En statskupp är ett plötsligt (och i regel olagligt) maktövertagande i ett land - ofta utfört med hjälp av våld - där den existerande regimen eller regeringen avlägsnas på ett sätt som bryter mot landets lagar och konstitution.
En statskupp kan utföras av en liten skara, ofta inom regeringen eller armén i ett land, men kan också ske i samband med en politisk revolution där stora delar av befolkningen deltar.
En statskupp leder vanligtvis till något av följande scenarion:
Vid sidan av ledarskifte behöver en statskupp inte nödvändigtvis medföra några politiska och socioekonomiska förbättringar eller förändringar.
Ofta förekommande orsaker till statskupper är maktkamp om ledarrollen eller att det finns ett utbrett missnöje mot den sittande ledaren eller regimen som vägrar lämna ifrån sig makten.
Statskupper har troligtvis förekommit då och då ända sedan de första statsbildningarna ägde rum för tusentals år sedan. I antikens värld var det till och med under vissa turbulenta perioder nästan mer regel än undantag att ta makten genom en statskupp, särskilt inom romarriket. Ett av de mest berömda fallen är Julius Caesars maktövertagande samt mordet på honom efter att han gjort sig själv till diktator.
I modern tid - och med hänsyn till gällande internationella lagar - brukar omvärlden reagera negativt mot kuppmakare. Ledar- eller regeringsskiften ska stället utföras på demokratiska tillvägagångssätt. Detta gäller i synnerhet om landet i fråga redan är en demokrati (jämfört med om det handlar om en diktatur som styr med arméns hjälp).
Efter en statskupp kan ibland folkets (och omvärldens) förhållningssätt till den nya regimen omvärderas beroende på vilka åtgärder som kuppmakarna utför för att t.ex. utlysa ett nyval där landets medborgare ges möjlighet att välja nya ledare på demokratisk väg.
LÄS MER: Demokratiska system och olika statsskick
LÄS MER: Demokratisk påverkan och demokratiska modeller
LÄS MER: Diktatur
FÖRFATTARE
Text: Vahagn Avedian, fil. dr i historia, med forskningsintresse för mänskliga rättigheter, fred- och konfliktforskning och demokratistudier, redaktör för folkmordet1915.se och karabach.se
Webbplatser:
http://armenica.org/vahagnavedian/
http://folkmordet1915.se/
http://karabach.se/
Här hittar du material som kan relateras till lyckade och misslyckade statskupper förr och idag.
Krig är förödande för människan, för miljön, för hela staters existens. Ändå krigar vi. Att stater hamnar i väpnade konflikter har flera orsaker, bland annat politiska eller att någon ändå ytterst tjänar på det. Det finns flera olika orsaker till krig och väpnade konflikter. De ekonomiska, sociala eller politiska förhållandena kan till exempel vara sådana att människor till slut väljer att ta till vapen. Krig kan också orsakas av egenintressen, maktbegär och osäkerhet om andra staters intentioner och militära kapacitet. Det finns dock ingen enkel förklaring. Som regel är konflikter komplexa och orsakerna till varför ett krig uppstår många...
Mannen som avled efter ett slaganfall på det ruffiga schweiziska värdshuset i februari 1837 var 58 år gammal. Han titulerade sig överste men tillgångarna var ytterst begränsade: kläder, en tobakspung, enkla smycken och elva böcker, bland annat en skrift av Gustav III. Trots det uppmärksammades hans död i februari 1837 av Europas furstehov, mer än i Sverige där han ändå hade varit kung 1792–1809. Liksom storpolitikens virvelvindar hade lett till hans fall 1809 krävde monarkernas omsorg om sin egen legitimitet att han hedrades med artiga ceremonier – en kung, om än avsatt och förnedrad, var trots allt inte vem som helst...
Många politiska mord har förändrat historien, men det finns också misslyckade mordförsök som troligen har förändrat världshistorien. Ett sådant är det misslyckade attentatet mot Nazitysklands ledare Adolf Hitler den 20 juli 1944. Det felslagna mordförsöket och de sammansvurnas tveksamhet gjorde att Hitler kunde ta tillbaka makten trots att den var nära att glida honom ur händerna. Om attentatet lyckats kanske det kalla krig och den upprustning mellan supermakterna USA och Sovjetunionen som följde på andra världskriget aldrig uppstått...
Katarina II styrde Ryssland under senare delen av 1700-talet. I 34 år var hon kejsarinna över det ryska imperiet och bidrog under sin regeringstid till att utöka dess gränser på bland annat Polens och det Osmanska rikets bekostnad. Det är svårt att hitta någon bland Europas regenter med en levnadsbana som är mer spännande än Katarinas, kejsarinna av Ryssland 1762-1796. Hon har beskrivits som ett politiskt geni, en intrigerande tyrann eller som, rent allmänt, en ”extraordinär kvinna”. I rysk historia kallas hon med självklarhet Katarina den stora...
