S
Tagg
Israeliska stridsfordon
Israeliska trupper under framryckning.

1948 års arabisk-israeliska krig

klocka
Lästid 2 minuter

1948 års arabisk-israeliska krig kallas självständighetskriget av israelerna, och al-Nakba ("katastrofen") av palestinierna. Bakgrunden till konflikten är att Nationernas förbund (NF) - som bildades 1920 efter första världskriget - beslutade att upprätta ett dussintal nya nationalstater. I Mellanöstern skulle de arabiska länderna Irak, Syrien och Libanon skapas, liksom en judisk stat. Frankrike och Storbritannien fick i uppdrag, mandat, att hjälpa länderna att etableras. 1922 avstyckades 75 procent av den planerade judiska staten till den rent arabiska staten Transjordanien...

ANNONS

Stridigheter mellan britter, judar och muslimer förekom från 1920, men konflikten eskalerade till ett öppet inbördeskrig från den 29 november 1947. Den dagen röstade Förenta nationernas generalförsamling, som övertagit ansvaret från NF för att skapa en judisk stat, ett förslag om att dela det kvarvarande mandatet i en judisk och en arabisk stat. Förslaget förkastades av den arabiska sidan och Storbritannien lämnade området den 15 maj 1948.

Den 14 maj utropades staten Israel till en judisk stat. Dagen därpå attackerade arméer från Egypten, Syrien, Transjordanien, Libanon och Irak den nybildade staten.

De judiska styrkorna erövrade kusten, förutom Gazaremsan som ockuperades av Egypten. Norra delarna med Galiléen och Genesarets sjö togs också av den israeliska staten.

De arabiska styrkorna erövrade de östra och centrala delarna som kallades Judéen och Samarien (se karta). Dessa områden kom senare att ockuperas av Jordanien under namnet Västbanken. Inga judar fanns därefter kvar i området. Även Jerusalems Gamla stad med Tempelberget samt de östra delarna av staden intogs. Jerusalem delades sedan i en västlig del som Israel annekterade och en östlig som Jordanien annekterade.

För den arabiska sidan blev nederlaget en politisk och militär katastrof. Kriget innebar att Israel utvidgade sitt territorium med ca 40 % utöver FN:s delningsplan 1947, medan den arabiska delen minskade.

Vapenstilleståndsavtal skrevs mellan Israel och Egypten den 24 februari 1949, och senare under våren mellan Israel och Libanon, Transjordanien och Syrien. Irak vägrade. Vapenstilleståndets demarkationslinjer (territoriella linjer som inte får överskridas av militära trupper) utgjorde inte någon politisk eller territoriell gräns och innebar därför inte en slutlig lösning av Palestinafrågan. Eftersom flera fredsavtal ännu saknas, finns ingen egentlig gräns mot Libanon och Syrien. Det finns heller ingen gräns mot Västbanken, bara en vapenstilleståndslinje. Många anser att 1948 års arabisk-israeliska krig ännu inte har avslutats.

Under kriget flydde eller fördrevs omkring 700 000 araber från de områden som blev staten Israel. Samtidigt som araber flydde från det israeliska området tvingades nästan lika många judar, 600 000, lämna sina hem i de arabländer som var inblandade i kriget.

LÄS MER: Mellanösternkonflikten

LÄS MER: 1948 års arabisk-israeliska krig

LÄS MER: Suezkrisen

LÄS MER: Sexdagarskriget

LÄS MER: Oktoberkriget

LÄS MER: Libanonkrigen 1982 och 2006

LÄS MER: Intifadan

LÄS MER: Gazakrigen

LÄS MER: Förenklat om Palestinakonflikten

LÄS MER: Israels och Palestinas historia


Litteratur:
Sune Persson, Palestinakonflikten, Studentlitteratur, 2012
Sören Wibeck, Ett land två folk: Israel-Palestinakonfliktens historia, Historiska media, 2009
Benny Morris, 1948: A history of the first Arab-Israeli war. Yale University Press, 2008


FÖRFATTARE

Text: Anders Bjerkhoel (författare) och Robert de Vries (red.)
 

Här nedan hittar du material som kan relateras till 1948 års arabisk-israeliska krig.

Uppdaterad: 30 mars 2025
Publicerad:

ANNONS

ANNONS

Länkar om 1948 års arabisk-israeliska krig

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS