Döden (det kroppsliga tillstånd från det ögonblick då livet upphör) har sedan mänsklighetens begynnelse skapat nyfikenhet, ångest, rädsla och mystik i människors medvetande. Döden har varit, och är fortfarande, en central del av världsreligionerna och folkreligionerna. Det finns både skillnader och likheter i hur religionerna ser på vad som händer efter döden. Detta gäller också hur man begraver sina avlidna anhöriga inom olika kulturer och religioner.
Sättet människor begraver sin avlidna anhöriga inom olika religioner återspeglar oftast religionernas synsätt på vad som sker efter döden.
Sedan upplysningstiden under 1700-talet har det också blivit vanligt med ett rent vetenskapligt förhållningssätt till döden, ett synsätt som utgår ifrån ett rent biologiskt svar på frågan om vad som händer efter döden; att alla biologiska livsformer förr eller senare dör och att det handlar om ett utslocknande av liv. Detta synsätt är vanligt bland ateister som inte tror på existensen av en gudomlig högre makt.
Oavsett vilket synsätt vi människor har kring döden och vad som händer sen, så är döden ett skeende som är ofrånkomligt att både undkomma och att inte beröras av. I vår sekulariserade del av världen har likväl döden blivit mer avlägsen än tidigare. Medellivslängden har ständigt ökat under de senaste decennierna - människor är mindre sjuka än tidigare samtidigt som ungdomlighet har blivit ett ideal i medierna och i samhället.
Förr i tiden då spädbarnsdödligheten var stor och kvinnor ständigt riskerade att dö i barnsäng samtidigt som sjukdomar och krig härjade, var döden ständigt närvarande. Detta har varit en del av livet för alla människor i Sverige genom historien och är det fortfarande för befolkningen i krigsdrabbade och fattiga områden i världen.
Sättet människor har begravt sina döda (gravskick) har skiftat, inte bara mellan religioner och kulturer, utan även över tid.
Under forntiden fanns flera olika gravskick i Norden, till exempel begravning i dös, hällkista, gånggrift, röse, gravhög, stenkammargrav, brandgrav och båtgrav. Andra gravskick som har funnits i historien är urnegravar, mausoleer och de egyptiska pyramiderna.
LÄS MER: Världsreligionernas syn på döden och begravning
FÖRFATTARE
Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateliv
Här nedan finns material som behandlar synen på döden och bruket av begravning genom historien och idag.
Lektionen berättar om varför land blev hav och hur havsbotten kan bevara sjutusen år gamla föremål. Om föremålen legat på land hade de varit försvunna sedan länge.
I den fornnordiska kulten var hästen central, den dyrkades med en egen särpräglad kult. Hästen ansågs stå i förbund med gudarna och på Island kallades den just för ”gudarnas häst”. Offer, blotsmåltider med hästkött och hingsthetsningar var ritualiserade handlingar...
Myrra och rökelse, hartser (kåda) från balsamväxter, var mycket värdefulla varor under antiken. Den stora efterfrågan ledde till en omfattande handel. Myrra och rökelse användes främst i religiösa ceremonier, medicin och kosmetika...
En novemberdag 1920 stävade den brittiska flottans "Verdun" hemåt över Engelska kanalen eskorterad av sex jagare. Vid Dover hälsade slottets kanoner konvojen med 19 skott - den salut som tillkommer fältherrar. "Verdun" förde en enda last, en kista av ek. Runt kistan var stålband spända som fick den att se ut som ett jättelikt paket. Där banden korsades satt ett sigill med texten "A British Warrior Who fell in the Great War 1914-1918 For King and Country"...
De senaste hundra åren har inneburit att de ceremonier som förr i tiden var förknippade med levnadsloppets stadier idag har förenklats från de överdådiga former de hade tidigare - ofta med syfte att framhäva någons rang. Istället har det numera blivit vanligt att tillämpa det som förr var en skam - strunta i dop, leva ihop utan vigsel och begravas i stillhet, det sistnämnda något som vid 1900-talets början var ett straff för självmördare och avrättade...
Under miljonstaden Rom finns det ett system av underjordiska gångar med kristna begravningsplatser. I dessa katakomber ligger mellan 700 000 och en miljon kristna begravda...
Som många andra härskare genom historien ville Shi Huangdi, den förste kejsaren av Kina, ha med sig redskap, vapen, ädla stenar, kvinnor och tjänare i graven för sin fortsatta existens efter döden. Allt detta förbereddes och genomfördes mycket noggrant...
Genomgång (11:57 min) på engelska i YouTubekanalen Captivating History som i den här videon berättas om Kinas förste kejsare Shi Huangdi och Qindynastin med fokus på kejsarens begravningsplats.
På webbplatsen Vrak.se (som är en del av Statens maritima och transporthistoriska museer) kan du läsa om stenåldern i Östersjön - om varför land blev hav och hur havsbotten kan bevara sjutusen år gamla föremål. Om föremålen legat på land hade de varit försvunna sedan länge.