1792 hade kung Gustav III lyckats reta upp alla de fyra stånden: adel, präster, borgare och bönder. I Europa hade kraven på ökad jämlikhet ökat. Samtidigt ville Gustav III att kungen skulle ha mer makt. 1789 hade kungen lyckats bli nästan enväldig genom stöd från tre av stånden; präster borgare och bönder. Som tack fick de tre stånden lagändringar som gynnade dem men missgynnade adeln. Inom de tre stånden var ändå många missnöjda med att kungens envälde. Adeln var emot den ökade jämlikheten och att kungen utökat sin makt på adelns bekostnad. 1792 mördades Gustav III på Operan i Stockholm. Men kungens egen bror gav order till polisen om att sammansvärjning bakom mordet inte skulle undersökas speciellt noga...
Få personer i historien har blivit så omskrivna som Julius Caesar som under sin kometkarriär kom att göra historiska avtryck som romersk politiker, författare och befälhavare. De militära framgångarna i kombination med hans politiska talang gav honom både folkets och arméns stöd vilket till sist möjliggjorde att han kunde utropa sig till Roms diktator på livstid. Men alla - särskilt senatens medlemmar som fråntagits större delen av sin makt - ville inte se så mycket makt samlad hos en enda person, det var inte så den romerska republiken skulle styras. Bland Roms senatorer växte därför oppositionen mot diktaturen snabbt, och vid ett möte i senaten år 44 f.Kr blev Caesar mördad av en grupp sammansvurna republikaner...
I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. I det här avsnittet berättas om Cixi, änkekejsarinnan som styrde Kina i nästan ett halvt sekel. En reformvänlig och kapabel regent enligt vissa. Men enligt andra: en maktgalen mörderska...
I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. I det här avsnittet berättas om Lovisa Ulrika, drottningen som tog upplysningsidealen till det svenska kungliga hovet. En viljestark kungamoder, en generös konstmecenat - och en konspirerande kuppmakerska...
Läxhjälpsfilm (5:18 min) av läraren Anders Blidberg som berättar om hur det gick till när Sverige blev indraget i Napoleonkrigen. Här berättas framförallt om när Sverige förlorade Finland.
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Lovisa Ulrika. Ingen av Sveriges icke-regerande drottningar har drivits av en sådan iver att regera. Brodern varnade henne ofta. Fredrik av Preussen insåg att det var ljusår mellan hans kungliga militärdiktatur och frihetstidens riksdagsstyrda Sverige. Här hade det enväldiga kungadömet begravts med Karl XII 1718. Nu regerade riksdagen som bestod av fyra kammare, en för varje samhällsstånd: adel, präster, borgare och bönder. Ständerna kallades de.
Avsnitt (19:28 min) från UR:s programserie Historia förklarad där du kan lära dig mer om den gustavianska tidens Sverige. Den gustavianska tiden utspelar sig mellan två kupper: Gustav III:s statskupp, där han ökar kungamakten, och kuppen mot hans son Gustav IV Adolf, som tvingas från tronen. Det är en för förhållandevis kort period i svensk historia, inte ens 40 år, och innehåller alltså bara regenter som heter Gustav. Men, vad kännetecknar den gustavianska tiden och vad hände mer? Och, hur såg livet ut i de framväxande städerna?
Om Historia förklarad: I kärnfulla avsnitt förklarar Sveriges främsta experter historiska händelser och skeenden. Inget program är längre än 20 minuter, och alla avslutas med en överskådlig sammanfattning.
Avsnitt (59 min) i radioprogrammet P3 Historia som här handlar om Julius Caesar, mannen som med politisk list och militärt snille satte punkt för ett halvt millennium av romersk republik. Älskad av folket, hatad av sina fiender – och odödliggjord genom sin spektakulära död...
Avsnitt (65 min) i radioprogrammet P3 Dystopia som här handlar om statskupper. USA har aldrig varit med om en statskupp på nationell nivå men nu har det otänkbara blivit möjligt, menar flera forskare. Vad är det som har hänt? Och skulle Sverige kunna hamna i samma situation?
Vi är vana att förknippa statskupper med instabila diktaturer långt borta, men vad händer när dom sker i demokratier? Vad har en statskupp för effekt på en stat? Hur genomför man en kupp och i vilka samhällen och situationer är dom möjliga? Kan kupper föra något gott med sig och går det ens att skydda sig? P3 Dystopia reder ut vem som egentligen styr när demokratiska institutioner faller.
I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. I det här avsnittet berättas om Napoleon Bonapartes väg till tronen. En hård general som ledde blodiga anfall, men som kunde bryta ihop av ett obesvarat kärleksbrev...
