påminna makterna om vad människan behöver. Ett annat exempel är att det som gäller delen också gäller det hela. Om man förföljer en fiende och han tappar något föremål, kan föremålet ge en viss makt över fienden.

Medicinman är en person som finns inom naturreligion. Han anses ha en särskild förmåga att komma i kontakt med "makterna" och att kunna påverka dem. Medicinmannen kan uppträda som exempelvis spåman, läkare, präst eller regnmakare.

Myt är detsamma som berättelse, gudasaga.

Namngivning: Först när individen får ett eget namn får den del av livskraften och räknas som en fullvärdig människa.

Tabu betyder "farligt, förbjudet". Det är något som inte får beröras eller nämnas vid namn.

Talisman är ett föremål som anses vara magiskt laddat. Det kan ge sin bärare kraft att stå emot det onda.

Voodoo kommer av ordet Vodun, ett afrikanskt gudanamn. Med afrikanska slavar fördes denna religion från till Västindien, främst Haiti. Kulten består av mystiska offerceremonier, svart magi och en vild ormdans. Innan prästerna invigs för sitt ämbete, måste de utstå svåra prov. Man tror att de då får övernaturliga krafter som gör att de kan få kontakt med andevärlden. Voodoos anhängare tror på en allsmäktig gud men offrar också till en personlig skyddsande i form av en fetisch.
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vilka enheter utgör "byggstenarna" i det traditionella afrikanska samhället?
     
  2. Namngivningen är en av initiationsriterna. Varför är denna ceremoni så viktig? För vem/vilka är den viktig?
     
  3. Vad tänker t.ex. zulufolket om tillvaron efter den fysiska döden?
     
  4. Livet i en klan är ofta strängt reglerat av taburegler. Vad kan dessa gälla?
     
  5. I det traditionella samhället hade hövdingen bestämda uppgifter. Ge exempel på några sådana.
     
  6. Vilka tecken kan visa att en människa har ett rikt flöde av livskraft?
     
  7. Vad kan en människa göra om hon märker att livskraften avtar?

Diskutera:

  1. Diskutera medicinmännens verksamhet. Väg exempelvis riskerna med dålig hygien, okunnighet och vidskepelse mot värdet av naturmediciner och en helhetssyn som frågar efter orsaker till symtomen.
     


 

Text: Lennart Koskinen (teologie doktor i tros- och livsåskådningsvetenskap, läromedelsförfattare och f.d. biskop), Sören Levén (läromedelsförfattare och f.d. lärarutbildare), Börje Andersson (läromedelsförfattare) och Åke Magnusson (läromedelsförfattare) 
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i läromedlet Vad ska man tro? Religionskunskap för gymnasieskolan (tidigare utg. av Almqvist & Wiksell).

 

Senast uppdaterad: 27 november 2023
Publicerad: 14 oktober 2021

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

S
Häst

Människans syn på hästen som helig varelse

Kontakten mellan hästen och människan har funnits alltsedan mänsklighetens vagga. Relationen har...

SO-rummet bok
S

Naturreligion - ett samspel med naturen

I vissa religioner framträder människans samhörighet med naturen särskilt tydligt. Naturens krafter...

M

Frågor om livet: Vad tror jag själv?

Människor har alltid funderat på och diskuterat livsfrågor av olika slag. Svaren varierar mellan...

SO-rummet bok
S

Argument mot Guds existens

De vanligaste sätten att argumentera mot Guds existens är de som utmynnar i agnosticism eller...

SO-rummet bok
S

Argument för Guds existens

Det finns flera försök att "logiskt" bevisa att det finns en gud. Man hänvisar bl.a. till...

SO-rummet bok
S

Finns Gud?

Få ord i vårt språk har så många betydelser som ordet "Gud". Frågan om man kan tro på Gud...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Re

Allmänt om religion

Om religion som fenomen, religionens ursprung och människors religiositet. Religion och religiositet har i alla tider...

Hi
Karta

Afrikas historia

Afrikas historia i stora drag. Här finns material för dig som vill få en överblick av den afrikanska kontinentens...

Relaterade taggar

Re
Trumma

Naturreligion

Samlingsbegreppet naturreligion rymmer en mångfald av mindre religioner där naturen, naturelementen...

Re
Kraken

Övernaturliga väsen

Det var inte bara förr i tiden som man fascinerades av och trodde på övernaturliga väsen. Tvärtom...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
S

Att jämföra religioner (fördjupning)

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-02-15

I det här fördjupningsavsnittet (20 min) berättar Mattias, Kristoffer och Julia om likheter och skillnader mellan de fem världsreligionerna. Här diskuteras också vad som egentligen är viktigt att jämföra och varför.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Religion och vetenskap

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-09-21

Julia, Mattias och Kristoffer reder ut vad religion är och vad vetenskap är samt hur relationen dem emellan ser ut.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Världsreligionernas gudsuppfattning

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2015-12-02

Julia, Kristoffer och Mattias diskuterar de fem världsreligionernas gudsuppfattning. Hur ser man på Gud inom de monoteistiska religionerna: judendomen, kristendomen och islam? Vilken gudsuppfattning råder inom hinduismen? Och tror man på gudar överhuvudtaget inom buddhismen?

+ Lyssna