Vad är juridik och vad gör en jurist?

Sedan förhistorisk tid har vi människor skapat regler för hur våra samhällen ska fungera. En del regler är sociala regler, till exempel att vi ställer oss i kö till bussen istället för att alla ska försöka att ta oss in i bussen samtidigt. Andra regler är så kallade rättsregler. De har fått sin status som rättsregler på grund av hur de har skapats. Juridik är läran om rättsregler och deras användning. Jurister arbetar ofta med frågor om hur rättsregler ska förstås och användas. I den här artikeln kommer vi att titta närmare på vad juridik är och vad det innebär att vara jurist.

Bild: Carl Johan Erikson

Sveriges rikes lag är en årligen privatutgiven svensk lagbok. Den innehåller ett urval av lagar och andra författningar i Svensk författningssamling som bedöms vara av allmänt intresse. Av tradition brukar den ansvarige utgivaren vara ett pensionerat justitieråd som även varit ordförande i Högsta domstolen.

Vad är juridik?

Som redan nämnts är juridik läran om rättsregler och deras användning. Rättsregler kan se mycket olika ut. Generellt kan man säga att rättsregler antingen innehåller förbud mot att göra något eller ger instruktioner för hur någon ska agera i en viss situation eller för att uppnå ett visst resultat.

Några exempel på rättsregler är:

10 kapitlet 5 § i skollagen (2010:800): Enligt denna regel ska den totala undervisningstiden för varje elev i grundskolan vara minst 6 890 timmar.
1 kapitlet 6 § i brottsbalken (1962:700): Enligt denna regel kan man bara bli straffad för brott om man har fyllt 15 år.

ANNONS

Visste du att:

Lagar och förordningar kallas även ”författningar”. Du kanske känner igen den blå lagboken på bilden. Den ges ut av ett privat förlag och i den publiceras endast ett urval av olika författningar.

Alla författningar publiceras i Svensk författningssamling, som förkortas SFS.

Författningar som har utfärdats efter 1 april 2018 kan du hitta på Svensk författningssamlings webbplats.

Lagar och förordningar är exempel på rättsregler

De viktigaste rättsreglerna finns i lagar som stiftas av våra politiker i riksdagen. Rättsregler finns också bland annat i förordningar som utfärdas av regeringen och i myndigheter och kommuners föreskrifter.

Rättsregler delas in i olika kategorier

Ett sätt att kategorisera rättsregler är att skilja mellan ”civilrätt” och ”offentlig rätt”.

Civilrätt är generellt rättsregler om förhållandet mellan människor och företag. Exempel på civilrätt är regler om hur två företag kan ingå ett avtal eller hur två människor kan lösa en konflikt om vem som äger en pryl.

Offentlig rätt är generellt rättsregler om förhållandet mellan staten och enskilda personer eller företag. Exempel på offentlig rätt är regler om hur ett riksdagsval får gå till eller regler om när Skatteverket får kräva att en person betalar skatt. I den offentliga rätten ingår också bland annat straffrätten, alltså reglerna om vad som är brottsligt och vad som händer om en person begår ett brott.

Vad gör en jurist?

Det finns ofta olika sätt att tolka en viss rättsregel. Frågor om hur man tar reda på hur en rättsregel ska användas och förstås, eller ”tolkas”, ingår också i juridiken. Som nämndes ovan är det våra politiker som skapar de viktigaste lagarna. Men frågan om hur lagarna ska tolkas lämnas till juristerna.

Oftast när man pratar om jurister menar man personer som har studerat juristutbildningen. Men jurist är ingen skyddad titel. Det betyder att egentligen vem som helst får kalla sig jurist och erbjuda juridisk rådgivning. Vem som helst får dock inte arbeta som till exempel advokat, kronofogde eller som domare. För att få ett sådant arbete är ett grundläggande krav att man har studerat juridik på universitetet. I praktiken anställer de flesta arbetsgivare bara jurister med juristutbildning.

Eftersom det finns rättsregler som påverkar nästan alla delar av samhället är det naturligt att det också finns jurister som arbetar inom praktiskt taget alla områden. Några exempel på juristyrken är domare, advokat och åklagare.

Var finns juristutbildningen?

Det finns just nu sju universitet i Sverige som erbjuder den traditionella juristutbildningen.

Dessa universitet finns i Lund, Uppsala, Göteborg, Stockholm, Örebro, Umeå och Karlstad.

LÄS MER: Lag och rätt

LÄS MER: Rättssystemet och domstolarna

LÄS MER: Rättegång - från brott till straff

LÄS MER: Det svenska rättssystemet

Tips på vidare fördjupning:

På Domarbloggen finns flera inlägg som du kan läsa om du vill lära dig mer om ämnet. Här kommer några exempel:

Domare, åklagare, ombud - olika roller | Domarbloggen
Efter notarietiden visste jag att jag ville bli domare – träffa Anton som tidigare arbetat som notarie på Södertörns tingsrätt | Domarbloggen
Att bestiga berg - min väg till att bli domare | Domarbloggen
En arbetsdag är ofta intensiv, men aldrig tråkig! | Domarbloggen

Uppgifter och frågor

Diskussionsfrågor:

Vad är skillnaden på rättsregler och andra regler? Finns det regler i samhället som du följer även om det inte finns någon lag som kräver det av dig?
Hur tror du att samhället du lever i skulle förändras om det slutade finnas rättsregler? Ge exempel!
Vad är ditt fritidsintresse (till exempel gaming, ridning eller fotboll)? Finns det jurister som arbetar med ditt fritidsintresse? Sök på internet.

Litteratur:
Nationalencyklopedin [2024-02-29]
8 kapitlet 1 § regeringsformen (1974:152)
Derlén med flera, Konstitutionell rätt, 2020 version 2 JUNO, s. 236
För advokater, se 8 kapitlet 1 § 2 stycket rättegångsbalken (1942:740).
För kronofogde, se 14 § förordning (2016:1333) med instruktion för Kronofogdemyndigheten.
För domare, se 4 kapitlet 1 § rättegångsbalken (1942:740) och 1 § förordning (2007:386) om kunskapsprov för behörighet som domare, m.m.

FÖRFATTARE

Text: Ellen Steffenburg, administrativ jurist, Södertörns tingsrätt

Webbplats: Domarbloggen

Senast uppdaterad: 6 september 2024

Publicerad: 18 april 2024

Spara som favorit