Artikel i den finlandssvenska tidningen Hufvudstadsbladet där du kan läsa om Gustav III:s statskupp och dess följder för Finlands konstitution. Föga kunde Gustav III ana hur länge grundlagen som han genomförde i sin oblodiga statskupp 1772 skulle bestå. Kuppen innebar en maktfördelning mellan riksdag och regent till den senares fördel. Den skulle tillämpas över 200 år i Finland, ända till Martti Ahtisaaris dagar...
Artikel i tidningen Populär Historia där Lars Edling berättar om krutkonspirationen mot Gustav Vasa. Under några dramatiska dagar i mitten av 1530-talet hotades Sverige av krutkonspirationen - en statskupp styrd av Hansan. Eller var allt ett påhitt av Gustav Vasa som ville komma åt sina fiender?
Artikel i tidningen Populär Historia där Thorsten Sandberg berättar om Gustav III:s statskupp. Med statskuppen 1772 ville Gustav III göra slut på striderna mellan hattar och mössor och ena riket kring sin egen person. Tidigt på morgonen den 19 augusti drogs den händelsekedja igång som om den misslyckades skulle kunna kosta kungen livet.
Svenskt biografiskt lexikon (SBL) är ett personhistoriskt lexikon som numera finns på Riksarkivets webbplats. Här hittar du bl.a. utförlig fakta om Gustav IV Adolf.
Artikel på Riksarkivets webbplats där du kan läsa om statskuppen 1809. Gustav IV Adolfs misslyckade krigsföring mot Ryssland var en av huvudorsakerna bakom hans avsättande i mars 1809...
Avsnitt (58 min) i SVT:s programserie Hermans historia (1995) där författaren Herman Lindqvist berättar om spännande historiska personligheter och händelser. I två program berättar Herman Lindqvist om Gustav III, som var långt ifrån en uppsminkad teaterfjolla. Han var en intelligent och bildad man, som dessutom var mycket modig. I första programmet berättas om hur kungen växte upp, hur han genomförde sin första djärva statskupp och hur han blev en upplyst despot, gynnare av konst och kultur...
Avsnitt (59 min) i SVT:s programserie Hermans historia (1994) där författaren Herman Lindqvist berättar om spännande historiska personligheter och händelser. Här om Gustav IV Adolf - överste Gustavsson som kanske var vår olyckligaste kung. Han var son till tjusarkungen Gustav III, men helt utan faderns utstrålning. Gustav IV Adolf drevs i landsflykt och dog i största armod på ett värdshus i S:t Gallen, Schweiz, glömd av nästan alla...
I samband med ryska revolutionen (1917) gjordes Ryssland kommunistiskt och ändrade namn till Sovjetunionen.
Ämnet internationella relationer (IR) handlar om internationell säkerhetspolitik och om förhållandet mellan olika...
Här presenteras några statsskick och styrelseskick i världen. Vi ska också titta på maktfördelning och...
Folkrätt är en del av internationell rätt. Internationell rätt kan beskrivas som regler som styr hur stater ska agera...
Gajus Julius Caesar (100-44 f.Kr) var en romersk politiker, författare och befälhavare som genom...
Ett inbördeskrig är en inomstatlig väpnad konflikt mellan olika grupper inom ett och samma land....
Nyköpings gästabud var ett kalas på Nyköpingshus 1317 varefter kung Birger Magnusson lät fängsla...
Gustav III (1746-1792) var son till Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika av Preussen. Gustav fick en...
Gustav IV Adolf (1778-1837) var son till Gustav III och Sofia Magdalena av Danmark. Han var...
Napoleon Bonaparte (1769-1821) föddes under fattiga förhållanden på ön Korsika, men blev senare...
Styrelseskicket diktatur är motsatsen till demokrati. I en diktatur styrs staten av en eller flera...
20 juli-attentatet eller operation Valkyria ägde rum 20 juli 1944 och är det mest kända av alla...
Vladimir Lenin (1870-1924) var en kommunistisk teoretiker och politiker som ledde de revolutionära...
Iran-Irak-kriget var ett blodigt krig mellan Iran och Irak som varade mellan 1980-1988. Kriget...
Glasnost och perestrojka 1985 blev Michail Gorbatjov Sovjetunionens ledare. Gorbatjov arbetade för...
De stora massakrer och utrensningar som skedde under diktatorn Idi Amins regim i Uganda mellan 1971...
Lovisa Ulrika (1720-1782) var Sveriges drottning 1751-1771. Hon var syster till Fredrik den store...
Gustav III:s statskupp den 29 augusti 1772 följdes av en ny författning två dagar senare. Därmed...
Det finns nästan lika många orsaker till världens konflikter som det finns konflikter. En konflikt...
