Erik Dahlbergh (1625-1703) var en fästningsarkitekt, strateg och tecknare av stormaktstidens slott och palats. Under Karl XII restaurerade och nyuppförde Dahlbergh en rad av landets fästningar. Han blev chef för fortifikationen (föregångaren till Fortifikationsverket) 1674 och nådde internationell ryktbarhet för sina fästningsbyggen.
Många av hans verk kan beskådas än i dag: Skansen Kronan i Göteborg, fästningen på Marstrand, Dalarö skans och kastellet Drottningskär utanför Karlskrona.
Outtröttligt arbetade Dahlbergh för att ge Sverige ett fast försvar och fick i många fall sin vilja igenom. Men han mötte motstånd då han ville förstärka befästningarna i Östersjöprovinserna. Medlen räckte inte till alla fästningsbyggen som han ville utföra.
Dahlbergh var inte bara fästningsarkitekt. I det enastående verket Suecia antiqua et hodierna (Sveriges forntid och nutid) 1716 med 350 kopparstick redogjorde han för stormakten Sveriges intressantaste byggnader. Hans ritningar och teckningar präglade länge den svenska synen på stormaktstiden. Palatsen framstod i bedövande glans och ingen ifrågasatte om mannen bakom verket inte ibland förskönat och förstorat de byggnader han ritade av (vilket han i många fall hade gjort).
Erik Dahlbergh fick en lysande karriär och blev en av stormaktstidens viktigaste personer. Denne son till en landsbokhållare vid Gråmunkegränd i Stockholm var visserligen en stor begåvning men överdrev också gärna sina insatser. Dahlberghs livfulla skildring av tåget över Bälten och betydelsen av hans egna råd inför de avgörande besluten har visat sig överdrivna.
LÄS MER: Tåget över Bält
LÄS MER: Borgar och fästningar
FÖRFATTARE
Text: Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).