I den här texten får du veta vad det svenska valsystemet består av och vilka olika politiska val det finns.
I regeringsformen, som är en del av grundlagen, står det att all offentlig makt utgår från folket och att folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt.
Vi väljer våra politiker i allmänna val. Olika frågor bestäms på olika beslutsnivåer. Vissa frågor hamnar på riksdagens bord medan andra saker beslutas i kommunerna, regionerna eller inom EU.
Alla svenska medborgare som fyllt 18 år och bor i Sverige eller tidigare varit folkbokförda i landet har rösträtt i våra riksdagsval. I valet till Europaparlamentet har även medborgare från andra EU-länder som bor i Sverige rösträtt. Rösträtt i valen till kommunfullmäktige och regionfullmäktige har den som fyllt 18 år och är folkbokförd i kommunen och regionen.
Det gäller även utländska medborgare från EU-länderna samt från Island och Norge. Personer från andra länder måste ha varit folkbokförda i Sverige i tre år.
Val till riksdagen hålls i september vart fjärde år. I Sverige har omkring sju miljoner människor rösträtt, och valdeltagandet 2018 låg på omkring 85 procent. Ett parti måste få minst fyra procent av alla röster i ett val för att komma in i riksdagen.
Sverige är indelat i 21 län och 29 valkretsar. Valkretsarna följer i stort sett länsgränserna och är olika stora beroende på folkmängden. I riksdagsvalet används gula valsedlar, som är olika för olika valkretsar. På valsedlarna står partiets namn och namnen på de kandidater som är nominerade i den valkretsen. Namnen står i den ordning som partiet bestämt. De personer som du röstar in i riksdagen kommer alltså från din egen valkrets.
När du röstar väljer du parti och kan dessutom sätta ett kryss för den politiker som du helst vill ha invald. Om du sätter ett sådant kryss kallas det personval. För att komma in i riksdagen på personröster måste kandidaten ha fem procent av rösterna i en valkrets.
Kyrkovalet är ett val i svenska kyrkan som hålls vart fjärde år. Alla som är medlemmar i svenska kyrkan får rösta om de fyllt 16 år. Valet gäller vilka politiker som ska styra svenska kyrkan lokalt (församling, samfällighet) regionalt (stift) och på nationell nivå (kyrkomötet).
Vi röstar till Europaparlamentet en gång vart femte år. Europaparlamentets ledamöter utses direkt av folket. Varje medlemsland får ett antal platser i parlamentet som motsvarar landets invånarantal.
Platserna i Europaparlamentet fördelas proportionellt mellan partierna från det landet. Det innebär att ett parti som får 20 procent av rösterna i valet i sitt land också ska ha 20 procent av landets platser i Europaparlamentet. Varje gång EU tar in nya medlemsländer ändras antalet platser i Europaparlamentet. I och med Lissabonfördraget fick parlamentet 754 ledamöter. 20 av dem är från Sverige.
De kommunala valen och val till regionerna hålls samma dag som ordinarie riksdagsval. På vita valsedlar står namnen på de politiker som partierna vill ha som sina företrädare i kommunfullmäktige. Och i regionvalen används blå valsedlar. I kommunalval finns ingen procentspärr, utan alla partier är med vid fördelningen av mandaten. I regionvalen finns en spärr. Minst tre procent av rösterna krävs för att ett parti ska bli representerat. I ungefär hälften av landets kommunfullmäktige finns lokala partier med.
LÄS MER: Sveriges politiska system
LÄS MER: Politiska partier i Sveriges riksdag
LÄS MER: Demokratisk påverkan och demokratiska modeller
PODCAST: Riksdag och regering i Sverige
PODCAST: Kommuner och regioner
PODCAST: Val i Sverige
PODCAST: Folkomröstningar i Sverige
FÖRFATTARE
Texten är ett sammandrag från material på Sveriges riksdags webbplats, i ett samarbete med Riksdagsförvaltningen.
Här nedan hittar du material som kan relateras till svenska allmänna val och valrörelser.
Ett fördjupande studiehäfte som tar upp vad demokrati är och hur demokratin genomsyrar samhället.
Ett fördjupande studiehäfte som beskriver riksdagens uppgifter och dess roll i samhället.
Hur påverkas Sverige av medlemskapet i EU? Hur arbetar riksdagen med EU-frågor? Vad gör EU:s olika institutioner och hur kommer en EU-lag till? Här finns både informationsmaterial och studiematerial som riktar sig till elever i årskurs 7–9 och gymnasiet.