Artikel i tidningen Populär historia där du kan läsa om Roms katakomber. När och varför anlades katakomberna i Rom – fanns de före kristendomen och hade de någon mer funktion än att vara gravkammare?
På Svenska kyrkans webbplats kan du läsa om hur man inom judendomen, kristendomen och islam ser på döden, begravning och tro. En sak är helt säker: vi ska alla dö. Och troligen kommer de flesta av oss att begravas på något sätt. Men varför begravs judarna i en kista som är helt fri från metall, som har träplugg i stället för vanlig spik? Varför ska en muslim svepas i vitt tyg, helst utan fickor eller sömmar? Och varför är det inte lika bråttom med begravningen för en kristen? Möt rabbinen Shneur Kesselman, prästen Mia Hjertquist och imamen Alen Delic som beskriver och förklarar olika seder och dess bakgrund.
Kort genomgång (2:46 min) på engelska via YouTubekanalen Inspire Education som här berättar om vikingarnas begravningsseder.
Kort genomgång (4:28 min) på engelska via YouTubekanalen Inspire Education som här berättar om tron på livet efter döden i forntidens Egypten.
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om giljotinen och en del myter som uppkommit kring den. Det finns många myter med anknytning till den avrättningsmaskin som kallas giljotin. Bland annat förknippar vi den direkt med franska revolutionen. Många tror sig veta att den uppfanns av läkaren Joseph Ignace Guillotin, och en del hävdar att han själv blev avrättad i sin egen maskin under revolutionen. Men inget av detta stämmer...
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om vikingatidens ättestupor - ett sätt att bli av med sina gamla och sjuka, eller? Forskarna tror att ålderdomen för de flesta människor som levde under den period som i dag kallas vikingatiden innebar en torftig och ömkansvärd tillvaro. Men att de gamla faktiskt skulle ha dragit sig undan och låtit sig kastas ned från en särskild klippa, en så kallad ättestupa, som en sorts ritual, finns det inga belägg för i källorna.
Kort informationsfilm (2:43 min) från Svenska kyrkan om begravning.
Artikel i tidningen Populär Historia där Tomas Blom berättar om svenska kungliga begravningar och begravningsceremonier. När Sverige blev ett arvrike på 1500-talet fick de kungliga begravningarna en ny karaktär. Med pompa och ståt fördes den döde till sista vilan, en symbolladdad ceremoni som skulle säkra tronföljarens makt.
Kort faktafilm (4:31 min) på engelska via YouTubekanalen TED-ED som i den här videon fokuserar på Kinas första kejsare Shi Huangdi och hans gravmonument.
Avsnitt (45 min) i radioprogrammet Vetenskapsradion Historia som här bl.a. handlar om Gamla Uppsala. Följ med Tobias Svanelid till Gamla Uppsala och hör om platsens sju underverk som arkeologerna vet betydligt mer om efter de senaste årens utgrävningar.
Avsnitt (45 min) i radioprogrammet Vetenskapsradion Historia som här bl.a. handlar om Karl XII:s död. Hur sköts Karl XII och vad kom hans död att få för konsekvenser? Tobias Svanelid pratar krigarkungens död för 300 år sedan och vad kungen betyder för oss idag.
Artikel i tidningen Forskning och Framsteg där du kan läsa om forskning kring evigt liv. Genom att ändra några gener har forskarna fått rundmaskar att leva fem gånger längre. Allt fler menar att vi snart kan skjuta upp vårt eget döende på motsvarande sätt. Men, varnar andra forskare, då måste våra samhällen förändras i grunden...
Genomgång (8:46 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om terrakottaarmén i Kina.
Olika typer av brott och straff genom historien. Här berättas också om kriminalitet, lagar och ordningsmakt ur ett...
Läkekonstens historia innefattar historia om medicin, sjukvård och sjukdomar. I det här avsnittet berörs...
Ska vi själva få bestämma när vi vill dö? Ska andra få bestämma när vi ska dö om vi inte själva kan ta ställning?
Ska grova brottslingar få en chans att bättra sig? Kan dödsstraff avskräcka och förhindra brott? Har vi rätt att döda i...
Dop, konfirmation, nattvard, bröllop och begravning är några av kristendomens heligaste och viktigaste ritualer.
Reinkarnation eller själavandring är tron på att själen/jaget återföds i en ny kropp efter döden,...
Det var inte bara förr i tiden som man fascinerades av och trodde på övernaturliga väsen. Tvärtom...
Halloween är en högtid som numera firas i Sverige på allhelgonaafton som infaller i slutet av...
Statistik handlar om kalkyler, analyser och presentation av data och information.Resultatet...
När det en gång så mäktiga romarriket stod inför sitt sammanbrott under 400-talet, vällde olika...
Egyptens pyramider är de största byggnadsverk människan någonsin skapat förutom kinesiska muren....
År 1922 fann forskare farao Tutankhamuns orörda grav i Egypten. Det skulle visa sig att det var...
Dödskulten går som en huvudlinje i mänsklighetens historia. Vi möter den framförallt i våra...
De forntida egyptiska mumierna har beundrats i mer än 2 000 år. Under medeltiden utsatte européerna...
