Adolf E Nordenskiöld (1832-1901) är en av våra mest berömda polarforskare. Han var född i Finland men flyttade till Stockholm efter att ha kritiserat den pågående förryskningspolitiken i landet. Han blev professor i mineralogi vid Naturhistoriska riksmuseet men gjorde också flera expeditioner norrut. Mest känd blev den av Oscar II och grosshandlaren Oscar Dickson finansierade färden med fartyget Vega genom nordostpassagen (längs Sibirien till Stilla havet) 1878-1880.
1878 startade Nordenskiöld och en rad vetenskapsmän från Tromsö med fartygen Vega och Lena. Målet var att finna en sjöväg från Atlanten till Stilla havet norr om Sibirien.
ANNONS
Vid Asiens nordligaste udde skilde sig Lena från expeditionen och Vega fortsatte ensam sin färd mot öster. Då man var nästan framme stängdes vägen av is. Expeditionen tvingades övervintra ända fram till 18 juli 1879. Då släppte isen greppet om Vega. Den 2 september 1879 var Nordostpassagen fullbordad. Sjövägen mellan Atlanten och Stilla havet låg därmed öppen.
Resan gjorde Nordenskiöld världsberömd. På konstnären Georg von Rosens porträtt poserar han i polarisen med Vega i bakgrunden som en tidstypisk hjälte, den djärve upptäcktsresanden. Han satt 1870-1893 i flera omgångar i andra kammaren (i riksdagen) och deltog även i Stockholms kommunalpolitik som radikal förkämpe för småfolket. Efter de kungastödda polarfärderna svalnade dock hans radikala glöd.
Bild: Nationalmuseum Adolf E. Nordenskiöld i polarisen, en tidstypisk hjälte, målad av von Rosen.
Litteratur: Tord Wallström, Svenska upptäckare, Bra Böcker, 1983 Sten Carlsson m.fl., Den svenska historien, del 13: Emigrationen och det industriella genombrottet, Bonnier Lexikon AB, 1994 Bra Böckers lexikon 2000, band 17, Bra Böcker AB, 1998
FÖRFATTARE
Text: Torbjörn Nilsson (professor i historia) och Carsten Ryytty (författare och f.d. SO-lärare) Delar av materialetär en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
År 1871 upptäckte den norske säljägaren Elling Carlsen en hydda på ögruppen Novaja Zemlja norr om Ryssland. En gryta hängde fortfarande över den öppna eldstaden, och en klocka stod lutad mot en vägg. Böcker, vapen och hushållsföremål låg strödda här och där. Ingen var hemma, men det var inte så konstigt. Hyddan hade stått övergiven i 274 år. Carlsen hade upptäckt den plats där holländaren Willem Barents tvingats övervintra med sin besättning i slutet av 1500-talet. Barents hade letat efter Nordostpassagen - sjövägen från Europa till Kina norr om Ryssland. Liksom många andra kom Barents aldrig tillbaka...
Under 1800-talets senare del lyfter man i Sverige fram ett stort antal "hjältar" inom industri och vetenskap. Deras betydelse för Sveriges rykte i världen framhävs. Ofta betonar man också deras egen nationalkänsla, deras önskan att tjäna sitt fosterland. Det skrivs hyllningsdikter till dem. Man skriver reportage och andra berättelser om dem...
Artikel i Wikipedia där du kan läsa om Adolf Erik Nordenskiöld (1832-1901). Han var en finlandssvensk friherre, kommendör av Nordstjärneorden, geolog, mineralog, polarfarare, upptäcktsresande, ledamot av Svenska Akademien samt även ledamot av Sveriges riksdag. Här berättas kortfattat om Nordenskiölds liv och den äventyrliga resan mot nordostpassagen som gick ut på att öppna en ny handelsväg över Norra ishavet mot Asien.
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om 1800-talets svenska polarforskningsprojekt. 1800-talets polarexpeditioner var som våra dagars rymdfärder – prestigefulla nationella projekt där ära, vetenskap och kommersiella intressen stod på spel. Adolf Erik Nordenskiölds banbrytande färd med ångskeppet Vega genom Nordostpassagen gjorde Sverige till en stormakt inom polarforskningen...