Kunskap är makt. I denna broschyr presenteras riksdagens arbete på ett övergripande och lättförståeligt vis.
Demokrati betyder folkmakt eller folkstyrelse. I demokratier ska människor få vara med och bestämma hur landet ska styras. Men demokrati handlar även om representation och fri- och rättigheter och ansvar. Demokratiska stater kan styras på olika sätt. Därför kan det vara svårt att beskriva exakt vad en demokrati är. Men självklart har demokratier vissa gemensamma kännetecken...
En ny regering behöver bildas när en tidigare regering har avgått. Det vanligaste är att det sker efter ett riksdagsval. Men det kan också behöva bildas en ny regering om den tidigare regeringen har avgått på grund av att riksdagen riktat en misstroendeförklaring mot statsministern eller om en statsminister har valt att avgå av andra skäl...
I september 1921 hölls det första demokratiska valet till riksdagens andra kammare. Rösträtten var allmän och lika, parlamentarismen etablerad och kvinnorna myndiga. Över 2 miljoner nya väljare hade möjlighet att rösta fram ett nytt politiskt styre. Men vad skulle folket egentligen rösta på – och varför?
I veckans avsnitt går Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) igenom vad riksdagens talman gör och hur hen utses.
Mattias Axelsson, gymnasielärare i samhällskunskap, går igenom vad som händer efter ett riksdagsval.
Informationsfilm (1:57 min) från Valmyndigheten som visar hur det går till att rösta i vallokalen på valdagen eller om du förtidsröstar.
Informationsfilm (1:19 min) från Valmyndigheten som beskriver hur fördelningen av mandat till riksdagen går till.
Informationsfilm (1:09 min) från Valmyndigheten som beskriver valen till riksdagen, regionfullmäktige, kommunfullmäktige och Europaparlamentet.
Informationsfilm (1:19 min) från Valmyndigheten som beskriver det svenska valsystemets grunder med allmän och lika rösträtt och att valen ska vara fria, hemliga och direkta.
Genomgång (11:33 min) där SO-läraren Anders Larsson berättar om demokrati och val i Sverige.
Kort presentation (16:36 min) där SO-läraren Max Polteg berättar om ideologier, de svenska partierna och val i Sverige.
Programserie från UR i 6 delar (14 min per avsnitt). Lär dig om Sveriges konstitution och grundlagar, hur skatterna används, vilka val du kan rösta i och fördelningen av den politiska makten. Du får förklaringar till olika politiska begrepp och får veta mer om kampen för allmän rösträtt, kvinnokamp och rättvisa villkor på arbetsmarknaden. Du får möta människor som driver frågor utanför det politiska systemet samt företrädare för de politiska blocken. Programinnehållet ramas in av en dramatiserad del som beskriver ett Sverige år 2040, styrt av en diktator.
Informationsfilm (0:59 min) från Sveriges riksdag. I Sverige har vi en riksdag och en regering som är beroende av varandra för att styra landet. Det kallas parlamentarism och är vårt statsskick. I filmserien Demokratin pågår får du veta hur vår demokrati fungerar i praktiken – och vad folkstyre faktiskt innebär...
Informationsfilm (1:04 min) från Sveriges riksdag. Sverige är en representativ demokrati. I riksdagsvalet väljer medborgarna vilka personer som ska representera dem i riksdagen. Ledamöterna ska se till att folkets vilja genomsyrar riksdagens beslut. Här får du på en minut lära dig hur en representativ demokrati fungerar.
På webbplatsen Filmarkivet.se hittar du många skolanpassade teman med filmer och lärarhandledningar. Via den här ingången kan du t.ex. arbeta med demokrati. I en demokrati är det vår rättighet och vår skyldighet att gå och rösta. Men vad får oss att rösta och hur har de politiska partierna genom året försökt påverka oss att rösta? Här finns ett urval av svenska propagandafilmer från 30-tal till 90-tal med diskussionsfrågor.
För årskurs 7-9 och gymnasiets kurser i samhällskunskap, historia, svenska och bild.
Genomgång (35:32 min) av SO-läraren Mikael Erlandsson som i den här videon berättar om hur Sverige styrs med fokus på valen och vår riksdag.
