Utan den internationella handeln med livsmedel hade onekligen vårt matutbud varit ganska magert. Mat från en lång rad länder fyller ditt kylskåp.
Men handeln i världen är så mycket mer än bara mat. I ditt eget hem har du kanske dator, smart-tv, smartmobil och annan hemelektronik. Dessa varor är ofta tillverkade i något östasiatiskt land, inte sällan Kina. Även många av dina kläder är sydda i Kina, liksom dina skor kan vara tillverkade där. Men kläder och skor kommer också från bland annat Vietnam, Turkiet och många andra länder. Din bil kanske är koreansk. Är det en miljöbil drivs den möjligen av brasiliansk etanol, annars är bensinen gjord på olja, kanske från Mellanöstern. Stolen du sitter på medan du spelar ett japanskt dataspel kan vara gjord av trä från Ryssland. Filmen du ser på är ofta från USA. Ger du bort en bukett blommor till din käresta kommer de möjligen från Kenya. Har du råd så kan du njuta av lyxprodukter som fransk parfym och italiensk design. Råkar du istället ut för att bli sjuk kan medicinen vara framställd i Tyskland.
Men handel omfattar inte bara varor, utan också tjänster. Ska du ha support för din dator kanske telefonnumret leder till Bangalore, i Indien. Ringer du dit har du köpt en tjänst utomlands. Ett av svenskarnas favoritnöjen är att resa utomlands och turista, vilket också räknas som ett slags tjänstehandel.
Globaliseringens framväxt
Under tiden efter andra världskriget har världshandeln växt kraftigt och fortare än ekonomin i stort. Exporten av varor och tjänster har ökat dramatiskt under perioden. Världsekonomin är alltså mycket mer beroende av handel idag än för bara några årtionden sedan. Men handeln är inte bara större utan ser också på många sätt helt annorlunda ut än förr.
Ordet globalisering används ofta för att beskriva en process där världens länder, företag och människor knyts ihop i ett komplext nät av kommersiella aktiviteter, handel och investeringar.
I västvärlden har vi till stor del lämnat industrisamhället bakom oss och äntrat en ny tid som vi ofta kallar informationssamhället. I detta samhälle förstärks ytterligare de faktorer som redan innan drev på handeln. Internet möjliggör extremt snabba kommunikationer och transaktioner med möjligheter för såväl företag som enskilda konsumenter att skaffa information om marknaden. Även den mer traditionella varuhandeln är effektivare än förr, med hjälp av bland annat dagens stora containerfartyg.
Tack vare de möjligheter informationstekniken skapar har helt nya handelsmönster uppstått. Produktionen fragmentiseras, det vill säga delas upp på olika platser, på ett sätt som inte gick innan. Det är en ny internationell arbetsfördelning som uppstått. Syftet är att effektivisera produktionen och pressa priserna.
Utvecklingsländerna
Globaliseringen påverkar stora delar av världen, inte bara de traditionella industriländerna. Många länder är dock fortfarande knappast med i utvecklingen. Framför allt gäller det de flesta länderna i Afrika, men även många fattiga länder på andra kontinenter. Konflikter, ogynnsam geografi, korruption och outvecklat näringsliv är några orsaker till detta. Likväl har globaliseringen, tillsammans med andra faktorer som bland annat bättre utbildning, bidragit till att tyngdpunkten i världsekonomin är på väg att flyttas bort från de traditionella industriländerna. De processer som tidigare skapat välstånd i västvärlden är idag verksamma i många utvecklingsländer där fattigdomen faller snabbt. Därför har den enkla bilden av en värld, där fattiga länder förser rika länder med billiga råvaror som sedan kan förädlas till dyra industrivaror, ändrats. Istället är situationen mer mångfacetterad, där vissa utvecklingsländer snabbt industrialiseras, medan andra inte kommit ur det ensidiga beroendet av att exportera några få råvaror.
Nya aktörer i världsekonomin
Utvecklingsländerna, som grupp, handlar allt mer med såväl de rikare länderna som med varandra. Det senare gör att många utvecklingsländer blir mindre beroende av de rika länderna än vad de varit förut. De länder som har något att sälja, som har tillgång till exportmarknader och som själva är öppna för omvärlden drar nytta av möjligheterna. Stora länder som ofta nämns är Brasilien, Mexiko, Ryssland, Indien, Indonesien, Turkiet och Sydafrika. De bidrar alla med sina produkter till världshandeln, Ryssland med olja och gas medan Indien är långt framme med IT och Brasilien bland annat har en stor jordbrukssektor.
Även många mindre utvecklingsländer utvecklas snabbt. Men mest i fokus är Kina, vars ekonomiska utveckling har gjort landet till världens största exportör och till en av världens största ekonomier på kort tid. Kina kallas idag ofta för ”världens verkstad” och kinesiska fabriker producerar en stor del av världens industrivaror. Men Kina är beroende av utländska investeringar i sina fabriker och tillverkar mest sådant andra har utvecklat. Eftersom den inhemska köpkraften fortfarande är ganska låg har Kina behov av att exportera mycket. Men omvärldens efterfrågan på billiga kinesiska produkter har blivit en känslig politisk fråga i många länder. Världsekonomin tjänar på Kinas roll som ”verkstad” och de fördelar landets ökande handel för med sig. Samtidigt slås företag och jobb i omvärlden ut och många känner sig hotade.
LÄS MER: Vår tids globala handelsmönster
LÄS MER: Produktion och konsumtion av varor och tjänster
LÄS MER: Internationell ekonomi och handel
LÄS MER: Globalisering
LÄS MER: Globalisering - orsaker och följder
LÄS MER: Multinationella företag
LÄS MER: Nutidshistoria
Litteratur:
Klas Eklund, Vår ekonomi: En introduktion till samhällsekonomin, Norstedts Akademiska Förlag, 2004
Paul R Krugman m.fl., International economics - theory and policym, Pearson Addison-Wesley, 2012
Claes Berg, Global ekonomi. En introduktion till samhällsekonomin, SNS Förlag, 2008
Text: Robert de Vries (red) och Kommerskollegium - Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik
Hemsida: Kommerskollegium - National Board of Trade
Textmaterialet är delvis ett sammandrag från några avsnitt i publikationen Varför handlar vi med omvärlden?