På UR:s webbplats kan du se en programserie i 8 delar (12-15 min per avsnitt) om svensk demokrati. Två unga, nyfikna programledare, Leila och Noah, får i uppdrag att lära sig och tittarna mer om hur Sverige styrs. För att göra det abstrakta mer konkret skickar Noah ut Leila på olika uppdrag som är kopplade till grundläggande samhällsfunktioner och politiska frågor. Leila får till exempel ta sig an kvalgränsen i stavhopp för att lära sig mer om fyraprocentsspärren. Uppdragen kompletteras med reportage, kommentarer av statsvetaren Jenny Madestam och med animationer som fördjupar och förtydligar det aktuella ämnet. Syftet är att tittarna ska få ökad kunskap om Sveriges politiska system, kunna hitta och tillgodogöra sig kunskap om de politiska partierna, samt stärka medvetenheten och insikten om vår demokrati och vårt statsskick.
Undervisar du om demokratifrågor och riksdagens roll och arbete? Nu finns det nytt material du som lärare kan använda i klassrummet. Till exempel skolmaterial om demokratins genombrott, en valingång med riksdagsquiz och övningar kopplat till riksdagsarbetet – och snart även en unik möjlighet att uppleva riksdagen digitalt!
Faktatext på Sveriges länsstyrelsers webbplats med information om Sverige där du bl.a. ges en lättförståelig överblick över hur Sverige styrs. Sverige är en representativ demokrati och styrs utifrån demokratisk struktur på olika nivåer i samhället. Sverige är också en monarki. Det betyder att vi har en kung eller drottning som är statschef för landet. Däremot har statschefen ingen politisk makt utan enbart ceremoniella uppgifter. Det är de demokratiskt valda politikerna som styr landet...
Ny omfattande webbplats som drivs av Sveriges riksdag där du tas med på en resa genom vår demokratis historia. Här finns studiematerial (inkl lärarhandleding) i form av filmer och massor av fakta efter olika TEMAN som är relaterade till DEMOKRATINS GENOMBROTT:
Vad är demokrati? Folkstyrets grundläggande frågor, Demokratins kännetecken, Synen på medborgarskapet
Tidiga tecken på folkstyre: Ting och stämmor, Landlagar, Edsöres- och fridslagar, Ståndssamhället, Ståndsriksdagen
Sverige förändras: Enväldets slut och ny regeringsform, Från stånd till klass, Förberedande beslut och reformer under 1800-talet, Vägen till tvåkammarriksdagen, Höga inkomster gav fler röster, Revolutionstider, Politiska partier växer fram
Folkrörelsernas tid: Människorna samlar sig och ställer krav, Den tidiga rösträttsrörelsen, Kvinnorörelsen tar form, LKPR bildas
Argumentationen om rösträtten: Rösträtt - ett stående inslag i riksdagen, Värnplikten som argument för rösträtt, Männen får rösträtt, Argument - för eller emot?
Överenskommelsen om rösträtten: Kungens löfte om parlamentarism, Fortsatt konservativt motstånd, Revolution innebär dåliga affärer, En oväntad öppning, Den 17 december 1918, Ett avgörande klubbslag, Några personer runt överenskommelsen om allmän och lika rösträtt
Det första demokratiska valet: Valarbetet, Nya skiljelinjer i politiken, De fem första kvinnorna, Demokratiska utmaningar
Grupper utan rösträtt: Varför uteslöts människor från att få rösta?, Begränsningar i rösträtten
Rösträtt i en globaliserad värld: Var ska man ha rösträtt? Emigrationen från Sverige, Invandringen ökar, Utlandssvenskar, Nya svenskar i politiken, Övernationell demokrati
Avsnittet handlar om demokratins grundläggande principer. Vad är demokrati och vad får den att fungera?
Här kan du lära dig mer om svensk demokrati på rikstäckande nivå. Avsnittet handlar om hur Sverige styrs, med fokus på...
I avsnittet ska vi titta på den moderna partipolitikens uppkomst samt sambandet mellan de politiska ideologierna och...
Aktuell samhällsfakta om Sverige. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del...
Avsnittet handlar om individers och gruppers möjligheter att påverka politiska beslut på olika demokratiska nivåer. Här...
Sverige är indelat i 290 kommuner (2024, se karta). Alla kommuner har ett visst mått av självstyre...
Europeiska unionen (EU) är unik som internationell organisation. Det samarbete som sex länder...
En grundlag är en extra viktig lag. I Sverige har vi fyra grundlagar:Regeringsformen ...
Parlamentarism är ett statskick med en folkvald församling i form av ett parlament (riksdag) som...
Vart fjärde år har vi val till riksdagen, regionerna och till kommunerna, det vill säga år 2026,...
Folkomröstningar är val då de röstberättigade tar ställning till en enskild politisk fråga. I...
